legitimation av socionomer

Skriftlig fråga 2002/03:476 av Johansson, Carl-Axel (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-02-05
Anmäld
2003-02-05
Besvarad
2003-02-19
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2003-02-20
Besvarad
2003-02-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 februari

Fråga 2002/03:476

av Carl-Axel Johansson (m) till socialminister Lars Engqvist om legitimation av socionomer

I vårt samhälle kan ibland barn och ungdomar som far illa behöva omhändertas enligt lagen om vård av unga (LVU), eller om missbruk är orsaken enligt lagen om vård av missbrukare (LVM). Bägge dessa lagar faller inom socialtjänstlagen (SoL). Utredningen inför ett tvångsomhändertagande sker därför inom socialtjänsten av socionomer. Underlaget prövas sedan av socialnämnden inför beslut i länsrätten. Inte sällan är dessa beslut svåra och blir omskrivna och omdebatterade.

Ibland framförs kritik mot att underlaget, som socionomerna presenterar, är undermåligt och så bristfälligt att beslutet kan ifrågasättas. Det saknas emellertid utrymme i lagen att ansvarspröva och kontrollera socionomernas arbete. Detta skulle kunna göras möjligt om socionomer, likt läkare och tandläkare, blev legitimerade och deras arbete kunde prövas i en ansvarsnämnd.

Avser ministern ta initiativ till att utreda frågan om att legitimera socionomerna?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:476 besvarad av

den 20 februari

Svar på fråga 2002/03:476 om legitimation för socionomer

Statsrådet Morgan Johansson

Carl-Axel Johansson har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att utreda frågan om att legitimera socionomer.

Socionomer är en yrkesgrupp som återfinns inom en rad olika sektorer och som utför en mängd olika uppgifter i vårt samhälle. Oftast förknippas de dock med arbetet som socialsekreterare inom den kommunala individ- och familjeomsorgen. Detta är ett arbete som bland annat innebär komplicerade bedömningar, utredningar och beslut. De människor som söker socialtjänstens hjälp eller är föremål för dess insatser befinner sig också ofta i ett mycket utsatt läge vilket ställer särskilda krav på rättssäkerhet och bemötande.

1994 års behörighetskommitté konstaterade (SOU 1996:138) att personal inom socialtjänsten på ett annat sätt än inom hälso- och sjukvården är beroende av vad som beslutats av politiskt tillsatta nämndledamöter. Någon motsvarighet till hälso- och sjukvårdspersonalens särskilda ansvar för medicinska åtgärder finns inte inom socialtjänsten. Kommitténs uppfattning var därför att man inte bör skapa ett legitimationsförfarande för yrken inom socialtjänsten.

I dag saknas nationellt övergripande beskrivningar av grundläggande och specialiserad kompetens för olika typer av arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Det är mot denna bakgrund som regeringens uppdrag (reg. besl. 2001-04-11, nr 9) till Socialstyrelsen om nationellt stöd till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten ska ses.

En del av uppdraget handlar om kompetensbeskrivningar för socialtjänstpersonal. Syftet är att sammanställa enhetliga och väl grundade kompetenskrav som stöd dels för lokalt kompetensutvecklingsarbete och dels för utbildningsplanerare. Utgångspunkten för Socialstyrelsens arbete är de krav på kunskaper, färdigheter och förhållningssätt brukare och klienter har rätt att ställa på den professionella yrkesutövaren. Det är ett sätt att uttolka vad som menas med lämplig utbildning och erfarenhet enligt Socialtjänstlagen och precisera vad som menas med adekvat kompetens enligt de allmänna råd som finns om kvalitetssystem.

I framtiden kan resultat från detta projekt utgöra en grund för diskussioner kring ansvarsfrågor och system för att handskas med dessa frågor på ett för alla medborgare betryggande sätt.

I projektet ingår också att medverka i den översyn av socionomutbildningen och sociala omsorgsutbildningen som just har påbörjats. Högskoleverket har fått regeringens uppdrag (reg. besl. 2002-05-30, nr 11) att i nära samarbete med Socialstyrelsen se över om målbeskrivningarna för respektive examen behöver ändras med hänsyn till ändrade kompetenskrav inom verksamhetsområdena, om båda examina ska vara kvar eller sammanföras till en examen samt utbildningarnas längd.

Jag vill i dag avvakta resultaten från detta arbete innan jag gör några ytterligare överväganden.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.