Långa vårdköer till BUP
Skriftlig fråga 2017/18:1253 av Katarina Brännström (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2018-05-03
- Överlämnad
- 2018-05-03
- Anmäld
- 2018-05-04
- Sista svarsdatum
- 2018-05-16
- Svarsdatum
- 2018-05-23
- Besvarad
- 2018-05-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
Larmrapporterna duggar allt tätare om krisen inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) i Sverige. Föräldrar, skolan och inte minst unga slår larm om konsekvenserna av att köerna är så långa. För det barn som mår så dåligt att denne inte klarar av att gå i skolan blir konsekvenserna mycket påtagliga och leder ibland till och med till att barnet får gå om ett läsår.
Vi kan konstatera att väldigt många barn och unga mår psykiskt dåligt i Sverige. Under de senaste åren har de sökande till BUP ökat med det dubbla. Under 2017 kom rapporter om unga som fått vänta i upp till två år på neuropsykiatriska utredningar. Väntetiderna ligger i genomsnitt på sex till nio månader. På många håll i Sverige är köerna för att komma till BUP årslånga. Detta är en fullständigt ohållbar och oacceptabel situation och skapar stora problem för barnen, för deras familjer och för skolan. Samtidigt är det ett stort mänskligt lidande. I vissa socialdemokratiskt styrda landsting och regioner är läget så pass akut att man kan få vänta två år på psykologkontakt.
Det finns flera skäl till krisen. Antalet barn och unga som mår dåligt har exploderat de senaste åren; många av de nyanlända till Sverige har traumatiska upplevelser som behöver behandlas. Det finns inte tillräckligt med utbildad personal; på vissa håll är effektiviteten låg med få besök per dag. Många som jobbar inom BUP säger upp sig på grund av den dåliga arbetsmiljön och stressen. Detta sammantaget gör att krisen är både djup och lång, och köerna växer. Detta är primärt landstingens ansvar men har blivit ett problem för hela samhället.
Att regeringen satsar pengar på insatser inom området psykisk ohälsa är bra, men i ett läge där Sveriges befolkning har växt mycket snabbt och den psykiska ohälsan är omfattande så räcker det inte. I svaret på en skriftlig fråga från mig skriver ministern att hon och regeringen har avsatt ytterligare pengar för att förbättra tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända. Det behövs säkert, men samtidigt får vi inte glömma att Sverige till större delen består av andra unga människor och att alltför många av dessa redan står i de rekordlånga köerna. Det är vår bestämda uppfattning att det behövs ett helhetsgrepp kring krisen inom barn- och ungdomspsykiatrin i Sverige.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:
Hur planerar ministern och regeringen att få ned köerna så att de unga som behöver få kontakt med en psykolog eller en psykiatriker får adekvat hjälp innan det är för sent?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:1253 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2017/18:1253 av Katarina Brännström (M)
Långa vårdköer till BUP
Katarina Brännström har frågat mig hur jag och regeringen planerar att få ned köerna så att de unga som behöver få kontakt med en psykolog eller en psykiatriker får adekvat hjälp innan det är för sent.
Andelen barn och unga vuxna som upplever psykiska besvär har ökat under senare år. Det finns en tydlig tendens att ungdomar och unga vuxna är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värkbesvär. Unga konsumerar också mer psykiatrisk vård än tidigare, både öppenvård och sjukhusvård. Detta är oroväckande signaler och regeringen har vidtagit omfattande insatser för att adressera detta.
Regeringen avsatte över 1 miljard kronor 2017 för insatser inom området psykisk hälsa. Regeringen bedömer att det finns ett behov av att förstärka satsningen inom psykisk hälsa och avsätter därför drygt 1,7 miljoner kronor under 2018. I vårändringsbudgeten för 2017 (prop. 2016/17:99) tillfördes 100 miljoner kronor för innevarande år för att förstärka barn- och ungdomspsykiatrin och första linjens psykiatri för barn och unga i primärvården i landstingen och regionerna. Denna satsning ska fortsätta under 2018–2020. Merparten av medlen som regeringen avsätter inom området psykisk hälsa fördelas till landsting, regioner och kommuner genom en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting. I överenskommelsen finns särskilda medel som är öronmärkta för insatser som syftar till att främja barns och ungas psykiska hälsa. I årets överenskommelse har regeringen dessutom valt att ha ett särskilt fokus på tillgänglighet till vård för barn och unga. Målsättningen för tillgänglighet är fortsatt 30 dagar till första besök och 30 dagar till fördjupad utredning.
Tillgängligheten i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Vårdproduktionen inom t.ex. barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) har ökat, men inte tillräckligt mycket för att motsvara de ökade behoven. Tillgänglighetsfrågan i vården låter sig inte lösas med en enskild enkel åtgärd, utan det krävs flera olika åtgärder utifrån det komplexa hälso- och sjukvårdssystem som vi har i Sverige. Regeringen valde att inte fortsätta med den så kallade kömiljarden, bland annat då den snarare hanterade problemens symptom än dess orsaker. De köer vi ser idag har byggts upp över tid ända sedan 2013 och kömiljarden bidrog inte till att lösa tillgänglighetsproblemen långsiktigt. Kömiljarden kritiserades även för att leda till undanträngningseffekter och kreativ registrering av väntetider. Genom att stötta landstingen att utveckla en effektivt organiserad vård med rätt kompetens på rätt plats kan vi ge förutsättningar för att korta vårdköerna. För att skapa långsiktiga planeringsförutsättningar har regeringen höjt de generella statsbidragen till landstingen med miljardbelopp och ytterligare höjningar har aviserats för 2019 och 2020. Regeringen har även tillfört medel för utbyggnad av antalet utbildningsplatser på bland annat sjuksköterske- och specialistsjuksköterskutbildningarna liksom på läkarutbildningarna.
Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att stödja landstingen i arbetet med att komma till rätta med tillgänglighetsproblemen. Det görs bland annat stora satsningar på att stärka arbetet med att säkra vårdens kompetensförsörjning. Regeringen har dessutom förslagit en förstärkt vårdgaranti i primärvården för att fler patienter snabbare ska kunna få en medicinsk bedömning från legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. Delar av satsningen patientmiljarden ska stötta införandet av en sådan. För att ytterligare förstärka de pågående satsningarna för ökad tillgänglighet tillför vi nu dessutom 600 miljoner kronor i vårändringsbudgeten.
Stockholm den 23 maj 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.