kvinnliga entreprenörer

Skriftlig fråga 2002/03:1124 av Widegren , Cecilia (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-13
Anmäld
2003-06-13
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2003-08-12
Svar anmält
2003-09-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 13 juni

Fråga 2002/03:1124

av Cecilia Widegren (m) till vice statsminister Margareta Winberg om kvinnliga entreprenörer

För få kvinnor beviljas F-skattsedel.

I dagarna presenterar regeringen nya vackra löften om jämställdhet. Lovvärt, men vi har hört det förr. Jämställdhet måste upplevas i praktiken för att ha ett reellt värde för enskilda människor.

Ett exempel för att möjliggöra en tillväxtvänligare utveckling för Sverige är att förenkla för småföretagande. Nuvarande redovisnings- och skatteregler är i princip desamma för stora som små företag. Den mur av blanketter, byråkrati och misstänksamhet som fortfarande möter den som vill starta ett företag måste rivas. Trots detta vill många starta eget @ också kvinnor. Men det är inte det allra lättaste att starta. Flera företagare har hört av sig för att tydliggöra svårigheten att skaffa F-skattsedel och i synnerhet för kvinnor.

Dels stänger reglerna ute många entreprenörer som vill starta eget. Bland annat är kraven formulerande så att de sammantaget innebär att nyföretagandet inom tjänstesektorn hindras allvarligt, och bland annat missgynnas kvinnor som skulle kunna starta eget inom till exempel vårdsektorn.

Dels har flera indikationer visat på att godtycklighet och olika behandling av F-skattsedeltilldelning förekommer beroende på var i landet man lämnar in sin ansökan.

Vilka åtgärder avser jämställdhetsministern att vidta för att alla ska få lika chans och möjlighet att starta eget vid ansökan av F-skattsedel?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1124 besvarad av

den 12 augusti

Svar på frågorna 2002/03:1124 om kvinnliga entreprenörer och 1126 om kvinnor och F-skattsedel

Finansminister Bosse Ringholm

Cecilia Widegren har frågat vice statsministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att alla ska få lika chans och möjlighet att starta eget vid ansökan om F-skattsedel och näringsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att komma till rätta med problemet att kvinnliga entreprenörer i allt för stor utsträckning undantas från möjligheten att starta eget eftersom de nekas F-skattsedel.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågorna.

Frågorna har ställts mot bakgrund av dels att reglerna uppges stänga ute många entreprenörer som vill starta eget, bland annat genom att de påstås vara utformade så att de sammantaget innebär att nyföretagande inom tjänstesektorn allvarligt hindras och missgynnar kvinnor som skulle kunna starta eget inom vårdsektorn och dels att reglerna uppges tillämpas godtyckligt med olika behandling beroende på var i landet ansökan om F-skatt lämnats in.

Låt mig först inleda med att säga att inga indikationer finns på att skattemyndigheterna tillämpar reglerna om F-skatt på ett godtyckligt sätt. Riksskatteverket arbetar kontinuerligt med utbildningsinsatser och konferenser för F-skattehandläggare för att säkerställa en likformig behandling av F-skatteärenden i riket.

Jag kan också erinra om att den reform av skatteförvaltningen som regeringen föreslagit i proposition 2002/03:99 och som ska behandlas av riksdagen under hösten ytterligare kommer att förbättra möjligheterna att säkra en likformig behandling av skattskyldiga i landet.

Vad sedan gäller F-skattetilldelning till kvinnor, så är det självklart så att reglerna om F-skatt ska tillämpas lika för såväl kvinnor som män.

Det är så att alla som ansöker om F-skattsedel och som uppger sig bedriva eller ha för avsikt att bedriva näringsverksamhet här i landet ska tilldelas en sådan såvida det inte finns skälig anledning att anta att näringsverksamhet varken bedrivs eller kommer att bedrivas. Begreppet näringsverksamhet definieras i 13 kap. 1 § inkomstskattelagen (1999:1229) som en verksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.

Det finns inget hinder i nuvarande lagstiftning för företagare inom servicesektorn att få en F-skattsedel. En förutsättning är naturligtvis att verksamheten anses som näringsverksamhet enligt definitionen i inkomstskattelagen.

Det är inte möjligt att i generella termer avgöra om vissa yrkeskategorier bedriver näringsverksamhet eller inte. I stället måste varje enskilt fall bedömas för sig. Vanligen är det, när det inte finns skatteskulder eller dylika hinder, verksamhetens självständighet som brister när skattemyndigheten vägrar att utfärda en F-skattsedel. Det är en fråga för rättstillämpningen att närmare precisera när en verksamhet ska anses självständigt bedriven och alltså kunna vara näringsverksamhet.

Jag avser inte att vidta några åtgärder för att ändra reglerna om utfärdande av F-skattsedel.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.