Till innehåll på sidan

Gränsöverskridande samarbete mot manipulation av sport

Skriftlig fråga 2020/21:910 av Per-Arne Håkansson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-12-08
Överlämnad
2020-12-09
Anmäld
2020-12-10
Svarsdatum
2020-12-16
Sista svarsdatum
2020-12-16
Besvarad
2020-12-16

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Det meddelades i dagarna att regeringen tillsatt en utredare för att stärka arbetet mot olagligt spel och matchfixning. Utredaren ska fungera som en länk mellan de myndigheter som behöver samarbeta i frågorna.

Vid en presskonferens nyligen betonades att flera olika myndigheter behöver involveras i arbetet för att bekämpa den illegala verksamheten. Detta är en välkommen insats.

Matchfixning är i dag ett stort och utbrett problem i idrottsvärlden; det växer och omsätter för varje år alltmer pengar. Att komma till rätta med detta är extremt viktigt, både internationellt och i Sverige. Inte bara för att det handlar om att bekämpa brott, utan för att matchfixning strider mot hela idrottens idé. Det handlar om både elit och bredd. I många fall är de nivåer som är precis utanför den främsta eliten väl så utsatta.

Detta gör att tillit och trygghet till svenskt föreningsliv kan komma att ifrågasättas, även om merparten sköts på ett exemplariskt sätt.

Matchfixning definieras av idrottsrörelsen själv som ett av de absolut största hoten mot den seriösa idrotten. Även i Sverige får vi allt oftare rapporter om misstänkt matchfixning. Under det senaste året har flera fall uppmärksammats i medier och är föremål för utredning.

Svaret på denna kriminalitet och idrottsförstörelse ligger till stor del i internationellt samarbete och koordinering. Om detta har undertecknad tidigare också lämnat en motion. Det understryks också av Europol. Sverige har i många år varit i frontlinjen i kampen mot annan manipulation av sport – då gäller det arbetet mot dopning och framväxten av Wada. På samma sätt som med dopning kan ingen lösa denna uppgift på egen hand. Det krävs samarbete.

I september 2014 var konventionen färdig i Europarådet och man öppnade för länder att ansluta sig. Medan Danmark, Norge och Finland tidigt valde att ansluta sig valde Sverige att stå utanför.

Efter regeringsskiftet på hösten uttalade dåvarande idrottsministern att Sverige skulle skriva under konventionen mot manipulation av sport. När konventionen var färdig i september 2014 valde 15 länder att omedelbart skriva under, och sedan dess har ytterligare länder anslutit sig. Detta handlar om en kamp mot organiserad brottslighet, mot penningtvätt och mot idrottsförstörelse.

Med anledning av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Hur ser ministern på möjligheterna att ingå i Europarådets konvention mot manipulation av sport och därigenom kunna motverka matchfixning och har ministern för avsikt att agera för att Sverige ska anslutas?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:910 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på fråga 2020/21:910 av Per-Arne Håkansson (S)
Gränsöverskridande samarbete mot manipulation av sport

Per-Arne Håkansson har frågat mig hur jag ser på möjligheterna att ingå i Europarådets konvention mot manipulation av sport och därigenom kunna motverka matchfixning och om jag har för avsikt att agera för att Sverige ska anslutas.

Jag vill tacka ledamoten för frågan och vara tydlig i att jag delar bilden av att detta handlar om en kamp mot organiserad brottslighet, mot penningtvätt och mot idrottsförstörelse. Arbetet mot matchfixning är komplext och flera aktörer måste ta ett större ansvar. Som regeringen klargjort i budgetpropositionen för 2021 finns det till exempel vadhållning på den svenska spelmarknaden som medför en oacceptabel risk för matchfixning. Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten arbetar aktivt med att utreda och lagföra matchfixningsrelaterade och andra brott som gängkriminella begår med hjälp av den svenska spelmarknaden.

Macolinkonventionen om manipulation av resultat inom idrott beslutades av Europarådet 2014. Regeringen uttalade redan i Faktapromemoria 2014/15:FPM26 Undertecknande av Europarådets konvention om manipulation av resultat inom idrott, en positiv inställning till Sveriges och EU:s anslutning till konventionen. I den omreglering av spelmarknaden som trädde ikraft den 1 januari 2019 har konventionen uttryckligen beaktats från kommittédirektiv till proposition. Den 30 november i år fick Gunnar Larsson, generaldirektör för Kammarkollegiet, i uppdrag att bland annat utreda hur arbetet mot matchfixning kan stärkas. Inom ramen för detta uppdrag ingår frågor om Sveriges uppfyllande av vissa bestämmelser i konventionen.

Alltsedan konventionen beslutades har det inom EU utretts och diskuterats om och hur unionens medlemsstater kan ansluta sig till konventionen. Med beaktande av den fördragsfästa lojalitetsprincipen har regeringen bedömt att en svensk ratificering av konventionen behöver invänta ett slutligt avgörande inom EU. Oavsett detta deltar Riksidrottsförbundet och Spelinspektionen i Europarådets nätverk Group of Copenhagen där 33 länder nu arbetar tillsammans i enlighet med Macolinkonventionen.

Matchfixning är ett allvarligt hot mot idrotten och spelmarknaden, jag och regeringen följer utvecklingen och kommer att överväga behovet av ytterligare åtgärder.

Stockholm den 16 december 2020

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.