gränserna för studentkårernas mandat

Skriftlig fråga 2003/04:1097 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-04-21
Anmäld
2004-04-21
Besvarad
2004-04-28
Svar anmält
2004-04-28

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 april

Fråga 2003/04:1097

av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om gränserna för studentkårernas mandat

Svenska studenter är enligt lag ålagda att vara medlemmar i studentkårerna vid sina lärosäten. Studenterna är tvungna att betala en obligatorisk avgift till kåren.

Studentkårerna fyller en viktig funktion för att bevaka studenters rättigheter vad gäller utbildning och vad gäller studiesociala frågor. Dock finns ingen klar definition av kårernas mandat. Det gör att kårer, finansierade av tvångsanslutna och icke tillfrågade studenter, via sina avgifter kan få betala arrangemang vars karaktär ligger fjärran från studentfrågorna. Evenemangen kan till och med vara av partipolitisk eller annars kontroversiell karaktär.

Ett exempel är Stockholms universitets studentkår som arrangerar en temadag om Palestina. Programmet för tankarna till en extrem ståndpunkt omfattad av politiker av närmast fundamentalistisk karaktär. Det kan knappast anses vara angeläget för studenterna att en kår arrangerar ett sådant evenemang som så uppenbart saknar koppling till studentfrågorna.

Det finns all anledning att klargöra vilket mandat studentkårerna har. Då är det också möjligt att se i vilka avseenden regelverket behöver förtydligas för att öka studenternas inflytande över utbildnings- och andra studentfrågor.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga utbildningsministern:

Vilka åtgärder avser utbildningsministern att vidta för att förtydliga studentkårernas mandat i regelverket?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1097 besvarad av

den 28 april

Svar på fråga 2003/04:1097 om gränserna för studentkårernas mandat

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att förtydliga studentkårernas mandat i regelverket.

Av förordningen (1983:18) om studerandekårer, nationer och studentföreningar vid universitet och högskolor framgår att studentkårernas syfte är att främja medlemmarnas studier och vad som har sammanhang med studierna. Denna reglering tydliggör studentkårens ställning som en demokratisk sammanslutning för alla studenter med en klart definierad uppgift.

I nämnda förordning finns även en ordning för att upprätthålla att studentkårernas verksamhet ska stödja medlemmarnas studier. Studentkårens beslut får efter prövning undanröjas av högskolans styrelse om det begärs av en tiondel av kårens medlemmar eller minst 100 medlemmar. Högskolestyrelsens beslut får vidare överklagas hos Överklagandenämnden för högskolan.

Regleringen av studentkårernas syfte tillsammans med överklagandemöjligheten stärker studentkårernas möjlighet att effektivt verka i studenternas intresse. Om det vid ett överklagande skulle visa sig att bestämmelserna inte fyller den funktion som de är avsedda för och studentkårernas syfte enligt förordningen därmed inte skulle kunna värnas, kan det finnas anledning att se över reglerna.

Kårobligatoriet utgör en stabil grund för studentinflytande och den viktiga verksamheten vid studentkårer och nationer. Regeringen har under de senaste åren gjort en rad insatser för att stärka studenternas rättigheter i högskolan, bland annat har studenterna fått ökad representation och reglerad rätt att medverka i alla beslutande och beredande organ inom universitet och högskolor. Ett starkt studentinflytande genom studentkårernas verksamhet är också en förutsättning för att studenternas rättssäkerhet bevakas på ett bra sätt. Regeringen har nyligen fattat beslut om en rad åtgärder som förbättrar och tydliggör rättssäkerheten för studenter inom högskolan. Jag tycker att det är viktigt att de bestämmelser som berör studenterna är tydliga, klara och tillämpas lika för alla.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.