Kvinnor och starta-eget-bidrag
Skriftlig fråga 2007/08:749 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-02-13
- Anmäld
- 2008-02-14
- Besvarad
- 2008-02-20
- Svar anmält
- 2008-02-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 februari
Fråga
2007/08:749 Kvinnor och starta-eget-bidrag
av Birgitta Eriksson (s)
till arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin (m)
Trots att starta-eget-bidraget visat sig vara framgångsrikt har det minskats kraftigt. Under 1996 fick 10 268 personer per månad i snitt starta-eget-bidrag. Drygt tio år senare, 2007, var motsvarande siffra bara 2 993 personer per månad. Inte minst den borgerliga regeringen har efter sitt tillträde kraftigt begränsat möjligheterna till att få starta-eget-bidrag till förmån för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst nystartsjobb.
Utvärderingar som Arbetsförmedlingen gjort visar att 80 procent av dem som fått starta-eget-bidrag under sex månader, till en kostnad av motsvarande a-kassa, 72 000 kronor (12 000 kronor à sex månader), tre år efter bidraget fortfarande drivit bolag och i många fall även skapat anställning i bolaget åt ytterligare en person. Jämfört med andra arbetsmarknadspolitiska program hör starta-eget-bidraget till ett av de bästa programmen, uppger Arbetsförmedlingen.
Samtidigt som regeringen talar om entreprenörskap, inte minst för kvinnor, så skärs alltså en viktig möjlighet för sådant, starta-eget-bidraget, ned i antal personer som kan få det.
Avser statsrådet att ta något initiativ för att fler personer, och inte minst fler kvinnor, ska kunna få starta-eget-bidrag?
Svar på skriftlig fråga 2007/08:749 besvarad av Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Svar på fråga
2007/08:749 Kvinnor och starta-eget-bidrag
Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin
Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att ta något initiativ för att fler personer och inte minst fler kvinnor ska kunna få starta-eget-bidrag. Birgitta Eriksson påpekar att starta-eget-bidraget minskats kraftigt till förmån för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, främst nystartsjobb.
Regeringen har valt att generellt minska resurserna för olika programinsatser. Det är ett medvetet val eftersom efterfrågan på arbetskraft har ökat kraftigt. Regeringen har därmed valt att prioritera matchningen av arbetssökande med de allt fler lediga platser som har strömmat till.
Regeringen anser också att programinsatserna ska användas för dem som står allra längst från arbetsmarknaden. För dessa har regeringen bland annat infört nystartjobb och jobb- och utvecklingsgarantin. Regeringen har i 2008 års budgetproposition aviserat en ändring i regelverket för nystartsjobben som öppnar för arbetsgivare inom den offentliga sektorn att ta del av insatsen. På detta sätt bedöms andelen kvinnor bland nystartsjobben öka.
Stöd till start av näringsverksamhet är inte en näringspolitisk insats för att främja företagande. Insatsen har haft ett arbetsmarknadspolitiskt syfte och målgruppen har inte varit de som står längst från arbetsmarknaden. Därmed den minskning som skett i antalet deltagande i programmet. Kvinnor har varit underrepresenterade i programmet.
Regeringen har genomfört och annonserat ett stort antal åtgärder för att skapa ett bättre företagsklimat och fler åtgärder är på gång. Det handlar om generella insatser som till exempel slopad förmögenhetsskatt, en ökad mångfald av utförare inom vård och omsorg, jobbskatteavdrag för näringsinkomster, förändrade 3:12-regler, skattelättnader för hushållstjänster, att företagens administrativa kostnader minskas med 25 procent fram till 2010, redovisningsperioden för mervärdesskatt förlängs, trygghetssystemen ses över, och vi ser över möjligheterna till att ta fram en ny företagsform med enkelt regelverk och begränsat ansvar liksom möjligheterna att underlätta för att få F-skattsedel.
Utöver de generella åtgärderna för att stärka företagsklimatet, som kan få stor betydelse för företagande i branscher där många kvinnor verkar, satsas 100 miljoner kronor per år under tre år för att främja kvinnors företagande. Insatserna inkluderar ett program för att stärka kvinnors företagande för att få fler och växande företag som leds av kvinnor, ett forskningsprogram på 10 miljoner kronor per år i tre år om kvinnors företagande som tas fram av Vinnova, en höjning av taket för Almis mikrolån till 100 000 kronor samt rekrytering av ambassadörer för kvinnors företagande, det vill säga kvinnliga företagare som kan informera och inspirera andra till företagande som en möjlig väg att förverkliga sina idéer.
Mot denna bakgrund anser jag det inte nödvändigt att öka antalet stöd till start av näringsverksamhet.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.