kartläggning av samarbetsländernas behov
Skriftlig fråga 1999/2000:415 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-12-22
- Besvarad
- 2000-01-14
- Anmäld
- 2000-01-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 22 december
Fråga 1999/2000:415
av Ingegerd Saarinen (mp) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om kartläggning av samarbetsländernas behovI budgetpropositionen för år 2000 utg.omr. 7 s. 14 under "de internationella utvecklingsmålen" talas det om att "Partnerskapets princip är allmänt erkänd. Mycket återstår för att genomföra den i praktiken. I detta arbete ingår en ökad lyhördhet för samarbetspartnern, ökat deltagande och konsultationer med det civila samhället och näringslivet, öppenhet och flexibilitet i samarbetet."
I 1999 års budgetproposition talas det mer konkret om att kartlägga samarbetsländernas behov och ge en bild av möjligheterna för svenska företag och företag från sydländer att delta i det svenska internationella utvecklingsarbetet.
Det är viktigt att få i gång landinventeringar för att utreda vad som finns eller fattas i infrastruktur, företagssektorer, kunskapsnivåer etc. Resultatet av en sådan inventering skulle kunna användas av bl.a. "Start Syd" i deras rådgivning till intresserade företag och även av företagen själva. Företagen skulle då slippa famla i blindo och skulle kunna få en uppfattning om var deras produkt eller kunnande fyller ett hål och var de skulle kunna hitta samarbetspartner.
Med hänseende till det ovanstående vill jag fråga ministern:
Hur avser ministern verka för att det kartläggningsarbete som beskrivs i 1999 års budgetproposition ska komma i gång?
Svar på skriftlig fråga 1999/2000:415 besvarad av
Svar på fråga 1999/2000:415 om kartläggning av samarbetsländernas behov
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Ingegerd Saarinen har frågat mig hur jag avser verka för en kartläggning av behov av och möjligheter för ett deltagande av svenska företag och företag från sydländer i det svenska internationella utvecklingssamarbetet.
Låt mig först säga att utvecklingssamarbetet syftar till att stärka samarbetsländernas kapacitet att på egen hand leda sin utveckling. Stärkandet av den privata sektorn i samarbetsländerna är en nödvändig förutsättning för att detta ska kunna uppnås. Utvecklingssamarbetet bidrar till privatsektorutveckling i samarbetsländerna på många sätt: genom stöd till ekonomiska reformer, lagstiftning, kompetensutveckling, kapitalförsörjning och en fungerande infrastruktur.
Vi kan även stödja den privata sektorn i samarbetsländerna genom att medverka till ökat ekonomiskt utbyte mellan Sverige och samarbetsländerna. Detta kan främjas genom de partnerskapsrelationer som etableras. Regeringen har presenterat förslag till detta bl.a. i skrivelsen om en förnyad svensk Afrikapolitik (skr. 1997/98:122) och om en svensk Asienstrategi inför 2000-talet (skr. 1998/99:61).
Det svenska näringslivet är sedan länge engagerat i genomförandet av utvecklingssamarbetet. Ett exempel är "Start Syd"-programmet som frågeställaren nämner. Utvecklingssamarbetets och Sidas roll är i sådana sammanhang främst att bidra till information om affärsmöjligheter, skapa kontakter och "mötesplatser" för olika aktörer. Finansiering genom förmånliga krediter eller garantier kan vara hjälpmedel, men utbytet måste, om det ska vara hållbart, bygga på aktörernas intresse och vilja att genomföra investeringar.
Förutsättningarna för ett deltagande av svenskt näringsliv i utvecklingssamarbetet har ökat under de senaste åren. De ekonomiska reformerna i många länder har skapat ett bättre näringslivsklimat som främjar inhemsk resursmobilisering och som också kan bidra till satsningar som är inriktade på utveckling och fattigdomsbekämpning.
Det ingår i Sidas och ambassadernas arbete, främst inom ramen för landstrategiprocesserna, att kartlägga förutsättningarna för en ökad mobilisering av svenska företag i utvecklingssamarbetet. Häri ingår även att belysa hur det statliga utvecklingssamarbetet och det privata näringslivets relationer med samarbetsländerna kan komplettera varandra. Inom UD:s geografiska enheter finns också, sedan ett år, särskilda handläggare med uppgift att bevaka möjligheterna till främjande av ekonomiskt utbyte mellan Sverige och samarbetsländerna.
Mer allmänt kommer dessa frågor att beröras i den nyligen beslutade parlamentariska utredningen om Sveriges politik för global utveckling, främst i de delar som handlar om att utveckla partnerskapet, öka samstämmigheten i den svenska politiken och förbättra förutsättningarna för u-ländernas deltagande i det internationella ekonomiska utbytet.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.