Jämställdhet inom läkarkåren
Skriftlig fråga 2017/18:18 av Fredrik Christensson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-09-18
- Överlämnad
- 2017-09-19
- Anmäld
- 2017-09-20
- Svarsdatum
- 2017-09-27
- Sista svarsdatum
- 2017-09-27
- Besvarad
- 2017-09-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Åsa Regnér (S)
En ny undersökning från Sveriges läkarförbund Student visar att varannan kvinnlig student på läkarutbildningen uppger att de blivit negativt särbehandlade på grund av sitt kön. Det är en kraftig ökning jämfört med tidigare undersökningar.
Det har exempelvis visat sig att män i större utsträckning fått utföra praktiska moment, vilket leder till en sämre utbildning för kvinnorna. Att kvinnor upplever att de blir negativt särbehandlade på utbildningar är aldrig acceptabelt. För att kunna öka attraktiviteten, bredda rekryteringen och stärka utbildningen för alla studenter är det viktigt att motverka all form av diskriminering.
Ojämställdheten för den här gruppen fortsätter sedan vidare i arbetslivet, föga förvånande. Enligt KLF, Kvinnliga läkares förening, tjänar kvinnliga läkare mindre än sina manliga kollegor inom samtliga positioner (genomsnittliga skillnaden var 5 374 kr under 2015). Kvinnliga läkare är mer sjuka, och kåren är till viss del segregerad inom olika specialiteter.
Läkarförbundet ser en ökning av antalet långa sjukskrivningar, framför allt i gruppen unga kvinnliga läkare. Läkarförbundets slutsats är att en kombination av stort ansvar i arbetslivet och små möjligheter att påverka sin arbetssituation skapar den här situationen.
AFA försäkring har också sett en drastisk ökning av kvinnliga läkare som är sjukskrivna, mer än tre månader, för utmattningssyndrom och andra stressreaktioner under de senaste åren.
2010 var 2,7 sjukskrivna per 1 000 sysselsatta kvinnliga läkare. 2014 var 5,4 sjukskrivna per 1 000 sysselsatta kvinnliga läkare, och 2015 var samma siffra 8,6 sjukskrivna per 1 000 sysselsatta kvinnliga läkare.
Min fråga till statsrådet Åsa Regnér är därför:
Vad avser ministern och regeringen att vidta för åtgärder för att vända utvecklingen när det gäller jämställdheten i läkarkåren?
Svar på skriftlig fråga 2017/18:18 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)
Dnr S2017/05134/FS | ||
Socialdepartementet Socialministern |
|
Till riksdagen
Svar på fråga 2017/18:18 av Fredrik Christensson (L) Jämställdhet inom läkarkåren
Fredrik Christersson har frågat Åsa Regnér vad hon och regeringen avser att vidta för åtgärder för att vända utvecklingen när det gäller jämställdhet i läkarkåren. Arbetet är så fördelat inom regeringen att frågan besvaras av mig.
Jag vill inleda med att säga att diskriminering aldrig ska accepteras, i någon form. Sverige har världens första feministiska regering, vilket bland annat innebär att jämställdhetsperspektivet finns med i politikens utformning på bred front, både i det nationella och internationella arbetet.
Målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utifrån detta arbetar regeringen efter delmålen om jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämställd utbildning, jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, jämställd hälsa och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Regeringens viktigaste verktyg för att genomföra en feministisk politik är jämställdhetsintegrering, en strategi som bland annat innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska ingå i all politik som påverkar människors villkor. Ett led i arbetet med jämställdhetintegrering är att påvisa könsmönster och analysera dessa.
På ett liknande sätt har undersökningen från Sveriges läkarförbund Student, som frågeställaren hänvisar till, bidragit till att blottlägga könsmönster inom läkarkåren. Denna typ av kartläggningar är viktiga för det fortsatta arbetet.
Enligt högskolelagen ska jämställdhet mellan kvinnor och män alltid iakttas och främjas i högskolornas verksamhet. Alla statliga universitet och högskolor har haft i uppdrag att ta fram en plan för hur lärosätet
avser utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen, t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen skulle vara upprättad senast den 15 maj 2017 och redovisning av åtgärder och resultat utifrån planen ska ske i varje universitet och högskolas årsredovisning för 2017–2019.
Andra konkreta exempel på hur regeringen arbetar för ökad jämställdhet inom de områden som frågeställaren beskriver kan nämnas de nya reglerna för aktiva åtgärder i diskrimineringslagen, som trädde i kraft 1 januari 2017. Nytt är bland annat att reglerna innehåller anvisningar för hur arbetsgivare och utbildningsamordnare ska genomföra det förebyggande och främjande arbetet, att arbetsgivare och utbildningsanordnare ska ta fram och följa upp riktlinjer och rutiner för att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier och att alla arbetsgivare ska göra årliga lönekartläggningar för att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
Ett annat exempel är regeringens arbetsmiljöstrategi för det moderna arbetslivet 2016-2020 som regeringen presenterat. Två av de prioriterade områden är hållbart arbetsliv och psykosocial arbetsmijö. Under området psykosocial arbetsmiljö framhålls bland annat Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö, stress, situationen för de med så kallade kontaktyrken, gränslöst arbetsliv och arbetstid samt mobbning och kränkande särbehandling.
Inom ramen för regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro så har regeringen identifierat sju områden, varav ett är jämställdhet, som behöver utvecklas och där åtgärder behöver vidtas för att öka hälsan i samhället, bryta den negativa utvecklingen och stabilisera sjukfrånvaron. Inriktningen för det kommande året är att stärka och utveckla stödet till individen för att underlätta återgång i arbete.
När det gäller en väl fungerande hälso- och sjukvård så är en forutsättning att det finns ett tillräckligt antal anställda, med rätt kompetens och utbildning, som har goda förutsättningar att ge en god vård. Kompetensförsörjnnigsfrågorna är därför prioriterade av regeringen. Den så kallade professionsmiljarden, överenskommelsen om
bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården, har på ett positivt sätt gett landstingen möjligheter att fokusera och främja arbetet med en långsiktigt fungerande kompetensförsörjning. Regeringen avser att, utöver professionsmiljarden, under 2018–2021 avsätta ytterligare två miljarder kronor per år för att stödja landstingen i arbetet med att ge goda förutsättningar för sjukvårdens medarbetare.
Stockholm den 27 september 2017
Annika Strandhäll
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.