giftigt gruvavfall
Skriftlig fråga 2003/04:108 av Saarinen, Ingegerd (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2003-10-17
- Anmäld
- 2003-10-17
- Besvarad
- 2003-10-22
- Svar anmält
- 2003-10-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:108
av Ingegerd Saarinen (mp) till miljöminister Lena Sommestad om giftigt gruvavfallFyra nedlagda gruvor misstänks vara orsaken till att sjön Hornträsket i Lycksele kommun har börjat dö. Mycket förhöjda halter av bland annat kadmium, koppar och zink har uppmätts i vattnet. De förhöjda metallhalterna stör livet i sjön
Enligt de boende började problemen i början av 1990-talet sedan gruvorna lagts ned. Sedimentprover från bottnen som tagits av Umeå universitet ger stöd åt misstankarna om att metallhalterna stigit relativt nyligen. Proverna visar att de översta sedimenten har förhöjda metallhalter.
Boliden har genomfört en efterbearbetningsplan och menar att skuldfrågan inte är utredd. Det har funnits flera andra aktörer i området. Andra gruvbolag, skogsindustri, dikningar och ett allmänt tryck med miljöfarligt nedfall från Europa.
Vad avser miljöministern att göra för att säkra att gruvavfall inte förgiftar miljön?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:108 besvarad av
den 22 oktober
Svar på frågorna 2003/04:107 om åtgärder för att förbättra vattenmiljön i förgiftade sjöar och 108 om giftigt gruvavfall
Miljöminister Lena Sommestad
Yvonne Ångström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhållanden vid sjöar som dör på grund av tidigare försyndelser i samband med till exempel gruvbrytning, inte ska falla mellan de ansvarigas stolar.
Ingegerd Saarinen har frågat mig vad jag avser att göra för att säkra att gruvavfall inte förgiftar miljön.
Jag vill börja med att beklaga den situation som uppstått i sjön Hornträsket. Jag anser att det är en central princip i miljöpolitiken att verksamhetsutövare, däribland gruvnäringen, tar ansvar för de negativa miljöeffekter deras verksamhet orsakar. Detta är en fråga som jag inte minst betonar i EU-arbetet. Frågan har senast aktualiserats i direktivet om ansvar för miljöskador. Det kommer också att vara en av flera viktiga frågor i förhandlingarna om det förslag till direktiv om avfall från utvinningsindustrin som kommissionen nyligen har presenterat. Detta nya direktivförslag syftar till att ge ett ramverk för en miljöanpassad hantering av avfall från utvinningsindustrin på EU-nivå. Regler för hur verksamhetsutövaren utformar sin avfallshanteringsplan är en central del i direktivförslaget.
I Sverige har vi sedan tidigare regler om ansvar för efterbehandling av förorenade områden. Dessa omfattar även områden som förorenats av gruvverksamheter. I korthet innebär reglerna att den eller de som har bedrivit verksamhet inom ett område och som har bidragit till att området har förorenats i första hand är ansvariga för efterbehandlingen av området. Länsstyrelsen är den myndighet som i de flesta fall är utsedd att tillse att efterbehandling av förorenade områden kommer till stånd och genomförs i enlighet med miljöbalkens krav.
Mitt svar på frågan från Yvonne Ångström är att jag anser att miljöbalkens regler om ansvaret för efterbehandling av förorenade områden är tillräckliga. I detta sammanhang vilar ett stort ansvar på de myndigheter som är ansvariga för att reglerna följs.
Angående frågan från Ingegerd Saarinen kommer jag inom den närmaste framtiden att främst arbeta för att få till stånd ett tillfredsställande regelverk på EU-nivå för att gruvavfall omhändertas på ett sätt så att skador i miljön minimeras.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.