Konsekvenser av eventuell devalvering i Baltikum
Skriftlig fråga 2008/09:337 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-03
- Anmäld
- 2008-12-03
- Besvarad
- 2008-12-10
- Svar anmält
- 2008-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
Fråga
2008/09:337 Konsekvenser av eventuell devalvering i Baltikum
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
Swedbank köpte under andra halvan av 1990-talet in sig i estländska Hansabank, Baltikums största bank. Våren 2005 hade man kommit upp i 60 procent av aktierna och lade då ett bud, enligt många ett onödigt högt sådant, på resterande aktier. Totalt betalade Swedbank knappt 20 miljarder kronor för Hansabank.
I början av november förstatligade Lettlands regering den inhemska banken Parex för att säkra stabiliteten i landets finansiella system. Parex var den största kvarvarande oberoende baltiska banken i regionen, som annars domineras av framför allt de svenska bankerna men också andra nordiska banker. Parex har tillsammans med Nordea och Dnb Nor drygt 10 procent av utlåningsmarknaden i Lettland. Absolut störst med drygt 25 procent av marknaden är dock Swedbank, nr 2 är SEB med en marknadsandel på runt 15 procent. Swedbank skriver nu att banken uppskattar sina kreditförluster på 1,2 procent av utlåningen i Baltikum under 2009 men att osäkerheten ökat. ”Banken kan därför inte garantera att den inte kommer att drabbas av avsevärt högre kreditförluster i Baltikum under 2009 än som tidigare angivits”, menar man. Det föreligger spekulationer om eventuella devalveringar av de tre baltiska staternas valutor under 2009.
En devalvering i de baltiska länderna skulle öka kreditförlusterna ytterligare för Swedbank och andra svenska banker. Dessutom finns också osäkerhet kring engagemang i Ryssland och Ukraina.
Min fråga till statsrådet är om han med anledning av det anförda påverkas i sin bedömning av de svenska storbankernas, och då särskilt Swedbanks, stabilitet.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:337 besvarad av Statsrådet Mats Odell
Svar på fråga
2008/09:337 Konsekvenser av eventuell devalvering i Baltikum
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat finansministern om han mot bakgrund av problemen i Lettland och en möjlig devalvering påverkas i sin bedömning av de svenska storbankernas, och då särskilt Swedbanks, stabilitet. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Problemen i den lettiska ekonomin är betydande och utvecklingen kommer att påverka de svenska banker som har verksamhet i landet. Förhoppningsvis kan ett hjälpprogram för Lettland som IMF och europeiska stater står bakom snart vara på plats, vilket kan bidra till att minska osäkerheten kring landets ekonomiska situation.
Svenska banker har under lång tid haft en mycket lönsam verksamhet i Baltikum med låga kreditförluster. Att kreditförlusterna kommer att öka framöver har samtidigt stått klart en längre tid. Såväl Finansinspektionen som Riksbanken har i sina senaste stabilitetsrapporter gjort olika stresstester avseende de större svenska bankerna, inklusive Swedbank och SEB. Testerna visar att även i myndigheternas värsta scenario, som kan sägas inkludera effekterna av en devalvering i de baltiska länderna och avsevärt stigande kreditförluster, kommer bankerna trots sjunkande kapitaltäckning ändå att ligga väl över de lagstadgade kraven.
Även om det finns marginaler i bankerna att klara kreditförluster har den internationella finanskrisen visat hur skadat förtroendet är på de finansiella marknaderna och mellan aktörerna. Förtroende för de svenska bankernas del påverkas också av de särskilda omständigheterna i Baltikum. En devalvering skulle signalera ökade påfrestningar för en stor del av låntagarna, vilket kan leda till ökad osäkerhet bland annat hos internationella finansiärer.
Regeringen och myndigheterna har god beredskap att ingripa om utvecklingen i Baltikum skulle hota stabiliteten på den svenska finansmarknaden. Nödvändiga verktyg finns på plats genom den stabilitetsplan regeringen presenterat och som riksdagen godkänt. Likaså har Riksbanken betydande beredskap att möta olika likviditets- och finansieringsproblem. Beroende på hur läget i Baltikum närmare utvecklas är regeringen och ansvariga myndigheter redo att fortsatt svara upp med de insatser som krävs.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.