Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

modersmålsundervisningens betydelse

Skriftlig fråga 2002/03:570 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-20
Anmäld
2003-02-20
Besvarad
2003-02-26
Svar anmält
2003-03-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 februari

Fråga 2002/03:570

 av Luciano Astudillo (s) till utbildningsminister Thomas Östros om modersmålsundervisningens betydelse

Yalla @ det är bråttom

 heter en bok som kommit ut på förlaget Studentlitteratur. Den är skriven av pedagogikforskaren Ing-Marie Parszyk. Hon har följt en grupp assyrisk/syrianska barn från förskolan till nian. Barnen har gått i ett dagis som medvetet satsat på att utveckla barnens två språk. Man arbetade konsekvent för att hjälpa barnen att hitta en harmoni mellan och ett förhållningssätt till både den svenska och den assyrisk/syrianska kulturen. Hälften av personalen på dagiset hade assyrisk/syrianskt ursprung.

Parszyk konstaterar att barn som får lära sig seder, bruk och normer på sina två huvudspråk blir "vaccinerade" för att klara sig bättre genom hela livet. Hon konstaterar också att det medför negativa konsekvenser att osynliggöra och nedvärdera det som är betydelsefullt för barnen.

Modersmålsundervisningen har under 90-talets besparingsvåg fått låg status och tagits bort från många skolor. Antalet lektionstimmar i modersmål sjönk med omkring 40 % mellan 1991/92 och 1997/98. Samma utveckling har skett i förskolan. Allt fler skolor förlägger modersmålsundervisningen utanför skoltid.

I dag talas det ca 150 språk i Sverige. Att växa upp med flera språk berikar inte bara individen, det är också en stor rikedom för vårt land. Men det behövs ett helhetsgrepp för att återupprätta modersmålets status i samhället.

Hur avser ministern att arbeta för att stärka modersmålsundervisningen i skolan?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:570 besvarad av

den 25 februari

Svar på fråga 2002/03:570 om modersmålsundervisningens betydelse

Utbildningsminister Thomas Östros

Luciano Astudillo har frågat mig hur jag avser att arbeta för att stärka modersmålsundervisningen i skolan.

Vi vet att modersmålet är av avgörande betydelse, såväl för barnets identitetsutveckling som för språkinlärning och lärande i ett bredare perspektiv. Flerspråkighet i sig är också berikande för samhället i stort.

Jag ser allvarligt på att modersmålsundervisningen minskat kraftigt i omfattning den senaste tioårsperioden och att ämnets status försämrats. Regeringen arbetar nu för att på olika sätt förstärka modersmålsundervisningens ställning.

Det råder stor brist på utbildade modersmålslärare. Enligt Skolverkets rapport Flera språk @ fler möjligheter saknade under år 2000 drygt hälften av landets aktiva modersmålslärare pedagogisk utbildning. För att öka antalet behöriga lärare i skolan ges nu 4 000 obehöriga lärare och personer med annan akademisk utbildning möjlighet att studera till lärare inom det så kallade SÄL-projektet (särskild lärarutbildning). Satsningen vänder sig till dem som inte är behöriga att anställas tills vidare som lärare eller som önskar vidga sin kompetens. De lokala behoven av olika kompetenser ute i kommunerna är styrande för urvalet av sökande.

Regeringen har även i budgetpropositionen för 2003 tagit initiativ till en särskild satsning på vidareutbildning för modersmålslärare. Resurser har ställts till förfogande för en pedagogisk utbildning om 40 poäng för sammanlagt 380 aktiva modersmålslärare. Utbildningen ska genomföras vid Göteborgs universitet, Örebro universitet, Lärarhögskolan i Stockholm och Malmö högskola.

Den nya myndigheten för skolutveckling som inrättas den 1 mars 2003 ska få som sitt första och viktigaste uppdrag att arbeta för förbättrade utbildningsvillkor i segregerade områden. Uppdraget bereds nu inom Utbildningsdepartementet och modersmålsundervisningen är en viktig fråga i detta arbete.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.