Hotade jobb i kärnkraftsindustrin
Skriftlig fråga 2015/16:1169 av Jörgen Warborn (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-04-29
- Överlämnad
- 2016-05-01
- Anmäld
- 2016-05-10
- Svarsdatum
- 2016-05-11
- Sista svarsdatum
- 2016-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Den svenska kärnkraften kan tvingas stänga redan år 2020 om inte effektskatten tas bort. Konsekvenserna för den elintensiva industrin och elförsörjningen är stora.
I en rapport som Fortum nyligen presenterat framgår att kärnkraftsindustrin totalt sysselsätter minst 21 000 personer i Sverige. Ca 6 000 personer arbetar vid kärnkraftverken i Forsmark, Ringhals, Oskarshamn och Barsebäck.
Utöver dessa finns många leverantörer av produkter och tjänster, såväl i våra regioner som i övriga Sverige. Det rör sig om allt från skyddsvakter, service- och underhållsentreprenörer till teknikkonsulter och turbintillverkare. Totalt sett levererar över 2 000 företag material och tjänster till de svenska kärnkraftverken. Många arbetsplatser knutna till kärnkraftsindustrin finns i Västerås, Ludvika, Nyköping, Norrköping och Finspång.
Studien pekar också mot att varje jobb på ett kärnkraftverk skapar 2,5 jobb ytterligare bland leverantörerna, vilket är en siffra som är högre än för någon annan uppmätt bransch.
Med anledningar av att 21 000 jobb i den svenska kärnkraftsindustrin är hotade, där många arbetstillfällen finns i mindre kommuner, vill jag fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson följande:
Vilka åtgärder vidtar regeringen för att dessa 21 000 personer inte ska drabbas av arbetslöshet?
Svar på skriftlig fråga 2015/16:1169 besvarad av Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S)
Dnr A2016/00980/A | ||
| ||
Arbetsmarknadsdepartementet |
Arbetsmarknadsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2015/16:1169 av Jörgen Warborn (M) Hotade jobb i kärnkraftsindustrin
Med hänvisning till en rapport från Fortum med uppgifter om hur många personer som kärnkraftsindustrin sysselsätter i Sverige, har Jörgen Warborn frågat mig vilka åtgärder regeringen kommer att vidta för att 21 000 personer inte ska drabbas av arbetslöshet. Frågeställaren utgår från antagandet att den svenska kärnkraften kan tvingas stänga redan år 2020 om inte effektskatten tas bort.
Jörgen Warborn tar upp en viktig fråga, både från arbetsmarknads- och energisynpunkt, men också för Sveriges konkurrenskraft.
Det var mot bakgrund av de stora förändringarna inom energisektorn som regeringen i mars 2015 tillsatte en Energikommission. I direktiven till Energikommissionen framgår att det ska göras en översyn av energipolitiken som omfattar långsiktiga förutsättningar för produktion, överföring, lagring och användning av energi. Alla de stöd, skatter och regler som hänger samman med energisystemet är uppe för diskussion inom ramen för kommissionens arbete. Målet är att uppnå en bred politisk uppgörelse som långsiktigt säkrar Sveriges elförsörjning på ett sätt som gynnar såväl den svenska industrin och svenska hushåll som miljön och klimatet.
Regeringens viktigaste uppgift under mandatperioden är att öka sysselsättningen och varaktigt minska arbetslösheten. I budgetpropositionen för 2016 har regeringen därför föreslagit stora framtidsinvesteringar i bostäder, klimatomställning och infrastruktur, en aktiv näringspolitik för fler och växande företag och investeringar i kompetens och matchning för att rusta människor att ta de jobb som växer fram.
För att stärka svensk konkurrenskraft och samtidigt klara de stora utmaningar som samhället står inför bland annat i form av klimatförändringar, urbanisering och en åldrande befolkning behövs innovationskraften hos industriföretag. Regeringen har därför utvecklat Smart industri – en strategi för nyindustrialisering som ska bidra till att skapa goda förutsättningar för den strukturomvandling som drivs av globalisering, digitalisering och omställning mot en grön och resurseffektiv ekonomi.
Även om det finns ett besked om att fyra reaktorer ska stängas innebär omställningen av energisystemet samtidigt en expansion, och därmed arbetstillfällen, inom andra delar av energisektorn, t.ex. vid utbyggnad av elnät, byggande av vindkraftparker, installation av solceller m.m.
Ur ett arbetsmarknadspolitiskt perspektiv har Arbetsförmedlingen i uppgift att aktivt följa arbetsmarknadens utveckling och utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar anpassa insatser till individen och arbetsgivare. I det fall det blir fråga om varsel om uppsägningar inom kärnkraftsindustrin, har Arbetsförmedlingen tillgång till olika insatser för att underlätta för de personer som drabbas av uppsägning. Det kan t.ex. handla om matchningsinsatser, praktik och utbildning. I ett första läge handlar det oftast om att kartlägga och informera de sökande som drabbas av uppsägning. Arbetsförmedlingens organisation har stor erfarenhet av att organisera sitt arbete utifrån större varselsituationer runt om i landet, och agerar vanligvis snabbt och är mycket aktiva när varslet blir känt. Det är viktigt att Arbetsförmedlingen samverkar med andra aktörer, t.ex. trygghetsorganisationerna.
Stockholm den 11 maj 2016
Ylva Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.