Förälder som dödar den andra föräldern

Skriftlig fråga 2022/23:645 av Martina Johansson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-05-09
Överlämnad
2023-05-10
Anmäld
2023-05-11
Svarsdatum
2023-05-17
Sista svarsdatum
2023-05-17
Besvarad
2023-05-17

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

 

Att en förälder som dödar den andra föräldern får behålla vårdnaden ser jag som ett stort problem. Dessa föräldrar borde automatiskt förlora just vårdnaden.

Ett sådant förslag röstades dock nyligen ned av riksdagen, vilket förvånar mig mycket. Många höjer rösten i olika mediala sammanhang när barn far illa, men att sedan rösta för ett förslag som kan göra skillnad är inte är lika viktigt. Genom att tillsätta en utredning som ska se över hur en sådan lagstiftning kan se ut kan man minska antalet barn som har en vårdnadshavare som har dödat den andra föräldern. Det kommer att underlätta för det barnets familjehem att skapa trygghet i det nya hemmet. Men för att vi ska få bukt med detta stora problem måste regeringen agera nu.

Vid en muntlig frågestund svarade ministern att detta är en av de frågor som man ser som angelägen. Han hänvisade till att det finns förslag som är ute på remiss som berör detta och att regeringen ska återkomma i frågan och ser vikten av ett nära samspel mellan regering och riksdag i dessa frågor.

Av de förslag som är utredda finns inte något som säger att en förälder automatiskt ska förlora vårdnaden om hen dödar den andra föräldern, och jag misstänker då att just det förslaget inte kommer att hanteras av regeringen.

Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är:

 

När och hur kommer ministern och regeringen att återkomma till riksdagen för att få bukt med problematiken att en förälder som dödar den andra föräldern i dag inte automatiskt förlorar vårdnaden?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:645 besvarad av Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Ju2023/01150 Justitiedepartementet Justitieministern Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:645 av Martina Johansson (C)
Förälder som dödar den andra föräldern

Martina Johansson har frågat mig när och hur jag och regeringen kommer att återkomma till riksdagen för att få bukt med problematiken att en förälder som dödar den andra föräldern i dag inte automatiskt förlorar vårdnaden.

Våld kan och får aldrig accepteras. Av föräldrabalkens regler framgår att barnets bästa ska vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge. En vårdnadshavare som avsiktligen dödat eller allvarligt skadat den andra vårdnadshavaren är så gott som alltid olämplig som vårdnadshavare. Det är alltså i ett sådant fall nästan alltid bäst för barnet att den föräldern inte har vårdnaden om barnet. Men den typ av absoluta, eller automatiska, regler som Martina Johansson efterfrågar kan vara förenade med nackdelar. Det är exempelvis möjligt att tänka sig en situation där en förälder efter åratal av misshandel dödar den andra föräldern i nödvärn utan att därmed anses vara olämplig som vårdnadshavare.

Socialnämnden utgör det yttersta skyddsnätet för barn som riskerar att fara illa eller som far illa. Om socialnämnden får veta att en vårdnadshavare dödat den andra vårdnadshavaren ska socialnämnden ansöka hos domstol om att vårdnaden ska flyttas över till en annan lämplig person, en så kallad särskilt förordnad vårdnadshavare.

Vid den senaste reformen av vårdnadsreglerna 2021 infördes möjligheten att flytta över vårdnaden om ett barn snabbt till en tillfällig vårdnadshavare, till exempel när den ena föräldern avsiktligt har dödat den andra föräldern. Det övervägdes då också om en vårdnadsöverflyttning borde ske automatiskt. Något sådant förslag lades inte fram utan i stället framhölls vissa problem med en sådan ordning, bland annat att det inte kunde uteslutas att en absolut regel, utan möjlighet att ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet, skulle kunna stå i strid med FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och rätten till familjeliv enligt artikel 8 i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Mot den bakgrunden måste det alltid kunna göras en individuell prövning utifrån vad som hänt i det specifika fallet och med utgångspunkt i vad som är bäst för barnet.

En generell förstärkning av barnrättsperspektivet i frågor om vårdnad, boende och umgänge är angelägen. Barn har rätt till skydd mot alla former av våld enligt barnkonventionen, som är svensk lag, och alla barn har rätt till en trygg uppväxt, fri från våld och annan kränkande behandling. I det betänkande Tryggare hem för barn (SOU 2022:71) som Martina Johansson refererar till finns förslag på en ändring i föräldrabalken för att barnets bästa ska få bättre genomslag till exempel vid överväganden om ett barn ska ha umgänge med en förälder som har utövat våld. Utredningen anser att mer fokus bör läggas på riskbedömningen. Den föreslagna ändringen skulle få betydelse även för frågor om vårdnad och boende. Remisstiden gick ut förra veckan. Vi ska nu analysera remissvaren och därefter föra arbetet vidare.

Stockholm den 17 maj 2023

Gunnar Strömmer

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.