Klinisk läkemedelsprövning
Skriftlig fråga 2017/18:666 av Jenny Petersson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2018-01-26
- Överlämnad
- 2018-01-29
- Anmäld
- 2018-01-30
- Svarsdatum
- 2018-02-07
- Sista svarsdatum
- 2018-02-07
- Besvarad
- 2018-02-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Annika Strandhäll (S)
En ny rapport från Vetenskapsrådet visar att det i dag är mycket ovanligt att svenska patienter får möjlighet att delta i en klinisk läkemedelsprövning. Denna trend måste brytas.
Klinisk forskning handlar om att få en ökad förståelse för hur människokroppen fungerar och svarar på olika läkemedel och behandlingar. Genom att skapa sig en ökad förståelse för detta kan man hitta olika behandlingsmetoder som bättre passar patienten. Nästan alltid genomförs prövningarna i samarbete mellan läkare, vårdpersonal och det företag som ansvarar för utvecklingen av den nya behandlingen. Klinisk forskning och läkemedelsprövningar är således avgörande för Sveriges utveckling som forskningsland och för att man ska kunna erbjuda patienter bästa möjliga vård.
Regeringen har gett Vetenskapsrådet ett samordnande uppdrag att stödja och utveckla förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar av hög kvalitet och bibehålla Sveriges position som ett konkurrenskraftigt och attraktivt land att förlägga studier i.
Vetenskapsrådets rapport visar att trenden fortsätter – med en låg andel patienter i kliniska läkemedelsprövningar. Dessutom skiljer delaktigheten mycket mellan olika ämnesområden, och patientens ålder spelar stor roll för deltagandet.
Min fråga till socialminister Annika Strandhäll är:
Avser ministern och regeringen att vidta några konkreta åtgärder för att bryta den negativa trenden med en låg andel patienter i kliniska läkemedelsprövningar?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:666 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Svar på fråga 2017/18:666 av Jenny Petersson (M) Klinisk läkemedelsprövning
Jenny Petersson har frågat mig om jag avser vidta några konkreta åtgärder för att bryta den negativa trenden med en låg andel patienter i kliniska läkemedelsprövningar. I frågan hänvisar Jenny Petersson till en rapport från Vetenskapsrådet.
Inledningsvis vill jag understryka att det viktigaste är att vi kan få fram fler läkemedel, inte fler försökspersoner.
För att kunna konstatera att antalet patienter i klinisk läkemedelsprövning är lågt behöver man vidare först veta vad som är den förväntade nivån. Det finns i dag inte någon sådan uttalad förväntad nivå. När det gäller patientantal i klinisk läkemedelsprövning beror det också bl.a. på den vetenskapliga frågeställningen och den hypotes man vill kunna visa på i förhållande till placebo, s.k. signifikansnivå. Patientantalet kan också, som inom t.ex. onkologi vara begränsat på grund av att det man vill studera är patienter med en viss sorts diagnos med en viss sorts gen.
Med detta sagt vill jag ändå understryka att klinisk läkemedelsforskning och life science är en fråga som prioriteras högt av regeringen. Klinisk forskning och läkemedelsprövningar är ett viktigt komplement till vårdens övriga verksamheter. En utmaning i arbetet kan vara att skapa förutsättningar för samverkan mellan industrin och vården. Här har regeringen vidtagit flera åtgärder. Satsningen i forsknings- och innovationspropositionen på samverkansnätverk för klinisk forskning är ett exempel, Kliniska studier Sverige ett annat. Ett av syftena när Kliniska studier Sverige initierades var just att få fler kliniska läkemedelsprövningar till Sverige.
Inom cancerområdet ger regeringen sedan 2010 ett årligt stöd till verksamheten vid regionala cancercentrum (RCC). RCC har ett brett arbetsfält där det bl.a. ingår att stärka den kliniska cancerforskningen och ge stöd till olika delar av cancerforskningsområdet. Ett initiativ som nyligen har tagits av RCC är skapandet av ”Cancerstudier i Sverige” som är ett nationellt register över pågående kliniska studier inom cancervården. Detta gör det lättare för patienter att delta i kliniska studier. Inom ramen för 2018 års överenskommelse kring cancervården mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting ger regeringen fortsatt stöd till RCC, för att bland annat ta fram ett förslag på en modell för optimal screening och inklusion av patienter i kliniska cancerstudier.
Sverige sitter också på stora tillgångar i form av hälsodataregister och kvalitetsregister inom sjukvården. En viktig fråga handlar om att se till att dessa resurser kommer flera till del. Regeringen verkar för bättre tillgängliggörande av de här datakällorna. Staten har bland annat, tillsammans med SKL och landstingen, gjort en stor satsning på de nationella kvalitetsregistren som innehåller mycket användbara data. Ett mål med den satsningen är att både forskare och life science-företag ska kunna nyttja registren bättre och att man utan krångel ska kunna få ut registerdata till olika studier.
Stockholm den 7 februari 2018
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.