Konfirmationsundervisning
Skriftlig fråga 2005/06:627 av Bargholtz, Helena (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-14
- Anmäld
- 2005-12-14
- Besvarad
- 2005-12-21
- Besvarad
- 2005-12-28
- Svar anmält
- 2006-01-17
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 14 december
Fråga 2005/06:627 av Helena Bargholtz (fp) till statsrådet Ibrahim Baylan (s)
Konfirmationsundervisning
Under flera år har deltagandet i konfirmationsundervisning visat en nedåtgående trend. Försök med samarbete mellan skolan och kyrkan där kyrkan har gått in och förmedlat konfirmationsundervisning på elevens fria valtimmar har dock visat att deltagandet har ökat.
Ett sådant samarbete mellan skola och kyrka är viktigt. Skolverket har emellertid nu beslutat att Svenska kyrkan inte får bedriva konfirmationsundervisning i skolan. Den kommunala skolan ska vara konfessionsfri och inte utöva någon form av religiös påverkan på eleverna, vilket Skolverket anser sker i konfirmationsundervisningen.
Elevens fria val ska enligt dessa vara en fördjupning i något ämne som redan finns i läroplanen. Religionskunskap är ett sådant ämne och i detta ämne ingår kristendomskunskap som ett led.
Jag vill därför fråga om statsrådet är beredd att verka för att göra det möjligt för elever att inom ramen för det fria valet välja konfirmationsundervisning.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:627 besvarad av
den 21 december
Svar på fråga 2005/06:627 om konfirmationsundervisning
Statsrådet Ibrahim Baylan
Helena Bargholtz har frågat mig om jag är beredd att verka för att göra det möjligt för elever att inom ramen för det fria valet välja konfirmationsundervisning.
En grundläggande princip för den svenska skolan är att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Detta regleras i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och i läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94). Vidare står att utbildningen ska vara allsidig och saklig. I Lpo 94 betonas att alla föräldrar ska kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att de inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller den andra åskådningen.
I 2 kap. 19 § grundskoleförordningen (1994:1194) förtydligas att elevens val syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen. Undervisningen ska till sitt innehåll och sin inriktning vara förenlig med målen i den kursplan eller de kursplaner regeringen har fastställt för det ämne eller de ämnen som utgör elevens val.
Kunskap om kristendom, där också kristna traditioner och sedvänjor är en del, ingår i ämnet religionskunskap. Syftet med ämnet är att främja en öppen diskussion om frågor som rör tro och livsåskådning samt att skapa intresse för religion. Ämnet religionskunskap ska bidra till att fördjupa kunskaperna om och problematisera grundläggande demokratiska värden i syfte att öka elevens etiska medvetenhet och handlingsberedskap inför demokrati- och jämställdhetsfrågor. Konfirmationsundervisningen däremot är ämnad att leda fram till konfirmationen, det vill säga bekräftelsen på dopet och bekännelsen till en åskådning bunden till det kristna samfundet. Statens skolverk har också vid flera inspektioner, till exempel i Vaggeryds kommun, kommit fram till att konfirmationsundervisningen inte innebär att fördjupa eller bredda elevens kunskaper i religionskunskap. Undervisningen utgör ett konfessionellt inslag i skolan enligt Skolverket.
Det finns självfallet tillfällen när det är positivt att skolan samverkar med samhället utanför, där religiösa samfund ingår. Det kan exempelvis gälla krissituationer som flodvågskatastrofen i Asien. Denna samverkan får dock inte innebära en ensidig påverkan i strid mot principen om att undervisningen ska vara icke-konfessionell och mot de grundläggande bestämmelserna i skollag och läroplaner.
Undervisning om kristendomen @ och andra trosuppfattningar @ som en del av religionskunskapen är viktig och betydelsefull och konfirmationsundervisningen kan vara en viktig del av en människas liv, men den är konfessionell till sin natur och hör till privatlivet.
Jag anser således att konfirmationsundervisning under skoltid är olämpligt och jag har inte för avsikt att ta några initiativ som, enligt vad Skolverket funnit, strider mot den grundläggande principen i skollag och läroplaner om att undervisningen ska vara icke-konfessionell. Alla föräldrar @ oavsett bakgrund, oavsett religion eller annan trosuppfattning @ ska kunna skicka sina barn till skolan utan att vara rädda för att deras barn påverkas att omfatta en särskild trosåskådning. Skolans uppgift är att objektivt förmedla de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.