klimatförändringarnas inverkan på samhällsplaneringen
Skriftlig fråga 2004/05:378 av Wahlgren, Marie (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-11-18
- Anmäld
- 2004-11-18
- Besvarad
- 2004-11-24
- Svar anmält
- 2004-11-24
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 18 november
Fråga 2004/05:378
av Marie Wahlgren (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om klimatförändringarnas inverkan på samhällsplaneringenVi får nu larmrapporter om att flera av landets dammar inte håller den standard som krävs för att klara häftiga skyfall eller kraftig snösmältning. Problemen har enligt massmedierna varit kända redan på 1990-talet men få åtgärder har gjorts. Brister någon av dessa dammar kan det innebära inte bara materiella skador för stora belopp utan också att människoliv är i fara. Det är naturligtvis bra att frågan nu lyfts fram men det visar på en dålig framförhållning när det gäller underhåll av dammar, bedömningar av risk för översvämningar och framför allt förståelse för de väntade effekterna av klimatförändringarna.
Om vi redan i dag har anläggningar som kanske inte tål dagens väderförhållande, hur ska vi då klara framtiden? Allt pekar på att klimatförändringarna kommer att ge ett blötare och varmare klimat i norra Sverige. Det ökar risken för översvämningar. Mycket tyder också på att just mer extremt klimat med fler stormar, skyfall etcetera kan genereras av växthuseffekten.
Många har nog skjutit problemen framför sig och trott att åtgärder behövs först om 50@100 år men mer och mer tyder på att effekterna av klimatförändringarna kommer tidigare än så. Problemen med samhällets ökade känslighet för klimatpåverkan är överhängande.
Vad avser ministern att göra för att förbättra Sveriges möjlighet att möta de samhällsproblem som ett förändrat klimat kan innebära?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:378 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:378 om klimatförändringarnas inverkan på samhällsplaneringen
Miljöminister Lena Sommestad
Marie Wahlgren har frågat samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin vad ministern avser att göra för att förbättra Sveriges möjlighet att möta de samhällsproblem som ett förändrat klimat kan innebära. Arbetet i regeringen är fördelat så att det är jag som ska svara på frågan.
Vi vet i dag att utsläppen av växthusgaser hotar att förändra jordens klimatsystem i grunden. Den senaste forskningen visar att vi nu befinner oss i en situation där det även om utsläppen kan minskas snabbt kommer att uppstå betydande klimatförändringar. En anpassning av tekniska system och infrastruktur, och där det är möjligt ekosystem, kommer därför att vara nödvändig samtidigt som vi minskar utsläppen av växthusgaser.
Sedan 1996 bedriver SMHI vid Rossby Centre regional klimatmodellering med fokus på Norden och dess närområde. Dessa scenarier visar att en av de förväntade effekterna är att nederbörden kommer att öka i större delen av Sverige. Ökad nederbörd och kortvariga höga flöden ökar risken för översvämningar och därmed förknippade problem.
Just dammsäkerhet, som är det exempel som tas upp av frågeställaren, är kanske det område inom vilket man hittills arbetat mest med analyser av kommande klimateffekter. Ett exempel är de älvvisa samordningsgrupper som syftar till regionalt samarbete mellan berörda aktörer så som dammägare, kommuner, länsstyrelser, kraftföretag, larmcentraler, och statliga myndigheter. Svenska kraftnät, som har i uppdrag att stödja forskning inom dammsäkerhetsområdet, driver Pilotprojekt Ljusnan som syftar till bättre samarbetsformer och -metoder i händelse av dammbrott. På uppdrag av Räddningsverket utför SMHI översiktlig översvämningskartering längs de svenska vattendragen. SMHI samarbetar även med kraftindustrin kring dammfrågor. På basis av detta arbete pågår det omfattande analys och förstärkningar av hela det svenska vattenkraftsystemet för att ytterligare höja säkerheten vid extrema väderhändelser.
Även andra myndigheter så som Räddningsverket, Boverket och Vägverket, bedriver forskning kring effekter av klimatförändringarna. Inför Sveriges fjärde nationalrapport till FN:s klimatkonvention som ska lämnas vid årsskiftet 2005/2006 har Naturvårdsverket påbörjat en kartläggning av svenska anpassningsbehov.
Efter översvämningarna i Småland i somras gav regeringen i uppdrag åt berörda myndigheter och länsstyrelser att redovisa sina erfarenheter. I Regeringskansliet bereds för närvarande direktiv till en utredning om översyn av regelsystemet vid naturolyckor som till exempel översvämningar.
Exakt hur effekterna av klimatförändringarna kommer att gestalta sig är till stor del beroende på hur vi lyckas i ansträngningarna med att minska utsläppen av växthusgaser. Ju bättre vi lyckas, desto mindre behov och kostnader för anpassning.
Det finns dock behov av ytterligare, och mer samordnad, analys och planering för att identifiera behov av anpassning till effekterna av kommande klimatförändringar.
För närvarande pågår arbete med den klimatproposition som regeringen kommer att presentera för riksdagen 2005. Redan nu står behovet klart av en bred satsning på att kartlägga och analysera frågor om sårbarhet och de risker som är förknippade med ett förändrat klimat i Sverige och att det behövs anpassningsåtgärder. Regeringen avser att återkomma till dessa frågor i den kommande klimatpropositionen.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.