Metoder i socialtjänsten

Skriftlig fråga 2022/23:240 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-01-18
Överlämnad
2023-01-18
Anmäld
2023-01-19
Svarsdatum
2023-01-25
Sista svarsdatum
2023-01-25
Besvarad
2023-01-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)

 

Mycket gott arbete görs varje dag i våra kommuner och inom socialtjänsten. Men det finns också mycket som kan bli bättre. Inom socialtjänsten saknas exempelvis enhetliga metoder för riskbedömning inom vårdnadstvister och forskningsbaserade samtalsmetoder för att barn ska komma till tals. Därför kan man inte säkerställa att utredningar om vårdnadstvister eller omhändertagande sker utifrån barnets bästa. Socialtjänsten använder dessutom olika samtalsmetoder i olika delar av landet. Metoderna måste i stället bli enhetliga och de måste följas upp genom forskning för att garantera att de metoder som används faktiskt är de som ger bäst genomslag.

I vintras efterfrågade jag från statsrådet hur regeringen ska se till att färre barn far illa eller inte har tillgång till båda sina föräldrar, när det är det bästa för barnet, genom att säkerställa att de metoder som socialtjänsten använder har vetenskapligt stöd.  

Ministern hänvisade då till de 22 punkterna i Tidöavtalet med fokus på brottsförebyggande och annat förebyggande arbete.

Min bedömning är att vissa av dessa punkter skulle kunna förbättra socialtjänstens arbetssätt, vilket i sin tur skulle förbättra utredningarna för barn och unga. Det handlar om föräldraskapsstödet och att fler stödformer ska inrättas vid till exempel familjecentraler. Men frågan är då: Hur vet regeringen att det är evidensbaserade metoder som kommer att användas och att resultaten följs upp på ett forskningsmässigt sätt?

Min bedömning är också att det är nödvändigt att socionomutbildningen ses över för att säkerställa att de på socialtjänsten som utför ett så viktigt arbete får rätt kunskaper under sin utbildning. Men i Tidöavtalet ekar det tomt när det gäller metoder i det förebyggande arbetet i möten med barn och unga som riskerar att fara illa. I stället är ligger fokuset bara på unga som redan hamnat i kriminalitet, och då har det redan gått för långt.

Statsrådet har ett starkt engagemang för barns och ungas bästa, men jag är rädd för att förslagen blir alltför repressiva och inte forskningsbaserade. I stället fokuserar man på politiska förslag för att visa handlingskraft som missar målet. I stället bör man fokusera på att barn och unga ska få komma till tals och få bra stöd och utredningar när de riskerar att fara illa eller när det handlar om rätten till sina föräldrar och inte tvärtom.

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall:

 

Hur kommer statsrådet att säkerställa att utredningar av socialtjänsten om vårdnad, boende och umgänge utgår från barnets bästa och har vetenskapligt stöd, så att färre barn far illa?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:240 besvarad av Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall (M)


Svar på fråga 2022/23:240 Metoder i socialtjänsten av Martina Johansson (C)

Martina Johansson har frågat mig hur jag kommer att säkerställa att utredningar av socialtjänsten om vårdnad, boende och umgänge utgår från barnets bästa och har vetenskapligt stöd, så att färre barn far illa.

Jag instämmer med Martina Johansson att det är av största vikt att de metoder som används inom socialtjänsten så långt det är möjligt är evidensbaserade och att socialtjänsten använder samma metoder över landet. Det gäller självklart vid riskbedömning inom vårdnadstvister och samtalsmetoder för att barn ska komma till tals.

Utredningen Framtidens socialtjänsts (S 2017:03) slutbetänkande Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag (SOU 2020:47) har remissbehandlats och lagstiftningsärendet bereds för närvarande inom Regeringskansliet (Socialdepartementet). Ett av förslagen i betänkandet är att det ska införas ett lagreglerat krav på att verksamhet inom socialtjänsten ska bedrivas i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Myndigheten familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) är regeringens expertmyndighet på området och har i uppdrag att stödja huvudmän och yrkesverksamma inom socialtjänstens handläggning inom vårdnad, boende och umgänge. MFoF har tagit fram handläggningsstöd om riskbedömningar i utredningar om vårdnad, boende och umgänge. I MFoF:s allmänna råd anges vilka uppgifter som en sådan utredning bör innehålla. MFoF har också tagit fram handböcker och kunskapsstöd som rör handläggning och utredningar bland annat en utbildning om att göra barn delaktiga och samtala med barn – Kunskap och verktyg – med barnet i fokus. Myndigheten ska bedriva och främja ett kunskapsbaserat arbete och ansvara för kunskapsförmedling i frågor som rör socialnämndernas familjerättsliga ärenden.

Vidare pågår Utredningen om utbyte och inhämtning av uppgifter i socialtjänsten för att förebygga brott och öka skyddet för barn (S 2022:A). I den ingår att se över behovet av att utöka möjligheten för socialnämnden att samla in den information som krävs för att bedöma vad som är barnets bästa i frågor om vårdnad, boende eller umgänge. Det handlar bland annat om att överväga om möjligheten att hämta in uppgifter från förskolor, skolor och fritidshem bör stärkas, t.ex. genom en uppgiftsskyldighet.

Stockholm den 25 januari 2023

Camilla Waltersson Grönvall

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.