Lärartätheten på högskolorna
Skriftlig fråga 2005/06:662 av Kollmats, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Anmäld
- 2005-12-16
- Inlämnad
- 2005-12-16
- Besvarad
- 2005-12-21
- Besvarad
- 2005-12-30
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 december
Fråga 2005/06:662 av Lennart Kollmats (fp) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Lärartätheten på högskolorna
Under högskoledebatten i kammaren torsdagen den 8 december 2005 hävdade Sören Wibe att Sverige näst efter Schweiz är det land som satsar mest per högskolestudent, nämligen 72 000 dollar. I samma debatt påstod statsrådet Pagrotsky att lärartätheten på svenska universitet och högskolor är högre än i samtliga övriga OECD-länder utom Nya Zeeland.
Enligt Högskoleverkets årsrapport 2005 var kostnaden 2004 per helårsstudent 62 000 kr. Högskoleverket skriver: ”Genomsnittskostnaden per student har minskat både 2003 och 2004, vilket är ett uttryck för att ersättningen per utbildningsplats i realiteten har sjunkit.” Högskoleverket visar också tydligt att ersättningen per student i reala termer har minskat sedan 1994/95.
I Högskoleverkets rapport Akademisk frihet i praktiken sägs sammanfattningsvis: ”De stora studentkullarna i kombination med en lägre lärartäthet gör också att grupperna blir stora.”
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 13 december med rubriken ”Jakt efter fler studenter hotar högskolornas kvalitet” skriver bland annat Sigbrit Franke: ”Sedan början av 1990-talet har antalet studenter fördubblats. @ @ @ Förvisso har också resurserna till högre utbildning ökat, men inte i en sådan omfattning att universitet och högskolor har kunnat upprätthålla lärartätheten. Den lärarledda tiden för studenterna har minskat, liksom den tid som varje lärare kan ägna åt forskning.”
Jag vill mot denna bakgrund fråga utbildnings- och kulturministern vad han avser att göra för att motverka försämrad kvalitet på grund av minskad lärartäthet.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:662 besvarad av
den 22 december
Svar på fråga 2005/06:662 om lärartätheten på högskolorna
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Lennart Kollmats har frågat mig vad jag avser att göra för att motverka en försämrad kvalitet på grund av minskad lärartäthet.
Resurstilldelningen för grundläggande högskoleutbildning grundar sig på antalet studenter inom olika utbildningsområden och vad de presterar. För olika utbildningsområden fastställs ersättningsbelopp årligen i regleringsbrev för universitet och högskolor. Ersättningsbeloppen pris- och löneomräknas varje år och kvalitetssatsningar på grundutbildningen avspeglas i höjningar av ersättningsbeloppen. Här finns sålunda den satsning på kvalitet inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi som riksdagen på regeringens förslag beslutat om, med ökning av ersättningsbeloppen motsvarande 100 miljoner kronor från och med 2002 och med ytterligare 100 miljoner kronor från och med 2003 samt motsvarande satsning på vårdområdet från och med 2003 som uppgår till närmare 200 miljoner kronor. Från och med 2006 och 2007 förstärks kvaliteten i grundutbildningen ytterligare genom satsningar om sammanlagt 268 miljoner kronor.
Utvecklingen av ersättningsbeloppen sedan 1997 visar att pris- och löneomräkningen ligger avsevärt högre än inflationsutvecklingen (konsumentprisindex). När Högskoleverket talar om minskad kostnad per student har de räknat in de studenter som universitet och högskolor valt att ta in utöver det antal studenter som kan ersättas inom ramen för givna ekonomiska resurser.
Det finns ingen entydig beskrivning av lärartätheten. För att ge en rättvis bild av antalet helårsstudenter per lärare (heltidsekvivalent) är det lämpligt att begränsa lärarkategorierna till antalet professorer, lektorer och adjunkter. Det finns också skäl att inte räkna professorerna helt ut som undervisande lärare. Om hälften av professorerna tas med, samt lektorerna och adjunkterna, visar statistiken att antalet lärare mellan 1997 och 2004 i stort sett följt studentutvecklingen. De omfattande kvalitetssatsningar som på regeringens förslag genomförts under senare år kommer sannolikt att resultera i en minskning av antalet helårsstudenter per lärare. Till lärarkapaciteten bör man också räkna att doktorander och timlärare bedriver undervisning inom grundutbildningen. I detta sammanhang kan det vara värt att notera att antalet doktorandanställningar ökat med 59 % under de senaste tio åren och att undervisning ingår med i genomsnitt 10 % i doktorandanställningarna.
Jag vill vidare framhålla att prioriteringen mellan antal lärare, löneökningar och andra utgifter i högskolan inte styrs centralt utan är något som varje lärosäte beslutar om.
De satsningar på grundläggande högskoleutbildning som regeringen föreslagit i budgetpropositionen för 2006 ger lärosätena goda förutsättningar för en ökad kvalitet och ökad lärartäthet i utbildningen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.