fyrplatsernas kulturhistoriska värde
Skriftlig fråga 2002/03:343 av Kollmats, Lennart (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-12-19
- Anmäld
- 2002-12-19
- Besvarad
- 2003-01-02
- Besvarad
- 2003-01-08
- Svar anmält
- 2003-01-21
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2002/03:343
av Lennart Kollmats (fp) till kulturminister Marita Ulvskog om fyrplatsernas kulturhistoriska värdeDet finns i dag ett hundratal före detta bemannade fyrplatser kvar. Sjöfartsverket har ansvar för 85 av dem, medan övriga är privat eller kommunalt ägda. 30 av fyrplatserna är förklarade som byggnadsminnen och 22 av dem är dessutom nationella arv. Sjöfartsverket kommer inom kort att få ta över ansvaret också för Vänerfyrarna.
Sjöfartens behov av fyrarna har minskat betydligt på senare tid, samtidigt som de bemannade fyrplatserna utgör viktiga kulturarvsmiljöer och därför bör bevaras. De fyrplatser som är utsedda till nationella arv kommer Fastighetsverket att ta över ansvaret för. Min oro gäller de övriga fyrplatserna, varav några alltså är förklarade byggnadsminnen. Sjöfartsverket har av besparingsskäl utlyst några fyrar till försäljning, eftersom sjöfartens behov av dem är litet. Sjöfartsverket ser gärna att ekonomiska föreningar som vill låta allmänheten få tillträde till fyrplatserna ges förtur vid köp av fyrplatserna, men några regler för om detta är tillåtet eller hur det ska gå till finns inte i dag.
Jag vill därför fråga kulturministern vilka åtgärder hon avser att vidta för att försäkra sig om att fyrplatserna bevaras för eftervärlden och främja att allmänheten ges tillträde till dem, om staten avyttrar dem.
Svar på skriftlig fråga 2002/03:343 besvarad av
den 8 januari
Svar på fråga 2002/03:343 om fyrplatsernas kulturhistoriska värde
Kulturminister Marita Ulvskog
Lennart Kollmats har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att försäkra mig om att fyrplatserna bevaras till eftervärlden samt hur jag avser att främja allmänhetens tillträde till dem.
Så sent som den 14 november 2002 fastställde regeringen skyddsföreskrifter för Korsö torn @ ett mycket gammalt sjömärke invid Stockholms inlopp, som 1753 ersattes med ett fyrtorn.
I dag finns totalt ett trettiotal fyrar som är förklarade som statliga byggnadsminnen. Utöver dessa finns ett antal enskilt ägda fyrar, som är skyddade som byggnadsminne.
Enligt förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom får en fastighetsförvaltande myndighet sälja fast egendom om egendomen inte alls eller endast i ringa utsträckning behövs i statens verksamhet och om det inte finns särskilda skäl för att egendomen fortfarande ska ägas av staten. Ett sådant skäl kan vara att fastigheten har ett betydande kulturhistoriskt värde.
Inför avställandet av fyrar har Riksantikvarieämbetet, som är central förvaltningsmyndighet för frågor om kulturarvet, tillsammans med Statens fastighetsverk och Sjöfartsverket redovisat vilka fyrar och fyrplatser som bedöms tillhöra det nationella kulturarvet. Statens fastighetsverk har dessutom förklarat sig vara berett att överta förvaltningsansvaret för dessa fyrar allteftersom de inte längre behövs för sjöfarten. I Fastighetsverkets uppdrag ingår, förutom ren fastighetsförvaltning, även att levandegöra och tillgängliggöra byggnadsminnen.
Regeringen kan, efter förslag från Riksantikvarieämbetet, fatta beslut om byggnadsminnesförklaring av kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Enligt den upprättade förteckningen bedöms ytterligare 24 fyrar ha ett sådant kulturhistoriskt värde att de kan komma i fråga för byggnadsminnesförklaring. Detta innebär att ca 60 av landets statligt ägda fyrar på sikt kan få detta långsiktiga skydd, vilket i jämförelse med andra byggnadskategorier är en relativt hög andel.
Att Sjöfartsverket avyttrar vissa fyrplatser som inte tagits upp på nationalarvslistan men som ändå tillmäts ett kulturhistoriskt värde, behöver inte innebära något negativt. Försäljningarna har ännu så länge liten omfattning och sker dessutom i nära samråd med Riksantikvarieämbetet. En viktig aspekt vid en sådan överlåtelse är naturligtvis att de kulturhistoriska värdena säkras och att fyrplatsen så långt möjligt förblir tillgängliga för allmänheten.
För de fyrar och fyrplatser som är i enskild ägo har länsstyrelsen möjlighet att pröva frågan om eventuell byggnadsminnesförklaring. Fråga om byggnadsminnesförklaring, som kan väckas av vem som helst, inlämnas till respektive länsstyrelse. Ansvaret för allmänhetens tillgänglighet till byggnadsminnen ligger då på den regionala nivån.
Enligt gällande lagstiftning har även kommuner och enskilda fastighetsägare ett betydande ansvar för att skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Detta framgår bland annat av 3 kap. plan- och bygglagen samt av miljöbalken.
Regeringen har dessutom, som bekant, nyligen tillsatt en särskild utredare som bland annat ska lämna förslag till regler som innebär förbättrat skydd för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
Redan befintligt regelverk ger dock tillräckliga möjligheter för att ge fyrarna ett långsiktigt skydd och möjliggöra allmänhetens tillträde till dessa platser.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.