kön och flyktingskydd i utlänningslagen

Skriftlig fråga 1999/2000:930 av Pehrson, Johan (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2000-05-12
Besvarad
2000-05-31
Anmäld
2000-06-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 maj

Fråga 1999/2000:930

av Johan Pehrson (fp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kön och flyktingskydd i utlänningslagen

Många brott som begås mot de mänskliga rättigheterna är könsspecifika. Tusentals unga flickor könsstympas varje dag. Kvinnor över hela världen dödas, utsätts för grovt våld eller riskerar att utsättas för våld genom att de bryter mot sina hemländers traditioner. Våldtäkt har blivit ett vanligt vapen i väpnade konflikter för att förödmjuka och tortera fienden.

För att undgå grov diskriminering av de här slagen tvingas många kvinnor att fly sina hemländer. Ett flertal söker sig till Sverige. Dessvärre har Sverige inte visat sig vara en självklar fristad för de personer som förföljs och tvingas fly på grund av sitt kön. Sedan genomförandet av 1997 års reform av utlänningslagen, vars syfte bl.a. var att stärka skyddet för de som tvingas fly på grund av sitt kön eller homosexualitet, har endast ett fåtal personer beviljats uppehållstillstånd med hänvisning till den nya skyddsregeln om övriga skyddsbehövande i 3 kap. 3 § punkt 3 utlänningslagen. Tillämpningen av den nya skyddsregeln har skett mycket sparsamt, vilket i praktiken medfört att skyddet för denna grupp försämrats.

Med anledning av det ovan anförda vill jag ställa följande fråga:

Är regeringen beredd att föreslå en ändring av skyddsregeln i 3 kap. 3 § punkt 3 utlänningslagen så att det medför ett fullgott skydd för de som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön eller homosexualitet?

Svar på skriftlig fråga 1999/2000:930 besvarad av

den 31 maj

Svar på fråga 1999/2000:930 om kön och flyktingskydd i utlänningslagen

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Johan Pehrson har frågat mig om regeringen är beredd att föreslå en ändring i skyddsregeln i 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen så att den medför ett fullgott skydd för dem som känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sitt kön eller homosexualitet.

Bakgrunden till frågan anges vara att många brott som begås mot de mänskliga rättigheterna är könsspecifika, att tusentals unga kvinnor könsstympas varje dag och att kvinnor över hela världen dödas, utsätts för grovt våld eller riskerar att utsättas för våld genom att de bryter mot sina hemländers traditioner. Enligt Johan Pehrson tillämpas skyddsregeln sparsamt vilket i praktiken har medfört att skyddet för denna grupp har försämrats.

För att någon ska anses som flykting enligt utlänningslagen krävs bl.a. att en utlänning känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av sitt lands skydd.

Jag vill nämna att asylsökande kvinnor som åberopar förföljelse på grund av sitt kön, mycket väl kan vara att anse som flyktingar om förutsättningarna härför är uppfyllda. I så fall ska naturligtvis möjligheten att bevilja flyktingstatus användas. Jag kan i sammanhanget även nämna att innan lagändringen 1997, då den aktuella skyddsbestämmelsen infördes, tilläts kvinnor som åberopade förföljelse på grund av sitt kön, ofta stanna här i landet av humanitära skäl. Sett ur denna synvinkel har de utsatta kvinnornas rättsliga ställning här i landet förstärkts.

Det är riktigt som Johan Pehrson anger i frågan att bestämmelsen om skydd på grund av kön eller på grund av homosexualitet tillämpas tämligen sällan, men en förklaring härför kan vara att de som i och för sig skulle tillåtas stanna här i landet på denna grund i stället beviljas flyktingstatus eller tillåts stanna på grund av risk för tortyr vid ett återvändande.

I sammanhanget kan också nämnas att regeringen har givit Statens invandrarverk i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur kvinnors skyddsbehov bättre ska uppmärksammas samt sprida kunskap om dessa bland berörd personal. Redovisningen av uppdraget ska lämnas den 1 mars 2001.

Anledningen till att vi i Sverige inte anser att den som förföljs på grund av sitt kön eller på grund av homosexualitet kan falla in under flyktingbegreppet är att dessa grupper inte har ansetts kunna jämställas med begreppet samhällsgrupp i flyktingparagrafen. Jag vill dock kraftigt betona att den omständigheten att de nämnda grupperna inte faller under flyktingbegreppet inte innebär att deras möjlighet att få stanna här i landet skulle vara sämre. Skyddet för den som innefattas av skyddsregeln i 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen är i praktiken lika starkt som skyddet för flyktingar.

Den som på grund av sitt kön eller på grund av homosexualitet känner välgrundad fruktan för förföljelse, har rätt till uppehållstillstånd här i landet.

Det pågår inte inom Regeringskansliet något arbete som syftar till att ändra 3 kap. 3 § 3 utlänningslagen.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.