Kap Verde och svensk Afrikastrategi

Skriftlig fråga 2008/09:724 av Eriksson, Birgitta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2009-03-11
Anmäld
2009-03-11
Besvarad
2009-03-18
Svar anmält
2009-03-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 11 mars

Fråga

2008/09:724 Kap Verde och svensk Afrikastrategi

av Birgitta Eriksson (s)

till utrikesminister Carl Bildt (m)

Jag hade nyligen förmånen att besöka Kap Verdeöarna som turist och kunde konstatera att det var ett intressant land. Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. Staten har alltsedan självständigheten 1975 i stor utsträckning visat en vilja att respektera de mänskliga rättigheterna. Nuvarande grundlag är från 1992 då flerpartisystem infördes, alla politiska val inklusive maktskiften har hållit godtagbar standard. Den politiska viljan förefaller finnas för fortsatt konsolidering av demokrati och mänskliga rättigheter.

De sociala och ekonomiska utvecklingsansträngningarna har fått ett visst utfall i att Kap Verde nått en högre levnadsstandard än de flesta länder i Afrika. FN:s utvecklingsprogram UNDP:s utvecklingsindex rankar Kap Verde jämförelsevis högt – på plats 102 av 177, vilket är högt i förhållande till övriga länder i Afrika söder om Sahara. Från och med januari 2008 kommer Kap Verde enligt FN inte längre att klassas som ett minst utvecklat land utan som ett lägre medelinkomstland. Trots den positiva utvecklingen lever fortfarande en tredjedel av befolkningen i fattigdom och fler kapverdier bor utomlands än på själva öarna. Kap Verde är medlem i OAU och den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas. Kap Verde tillhör den alliansfria rörelsen och har också verkat för att knyta förbindelser med alla portugisisktalande stater. Kap Verde vill också närma sig EU och ingå i det som kallas Makaronesien (med Azorerna, Madeira och Kanarieöarna).

Kap Verde torde kunna spela en intressant roll som brobyggare mellan Afrika och Europa liksom mellan Europa och Latinamerika (Brasilien).

Avser utrikesministern ta några initiativ för att Sverige ska knyta närmare kontakter med och understödja en internationell roll för Kap Verdeöarna?

Svar på skriftlig fråga 2008/09:724 besvarad av Utrikesminister Carl Bildt

den 18 mars

Svar på fråga

2008/09:724 Kap Verde och svensk Afrikastrategi

Utrikesminister Carl Bildt

Birgitta Eriksson har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att Sverige ska knyta närmare kontakter med och understödja en internationell roll för Kap Verdeöarna.

Kap Verde har gått från självständighetskamp och fattigdom till medelinkomstland. Kap Verde är ett av få, och därför viktigt, exempel på en positiv demokratisk och ekonomisk utveckling i Västafrika.

Relationen mellan EU och Kap Verde har fokus på regional säkerhet och kamp mot organiserad brottslighet. För EU är Kap Verde en stabil, demokratisk utpost mot ett i övrigt turbulent Västafrika. I syfte att manifestera den roll EU tillmäter Kap Verde i detta hänseende upprättades år 2007 ett särskilt partnerskapsavtal. Avtalet är uppbyggt runt sex pelare: (i) good governance, (ii) stability and security, (iii) regional integration (iv) information and knowledge society, (v) transformation-modernization and technical-normative convergence, samt (vi) poverty alleviation. Syftet med partnerskapet är att gå från traditionellt utvecklingssamarbete till ett bredare samarbete och fördjupad relation mellan EU och Kap Verde. En kontinuerlig dialog förs för att genomföra partnerskapets olika delar. Partnerskapsavtalet tillmäts stor politisk betydelse i Kap Verde.

Utöver det starka EU-engagemanget för Kap Verde har Sverige numera begränsade bilaterala förbindelser med landet. Kap Verde bevakas av den svenska ambassaden i Dakar, Senegal, och ambassaden genomförde en resa till landet senast 2008. Vid denna resa kunde konstateras att Sverige efter 20 år av bistånd åtnjuter stor goodwill och att svenska privata intressen välkomnas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.