Historiskt material i universitetsbibliotek
Skriftlig fråga 2005/06:272 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-28
- Anmäld
- 2005-10-28
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-11-16
- Svar anmält
- 2005-11-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 oktober
Fråga 2005/06:272 av Torsten Lindström (kd) till utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky (s)
Historiskt material i universitetsbibliotek
Att ha god kännedom om sitt eget kulturarv är både en förutsättning för att bygga upp sin egen identitet och för att kunna respektera andras kultur och värden. Att värna och värdera sin egen kultur och samtidigt bejaka mångfald och värdesätta andra kulturer är förutsättningen för en positiv integration.
Byggnader, kulturlandskap, kulturhistoriska föremål och dokument tillhör den synliga, materiella delen av vårt kulturarv. För denna del av kulturarvet har arkiv, museer och bibliotek ett särskilt ansvar. Det är ett komplicerat ansvar som kräver ständig förnyelse och utveckling. Det handlar både om ett arbete med vård, konservering och magasinering men också om ett utåtriktat arbete genom utställningar, visningar och forskarstöd.
Ett problem är att frågan om hur universitetsbiblioteken förvaltar unikt historiskt material, till exempel handskriftssamlingar, i dag inte närmare reglerat.
I den statliga utredningen KB @ ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) uppmärksammades möjligheterna att bevarade unika samlingar finns förvarade hos forskningsbibliotek och andra bibliotek. Mot bakgrund av de brister gällande bevarandefrågor som utredningen fann lämnade utredningen förslag om bland annat lag till skydd för värdefulla boksamlingar i offentlig miljö samt förslag om en nationell bevarandeplan. Regeringen har valt att inte lämna sådana förslag till riksdagen.
Vad avser utbildningsministern att göra för att åstadkomma ett ökat skydd för historiskt material förvarat i universitetsbibliotek och andra bibliotek?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:272 besvarad av
den 16 november
Svar på fråga 2005/06:272 om historiskt material i universitetsbibliotek
Utbildnings- och kulturminister Leif Pagrotsky
Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att göra för att åstadkomma ett ökat skydd för historiskt material som förvaras i universitetsbibliotek och andra bibliotek.
Lindströms fråga rör både bibliotek med staten som huvudman och bibliotek med kommunen, kyrkan eller andra organ som huvudmän. Jag lämnar i detta svar enbart information om de regler som gäller för bevarande av historiskt material vid universitetsbiblioteken och Kungl. biblioteket.
Kungl. biblioteket (KB) är Sveriges nationalbibliotek och ska främja informationsförsörjningen till forskning. KB ska därmed samla in, förvara, beskriva och tillhandahålla den svenska tryckproduktionen i sin helhet samt vissa elektroniska dokument. Verksamheten vilar på lagen (1993:1392) om pliktexemplar av dokument, respektive förordningen (1993:1439) om pliktexemplar av dokument. Pliktexemplarslagen instiftades på 1660-talet. Boktryckare uppdrogs då att skicka exemplar av varje tryckt skrift till Kungl. biblioteket och till olika universitetsbibliotek. Ännu i dag samlar Lunds universitets bibliotek in reservexemplar av allt tryckt material i enlighet med lagen. Dokument som har lämnats in till Stockholms, Uppsala, Linköpings, Göteborgs och Umeå universitetsbibliotek i enlighet med förordningen (1993:1439) om pliktexemplar ska bevaras enligt föreskrifter som meddelas av respektive universitet.
Enligt Kungl. bibliotekets instruktion ska myndigheten vårda bibliotekets äldre samlingar av böcker och annat tryck samt av handskrifter, kartor och bilder. Inom Kungl. biblioteket har bevarandeenheten det övergripande ansvaret för bevarandet av myndighetens samlingar. I direktiven till den översyn som gjordes av KB:s verksamhet och arbetsformer under 2003 (dir. 2002:156), gavs utredaren bland annat i uppdrag att belysa och analysera Kungl. bibliotekets förutsättningar att genomföra sin uppgift att bevara och vårda sina egna samlingar samt myndighetens samarbete med andra kulturarvsinstitutioner. Det förslag som utredaren presenterade i betänkandet KB @ ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) om en lag till skydd för värdefulla boksamlingar i offentlig miljö gick utöver direktiven i regeringens uppdrag. Regeringen har givit sin syn på bevarandefrågorna i sin forskningspolitiska proposition Forskning för ett bättre liv (prop. 2004/05:80, bet. 2004/05 UbU15, rskr. 2004/05:289).
Kungl. biblioteket har stor kompetens på bevarandeområdet och olika aktörer tar kontakt med myndigheten i dessa frågor. Vidare har KB tillsammans med ett antal kulturarvsinstitutioner, bland annat Riksarkivet och Statens kulturråd, initierat ett så kallat ABM-samarbete (arkiv, bibliotek, museer) kring samordning av frågor som rör svenska arkiv, bibliotek och museer. Inledningsvis koncentreras arbetet till digitalisering som verktyg i bevarandeverksamheten.
Regeringen har i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, utgiftsområde 17), avsatt 250 miljoner kronor för kulturminnesvård i syfte att bättre ta hand om och visa vårt gemensamma kulturarv. Regeringen har nu givit Statens kulturråd i uppdrag att administrera stödet till kulturinstitutioners bevarande och vård av sina samlingar. Häri ingår bibliotek och arkiv. Även för 2007 beräknas 250 miljoner kronor avsättas för denna insats.
Regeringen gör nu en kraftfull satsning på kulturminnesvården. Min förhoppning är att insatsen kan uppmuntra myndigheternas proaktiva verksamhet i bevarandefrågor och tillvarata deras kompetens och samverkan på området.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.