kritik mot Sveriges asylpolitik
Skriftlig fråga 2000/01:1417 av Hammarström, Matz (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-15
- Besvarad
- 2001-06-20
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1417
av Matz Hammarström (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kritik mot Sveriges asylpolitikEuropaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor behandlar under juni månad ett yttrande angående Sveriges sätt att hantera den amerikanska medborgaren Richard Goldsteins ansökan om politisk asyl. I yttrandet behandlas dels de svenska myndigheternas handläggning av ärendet, dels mer principiella asylrättsliga frågeställningar. Skarp kritik framförs vad gäller Migrationsverket och utlänningsnämndens handläggning av asylärenden från s.k. säkra länder, som USA anses vara, och vad gäller förföljelse från icke-statliga aktörer. I svensk lagstiftning anges redan att andra än stater kan räknas som förföljare, och att inte göra en enskild prövning av ett asylärende på grund av att landet (USA) anses vara en "internationellt erkänd demokrati och rättsstat" strider bl.a. mot UNHCR:s rekommendationer. Att Sverige nu får denna kritik riktad mot sig bör föranleda ett agerande från regeringens sida.
Mot den bakgrunden vill jag fråga ministern:
Vilka åtgärder avser statsrådet vidta med anledning av den kritik mot den svenska asylpolitiken som framförts av Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1417 besvarad av
Svar på frågorna 2000/01:1376 om tillämpning av utlänningslagen, 1383 om politisk asyl i Sverige, 1390 om asylsökande från "säkra länder" och 1417 om kritik mot Sveriges asylpolitik
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ulla Hoffmann, Magda Ayoub, Marianne Andersson och Matz Hammarström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att de svenska utlänningsmyndigheterna ska tillämpa utlänningslagen och internationella åtaganden korrekt och för att även asylsökande från "säkra länder" ska få en individuell och noggrann prövning. Frågorna har ställts mot bakgrund av en rapport som en ledamot av Europaparlamentet har skrivit på uppdrag av parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor. I rapporten diskuteras @ utifrån ett svenskt enskilt asylärende @ de svenska utlänningsmyndigheternas bedömningar i ett enskilt ärende. Mer specifikt gäller frågorna bedömningen av "säkra länder" och förföljelse som utövas av annan än staten. Frågorna besvaras i ett sammanhang.
Inledningsvis bör sägas att det aktuella asylärendet tidigare har föranlett frågor från riksdagen. Jag hänvisar här till de svar som jag tidigare har lämnat den 20 december 2000 på frågorna nr: 2000/01:441 och 2000/01:450. Jag är som statsråd förhindrad att kommentera enskilda asylärenden och hur de har handlagts vid svenska utlänningsmyndigheter, vilket jag svarade på riksdagsfrågorna i december 2000. Som frågeställarna känner till kan regeringen inte heller begära att enskilda ärenden "återupptas" hos Migrationsverket och Utlänningsnämnden. Det följer av den svenska grundlagen och principen om förvaltningsmyndigheternas självständighet. Det kan i sammanhanget påpekas att den svenska lagstiftningen ger möjlighet att göra nya ansökningar om uppehållstillstånd om det framkommer nya omständigheter. Det finns även möjlighet att använda sig av andra rättsmedel.
Som jag påpekade i de tidigare svaren beslutade Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna den 12 september 2000 att målet gällande den aktuella personen inte skulle tas upp till prövning eftersom domstolen bedömde att talan var uppenbart ogrundad. Personen i fråga hade bl.a. klagat på att de svenska myndigheterna inte hade handlagt hans asylansökan på ett riktigt sätt. Europadomstolen fann dock inget stöd för ett sådant påstående.
Tolkningen av begrepp som "säkra länder" och "icke-statlig förföljelse" inom flyktingrätten diskuteras i en mängd olika internationella forum. Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor är ett av dem. Debatten om dessa frågor och om EU:s asylpolitik i stort är viktig och här spelar Sverige en aktiv roll.
När det gäller den kritik som riktas i rapporten kan jag bara konstatera att Sverige har en vid tolkning av flyktingbegreppet i 1951 års Genèvekonvention. Enligt utlänningslagen är en person flykting oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Att en person kommer från ett visst land är inte heller i sig grund för avslag på asylansökan, eftersom en individuell prövning alltid görs av den enskilda personens skyddsbehov. I sammanhanget kan påpekas att Sverige, till skillnad från vissa andra länder, inte använder sig av listor över "säkra länder", utan att prövningen alltid sker utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.
Jag noterar i övrigt att den rapport som Ulla Hoffmann, Magda Ayoub, Marianne Andersson och Matz Hammarström hänvisar till i skrivande stund inte har behandlats klart i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter och inrikes frågor. Det återstår således att se vad utskottet officiellt uttalar när rapporten har behandlats. Jag utgår från att Migrationsverket och Utlänningsnämnden får del av det slutliga resultatet av utskottets behandling.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.