etablering av friskolor

Skriftlig fråga 2004/05:112 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2004-10-14
Anmäld: 2004-10-14
Besvarad: 2004-10-20
Svar anmält: 2004-10-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 oktober
Fråga 2004/05:112
av Britta Rådström (s) till utbildningsminister Thomas Östros om etablering av friskolor

Reformen med friskolor har för många kommuner kommit att innebära stora ekonomiska problem. När befolkningsunderlaget sviker och barnen blir färre i byar och mindre samhällen, måste kommunerna i de flesta fall av ekonomiska skäl lägga ned byskolor och barnen skjutsas till närmaste större skola.

Skolan ses ofta som en viktig symbol i byarna för ett levande samhälle, varför besvikelsen över besluten att stänga en skola naturligtvis är stor. I många byar försöker man av denna anledning behålla skolan genom att skapa en friskola.

Att starta en friskola kräver resurser från kommunen. Det handlar om bidrag till den startande skolan samtidigt som kommunen har kvar kostnaderna för lärare, lokaler med mera i skolan dit barnen skulle flyttas. Det innebär att kommunens kostnader för skolverksamheten ökar i stället för att minska, vilket man eftersträvat. Därför är det viktigt att det är kommunerna som måste få avgöra om nya friskolor ska etableras och ha vetorätt i denna fråga.

Jag vill fråga utbildningsministern vilka åtgärder han avser att vidta för att öka kommunernas möjlighet att påverka etablering av friskolor.

Svar på skriftlig fråga 2004/05:112 besvarad av

den 20 oktober
Svar på fråga 2004/05:112 om etablering av friskolor

Utbildningsminister Thomas Östros

Britta Rådström har frågat vilka åtgärder jag avser att vidta för att öka kommunernas möjlighet att påverka etableringen av fristående skolor.

Staten har det nationella ansvaret för skolpolitiken och kommunerna har det lokala ansvaret. Givetvis måste mångfalden inom skolans område utformas så att den går att förena med det kommunala ansvaret för skolan. Därför ska, enligt den nuvarande lagregleringen, Statens skolverk (Skolverket) i beslut om rätt till bidrag för en fristående grundskola ta hänsyn till om etableringen innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen. För en fristående gymnasieskola gäller kravet även närliggande kommuner.

Det är också skälet till att Skolverket ska bereda kommunen eller kommunerna tillfälle att yttra sig i ärendet. En kommun har således både rätt och möjlighet att påvisa förekomsten av eventuella påtagliga negativa följder.

Skollagen (1985:1100) innehåller även bestämmelser om att Skolverket senare kan återkalla rätten till bidrag för en fristående skola, om verksamheten förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen @ för gymnasieskolor även närliggande kommuner.

Rättssäkerheten garanteras genom att Skolverkets beslut kan överklagas.

I propositionen Fristående skolor (prop. 2001/02:35) föreslog regeringen ett ökat kommunalt inflytande genom att en fristående skola med offentligt bidrag skulle vara skyldig att delta i den uppföljning och utvärdering som en kommun gör av skolväsendet i kommunen. Riksdagen avslog detta.

På regeringens uppdrag har Skolverket gjort en översyn av rutinerna för prövning av ansökningar om godkännande och rätt till bidrag. Enligt Skolverket kommer skolor som inte har kommit i gång inte att få ha kvar sitt godkännande under ytterligare ett år. Skärpningar kommer också att vidtas för att bedöma den sökandes förmåga och förutsättningar för att driva en fristående skola. Skarpare krav kommer att ställas på skolornas ekonomi, till exempel underlag för elevprognoser och lokaltillgång. Dessutom kommer skolornas förutsättningar för att ge eleverna goda kunskaper att beaktas noggrannare.