Kärnkraft
Skriftlig fråga 2005/06:527 av Backman, Hans (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-12-01
- Anmäld
- 2005-12-01
- Besvarad
- 2005-12-07
- Svar anmält
- 2005-12-07
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 1 december
Fråga 2005/06:527 av Hans Backman (fp) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin (s)
Kärnkraft
En viktig förutsättning för industrin är en god tillgång på el till låga priser. Stora delar av den svenska industrin är uppbyggd på energikrävande processer som stål, skog och bilindustri med mera och kräver därför en energipolitik som tar hänsyn till detta. Där spelar en vital kärnkraftsindustri en central roll. Kärnkraft ger god tillgång på el till låga priser.
Det är också i detta sammanhang intressant att notera att två tredjedelar, 65 %, av svenska folket inte vill att fler kärnkraftsreaktorer ska stängas innan de tjänat ut som i fallet Barsebäck. Detta visar en opinionsundersökning som Temo gjorde i november för Kärnkraftssäkerhet och utbildning (KSU).
Jag vill därför fråga om samhällsbyggnadsministern avser att ta hänsyn till svenska folkets vilja när den framtida energipolitiken ska utformas.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:527 besvarad av
den 7 december
Svar på fråga 2005/06:527 om kärnkraft
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Hans Backman har frågat mig om jag avser att ta hänsyn till svenska folkets vilja när den framtida energipolitiken ska utformas.
Hans Backman hänvisar till en opinionsundersökning som visar att det finns ett stort stöd för att behålla kärnkraften.
I motsats till Hans Backman anser jag inte att politiken ska styras av dagsaktuella opinionsundersökningar. Folkomröstningen 1980 lade grunden för den energipolitik som riksdagens majoritet i dag står bakom. Tjernobyl och Three Mile Island lärde oss att opinionen kan svänga snabbt om en olycka sker någonstans i världen. Ska man i sådana lägen kunna hävda en ansvarsfull energipolitik gäller det att kunna visa att man har en trovärdig och långsiktig strategi för omställning av energisystemet.
Den övergripande princip som har gällt sedan folkomröstningen 1980 har varit att kärnkraften ska avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och välfärd. Denna formulering betyder att vi politiker måste ta ställning till de målkonflikter som uppstår. Den är bakgrunden till 1997 års energipolitiska beslut, då slutåret 2010 avskaffades. Därigenom visade vi att vi ser kärnkraften som nödvändig till dess att andra energikällor kan bidra till energiförsörjningen i tillräcklig omfattning.
Genom den strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften, som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet presenterade den 4 oktober 2004 har ytterligare ett steg tagits i förverkligandet av den långsiktiga politiken för omställning av energisystemet. I strategin understryks att kärnkraftsavvecklingen måste ske på ett ansvarsfullt och kontrollerat sätt och utbyggnad av ny elproduktion ske kontinuerligt så att svensk industri och samhället i övrigt tillförsäkras el på internationellt konkurrenskraftiga villkor.
Jag beklagar att Folkpartiet, som tillsammans med Socialdemokraterna stod bakom den linje i folkomröstningen som fick flest röster, nu har valt en helt annan ståndpunkt. Inte minst för det svenska näringslivets skull är jag övertygad om att vi behöver långsiktighet och stabilitet i energipolitiken.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.