Isbrytarverksamheten

Skriftlig fråga 2009/10:648 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2010-03-16
Anmäld
2010-03-16
Besvarad
2010-03-24
Svar anmält
2010-03-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 mars

Fråga

2009/10:648 Isbrytarverksamheten

av Britta Rådström (s)

till statsrådet Åsa Torstensson (c)

Förvisso är isläget extremt, så mycket is som det har varit runt om på Östersjön har det inte varit sedan 1996. Starka vindar har drivit på drivisen så snabbt att båtarna fastnat gång på gång. I vissa fall har också isbrytarna fastnat. Ett 50-tal båtar har varit fast ute på isen i Östersjön och Ålands hav.  Sjöfartsverket har totalt sju isbrytare till hands.

Det olyckliga i sammanhanget har varit att Sjöfartsverket hyrt ut vår största isbrytare Oden till National Scientific Foundation och Oden opererar nu på Antarktis kust. Eftersom Oden är borta, har Sjöfartsverket i stället fått hyra in tre mindre isbrytare i Odens ställe. De kostar tillsammans ungefär lika mycket som Oden drar in i hyra, cirka 70–80 miljoner kronor.

Vilka direktiv avser statsrådet att ta initiativ till att Sjöfartsverket ges i fråga om hur isbrytarverksamheten ska skötas och finansieras kommande år mot bakgrund av vad som hänt under årets vinter?

Svar på skriftlig fråga 2009/10:648 besvarad av Statsrådet Åsa Torstensson

den 24 mars

Svar på fråga

2009/10:648 Isbrytarverksamheten

Statsrådet Åsa Torstensson

Britta Rådström har frågat mig vilka direktiv jag avser att ta initiativ till att ge Sjöfartsverket i fråga om hur isbrytarverksamheten ska skötas och finansieras kommande år mot bakgrund av vad som hänt under årets vinter.

Först vill jag säga att isbrytningsverksamheten leds från Sjöfartsverkets isbrytarledning i Göteborg och att det finns ett mycket väl utvecklat samarbete med Finland när det gäller att effektivt utnyttja våra gemensamma isbrytarresurser.

Sjöfartsverket äger fem isbrytare och disponerar dessutom mellan januari och mars vid behov ytterligare tre isbrytare genom ett långtidskontrakt med Trans Viking. Sjöfartsverket har således totalt åtta isbrytare till hands och inte sju som Britta Rådström hävdar.

Det är riktigt att Oden de senaste åren mestadels haft uppdrag som forskningsfartyg och med extern isbrytning. Sommartid har Oden, enligt de ursprungliga intentionerna, dels varit uthyrd enligt ett samarbetsavtal mellan Sjöfartsverket och Polarforskningssekretariatet och dels när sekretariatet inte utnyttjat sin förhandsrätt till att hyra fartyget har externa uthyrningar skett.

Tack vare de senaste årens lätta isvintrar har den ordinarie isbrytningsverksamheten i Östersjön kunnat upprätthållas på ett tillfredsställande sätt och Oden har därför kunnat vara uthyrd för extern verksamhet även vintertid. De senaste fyra vintrarna har Oden varit uthyrd till den amerikanska forskningsorganisationen National Science Foundation för isbrytning och assistans av trafik till forskningsstationen McMurdo på Antarktis. I samband med uppdragen har också genomförts internationella forskningsexpeditioner i samverkan mellan Sverige och USA.

Under innevarande något svårare isvinter har Sjöfartsverket utnyttjat alla tre isbrytare tillhörande Trans Viking enligt gällande kontrakt och en av dessa har då verkat som ersättare för Oden.

Merkostnaden som Sjöfartsverket får för att ta in en Vikingisbrytare som ersättare för Oden under två månader är ca 6 miljoner kronor.

Den totala vinsten för uthyrning av Oden till National Science Foundation är, även när hänsyn tagits till extra omkostnader, ca 25 miljoner kronor per år. Jag vet att det är Sjöfartsverkets uppfattning att de senaste årens uthyrningar med mycket goda intäkter varit till stort gagn ekonomiskt för näringen och verksamheten som helhet.

I dagsläget avser jag inte att ta några initiativ till direktiv rörande Sjöfartsverkets isbrytningsverksamhet men om isbrytarverksamhetens behov i Östersjön ändras i framtiden finns det naturligtvis skäl att ändra dimensionering och användning av resurser.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.