hotet mot torvnäringen i Sverige
Skriftlig fråga 2004/05:2100 av Bergström, Sven (c)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-08-15
- Besvarad
- 2005-08-29
- Svar anmält
- 2005-09-13
- Anmäld
- 2005-09-13
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 15 augusti
Fråga 2004/05:2100
av Sven Bergström (c) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om hotet mot torvnäringen i SverigeAlltsedan det energipolitiska uppvaknandet i Sverige i början på 70-talet har miljöriktiga inhemska biobränslen successivt fått en allt större roll på energimarknaden. Trädbränslen av olika slag liksom torv har kunnat ersätta stora mängder olja till gagn för både miljö och den nationella ekonomin. Många värmeverk i Mellansverige har successivt ökat sin torvanvändning och kunnat konstatera att torven är ett mycket bra bränsle i kombination med trädbränslen. Utöver ett bra energiinnehåll ger torveldning också minskade problem med slaggbildning. Med alla rimliga mått mätt är torvanvändning mycket bättre ur miljösynpunkt än fossila bränslen som olja, kol och naturgas, för att inte tala om kärnkraftsproducerad el. Torven ger dessutom mycket viktiga bidrag till ekonomi och sysselsättning i utsatta regioner. Branschen omsätter i dag ca 500 miljoner kronor och genererar ca 600 årsarbeten. Det är uppenbart att torvanvändningen främjar den lokala och regionala utvecklingen. Därför är det mycket olyckligt att torvanvändningen och torvbranschen nu hotas av den handel med utsläppsrätter inom EU som trädde i kraft den 1 januari 2005. Att torven ska ingå i detta system framstår som mycket märkligt med tanke på att riksdagen vintern 2004 beslutade att torv av miljöskäl skulle bli ett certifikatberättigande bränsle från och med den 1 april 2004.
Är ministern beredd att ta omedelbara initiativ för att återge torven rimliga konkurrensförutsättningar på energimarknaden?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:2100 besvarad av
den 29 augusti
Svar på fråga 2004/05:2100 om hotet mot torvnäringen i Sverige
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Sven Bergström har frågat mig om jag är beredd att ta omedelbara initiativ för att förbättra de konkurrensförutsättningar som torven har i dag på energimarknaden.
Dagens användning av energitorv är en följd av de stöd till pannor för torveldning som lämnades under ett antal år i början av 1980-talet för att minska det då stora beroendet av olja för uppvärmning. Ett annat sätt att främja användningen av energitorv har varit att undanta bränslet från koldioxidskatt. Under de senaste åren har ett antal nya ekonomiska styrmedel introducerats, elcertifikatssystemet och handel med utsläppsrätter, vilket föranlett nya överväganden.
Vid behandlingen av propositionen om elcertifikat drog riksdagens näringsutskott slutsatsen att torv bör ingå i elcertifikatssystemet. Skälen för denna slutsats är enligt utskottets betänkande miljömässiga. Om torv inte blir certifikatberättigat, kommer torven som bränsle i kraftvärmeverk att konkurreras ut av kol, vilket enligt utskottet leder till ökade miljöstörande utsläpp. Riksdagen beslutade i enlighet med betänkandet. Till följd av riksdagens beslut ingår torven i dag i elcertifikatssystemet.
När det gäller torvens ställning i systemet för handel med utsläppsrätter, styrs detta av den internationellt bestämda definitionen av torv. Enligt IPPC:s definitioner räknas torv som fossilt bränsle och därför har torven fått denna ställning i handelssystemet. Detta är enligt min mening rimligt mot bakgrund av utsläppen av koldioxid från dagens torvanvändning. Jag är däremot positiv till de idéer som finns inom torvbranschen att inrikta det framtida torvbruket till de marker som är mer fördelaktiga när det gäller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Ett exempel på sådan mark är utdikad torvmark där det i dag växer avverkningsmogen skog.
Syftet med utformningen av de i dag gällande olika styrmedlen är att nå visionen att Sverige på lång sikt baserar energitillförseln på förnybar energi. En minskad användning av fossila bränslen såsom kol och successiv övergång mot ökad användning av biobränslen är en förutsättning för detta.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.