Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

invandrade och arbetslösa kvinnors integration i Sverige

Skriftlig fråga 2004/05:797 av Astudillo, Luciano (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-01-26
Anmäld
2005-01-26
Besvarad
2005-02-02
Svar anmält
2005-02-03

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 januari

Fråga 2004/05:797

 av Luciano Astudillo (s) till statsrådet Jens Orback om invandrade och arbetslösa kvinnors integration i Sverige

Att vara arbetslös är i sig en riskfaktor för att få sämre hälsa. Att därtill vara invandrare eller flykting, med sämre socialt skyddsnät och kanske traumatiska upplevelser bakom sig, innebär ytterligare en riskfaktor. Att vara kvinna är en tredje riskfaktor. Våldtäkter och misshandel är traumatiska händelser som kvinnor i vissa flyktinggrupper råkat ut för. Frågan kompliceras ytterligare av att om dessa kvinnor trots alla hinder får jobb kan de drabbas av familjeproblem för att traditionella könsmönster i familjen bryts, dubbelarbetet blir omöjligt och pressen från både familj/make och samhället blir för stort. Detta har självklart också negativ påverkan på hälsan. Invandrade, arbetslösa kvinnor har sämre hälsa än invandrade män utan arbete. I en undersökning (Health in Relation to Unemployment and Sick Leave Among Immigrants in Sweden From a Gender Perspective, Akhavan med flera) upplevde nästan 60 % av kvinnorna dålig hälsa och smärta. Bilden kompliceras av ett svårutrett samband mellan arbetslöshet, migration och ohälsa. Blir man sjuk av utanförskap och arbetslöshet, eller är man sjuk och har därför svårt att få jobb och komma in i samhället? Att problemet är svårutrett innebär inte att man kan prioritera ned frågan. Tvärtom måste utsatta kvinnor få stöd på flera plan.

Min fråga till statsrådet Jens Orback är följande:

Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att förbättra dessa kvinnors situation?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:797 besvarad av

den 2 februari

Svar på fråga 2004/05:797 om invandrade och arbetslösa kvinnors integration i Sverige

Statsrådet Jens Orback

Luciano Astudillo har, med hänvisning till en undersökning om sambandet mellan arbetslöshet och ohälsa bland invandrare ur ett könsperspektiv, frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förbättra situationen för invandrade kvinnor.

Diskriminering och ohälsa hindrar många kvinnor att komma in på arbetsmarknaden. Det är viktigt att ohälsa uppmärksammas på ett tidigt stadium och att man i detta sammanhang särskilt beaktar könsaspekten. För att minska ohälsans effekter vid etablering i Sverige har Integrationsverket initierat samverkan mellan ett antal aktörer på området i syfte att identifiera och åtgärda ohälsans riskfaktorer under de nyanländas första tid. Inom Regeringskansliet pågår för närvarande arbete med förslag till vårdlag för asylsökande med flera. Lagen beräknas kunna träda i kraft i början av 2006.

Olika åtgärder behövs inom flera samhällsområden. Hälsofrågor, utbildning i svenska, yrkesutbildning och arbetsmarknadsinsatser är exempel på angelägna områden. Personer med bristfälliga kunskaper i svenska och kort skolgång måste få hjälp att få arbete. Här behövs en rad åtgärder för att höja kompetensnivån hos den enskilda och att skapa arbetstillfällen.

Jag delar uppfattningen att den ojämna fördelningen av hushållsarbete och andra traditionella könsmönster och attityder i familjen kan innebära problem för kvinnor vid deras inträde på arbetsmarknaden och bidra till ohälsa. Jag har för avsikt att ta upp en diskussion kring dessa frågor i min fortlöpande dialog med företrädare för olika grupper vars medlemmar huvudsakligen har sin bakgrund i andra länder. Låt oss dock inte glömma att de vi kallar "invandrare" inte är en homogen grupp och att traditionella könsroller även finns i "svenska" familjer.

Det pågår för närvarande ett förändringsarbete för att underlätta för nyanlända invandrare att etablera sig snabbare i Sverige. Detta innebär bland annat en tydlig inriktning på förvärvsarbete för både kvinnor och män. Bestämmelserna för bedömning av vissa utländska utbildningar ses över. Inom arbetsmarknadspolitiken införs prova-på-platser och arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens för dem som saknar arbetslivserfarenheter i Sverige.

Inom ramen för storstadsarbetet har flera arbetsmarknadsinsatser varit inriktade mot kvinnor med utländsk bakgrund. Erfarenheterna visar att kvinnors hälsotillstånd har förbättrats efter att de har fått arbete eller börjat studera. De goda exemplen från storstadsarbetet ska införlivas i ordinarie strukturer och spridas till andra kommuner i Sverige.

Det är viktigt att kvinnor får det stöd de behöver men detta kan inte ges utifrån ett kollektivt synsätt. Kvinnor har, på samma sätt som män, behov och rätt till individuella lösningar. De åtgärder som bör vidtas för att förbättra situationen måste alltid utgå från att varje individ har specifika behov men också individuella förutsättningar och möjligheter.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.