Fritidsgårdsnedläggningar

Skriftlig fråga 2007/08:272 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-11-15
Anmäld
2007-11-15
Besvarad
2007-11-21
Svar anmält
2007-11-21

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 15 november

Fråga

2007/08:272 Fritidsgårdsnedläggningar

av Britta Rådström (s)

till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth (m)

Fritidsgårdar är förvisso en kommunal angelägenhet men statsrådet måste dock aktivera sig för ungdomars uppväxtvillkor och fritidsmöjligheter.

Sedan början av 90-talet har drygt 200 fritidsgårdar lagts ned i Sverige, enligt Sveriges Kommuner och Landsting. Även om de största nedskärningarna gjordes under 90-talet har utvecklingen fortsatt även under 2000-talet, trots att antalet tonåringar har ökat kraftigt. Fritidsgårdar ger ungdomar en plats att träffas och erbjuder olika former av aktiviteter. Polisen är oroad över att nedlagda fritidsgårdar gör att ungdomar inte har någonstans att ta vägen.

Avser kulturministern att ta något initiativ för att ungdomars mötesplatser som fritidsgårdar ska bli fler snarare än färre?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:272 besvarad av Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

den 21 november

Svar på fråga

2007/08:272 Fritidsgårdsnedläggningar

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Britta Rådström har frågat kulturministern huruvida hon avser att ta något initiativ för att ungdomars mötesplatser som fritidsgårdar ska bli fler, snarare än färre. Arbetet inom regeringen är så organiserat att det är jag som ska svara på frågan.

Möjligheter till fritidsaktiviteter är viktiga för ungdomars välmående och personliga utveckling och unga värderar själva sin fritid och sina fritidsaktiviteter mycket högt. En meningsfull fritid kan dessutom bidra till att minska risken för att hamna i utanförskap och motverka negativa beteenden såsom våld och skadegörelse.

Sveriges Kommuner och Landsting presenterade i oktober i år sin undersökning Fritidsanläggningar i Sverige. Den visar att 1990-talets nedläggningar av fritidsgårdar inte tycks ha fortsatt under 2000-talet. Enligt rapporten fanns det 1 349 fritidsgårdar i Sverige 2006, vilket är i princip lika många som 2000.

Det är dock i kommunerna och regionerna som ansvaret för och huvuddelen av den offentligt finansierade och organiserade fritidsverksamheten för ungdomar finns. Därför bör kommunerna kunna anpassa verksamheten efter sina förutsättningar och efter sina invånares behov. Då säkerställs att fritidsverksamheten för ungdomar blir långsiktig och ändamålsenlig.

Ungdomsstyrelsen har till uppgift att stödja kommunerna i deras arbete med ungdomar. År 2006 fick myndigheten ett särskilt uppdrag från regeringen att stödja förebyggande och främjande verksamhet för ungdomar i kommunerna. Inom ramen för uppdraget har 125 miljoner fördelats till bland annat drogfria mötesplatser och kvalitetsutveckling av ungdomsverksamhet. Dessutom har över 3 700 fritidsledare och fältassistenter fått kompetensutveckling genom satsningen.

Jag vill understryka att en mötesplats för unga kan vara så mycket annat än en fritidsgård. En betydande verksamhet bedrivs exempelvis av idrotts- och kulturorganisationer och av andra föreningar. Staten bidrar med ett omfattande stöd till dessa organisationer, ett stöd som kommer ungdomar till godo i hög utsträckning. Regeringen stöder dessutom ungas egna organisationer genom ett särskilt statsbidrag samt ger bidrag för att anpassa allmänna samlingslokaler till ungdomsverksamhet och att utveckla ungdomars mötesformer inom kultur- och fritidsområdet.

Värt att uppmärksamma är att SKL:s kartläggning visar att antalet musikhus eller Ungdomens hus har ökat sedan 1990, något som talar för att kommunerna i högre utsträckning väljer att skapa andra typer av mötesplatser för ungdomar än traditionella fritidsgårdar. Även antalet idrottshallar har ökat sedan 1990.

Jag anser att regeringens politik sammantaget ger goda förutsättningar för att skapa meningsfulla fritidsaktiviteter för ungdomar på lokal nivå.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.