elnätbolagens ekonomi
Skriftlig fråga 2004/05:1306 av Bernhardsson, Bo (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-03-23
- Anmäld
- 2005-03-23
- Besvarad
- 2005-03-31
- Svar anmält
- 2005-04-04
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 mars
Fråga 2004/05:1306
av Bo Bernhardsson (s) till samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin om elnätbolagens ekonomiI spåren efter orkanen Gudrun har säkerheten i elledningsnätet debatterats. Nätbolagen är naturliga monopol. Sådana bör enligt mig i princip inte vara privata utan samhällsägda, det vill säga privat vinstintresse bör hållas borta. Nu är det inte så. Till detta kommer att nätbolagen själva bestämmer sina nättariffer. Energimyndigheten gör i efterhand en bedömning av om de är skäliga. Och skäligheten bedöms med hjälp av den så kallade nätnyttomodellen. Denna modell skapar inte tillräckliga incitament för att öka leveranssäkerheten och ger möjlighet till alltför stora vinstuttag.
Sydkraft har i Sydsvenskan den 9 mars i år, med anledning av ett debattinlägg från undertecknad med flera, redogjort för Sydkraft Näts ekonomi. Där framgår att vinsten, på omsättningen 4,4 miljarder, år 2003 är 955 miljoner. Jag har då lagt samman vinsten, 685 miljoner, och skatten, 270 miljoner, som Sydkraft redovisat i artikeln. Med andra ord: av varje hundralapp som kunden betalar till monopolet Sydkraft Nät går 23 kr till vinsten. Då har alltså investeringarna i näten gjorts före vinst. De uppgick under nämnda år till 842 miljoner. Och då bör man beakta att investeringar inte enbart är reparationer och underhåll, utan sannolikt också övertagande av nya nät och fler kunder.
Regeringen har den senaste tiden lagt ett antal förslag för att förbättra elleveranssäkerheten och sätta press på bolagen.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga samhällsbyggnadsministern:
Avser ministern att vidta ytterligare åtgärder för att förändra bland annat nätnyttomodellen och prissättningen så att leveranssäkerhet premieras och oskäliga vinstuttag omöjliggörs?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1306 besvarad av
den 31 mars
Svar på fråga 2004/05:1306 om elnätbolagens ekonomi
Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin
Bo Bernhardsson har frågat mig om jag avser att vidta ytterligare åtgärder för att förändra bland annat nätnyttomodellen och prissättningen så att leveranssäkerhet premieras och oskäliga vinstuttag omöjliggörs.
Låt mig först säga att när det gäller reglering har vi i Sverige en prisreglering och inte en avkastningsreglering. Med det avses att den tillsyn som görs av nätbolagens tariffer koncentreras till vilka priser som bolagen tar ut av sina kunder, inte vilken avkastning nätbolaget har. I lagstiftningen ställs inga krav på hur tillsyn ska ske, endast hur nätbolagens tariffer ska vara utformade. Hur tillsynen över tarifferna görs ligger inom ramen för Energimyndighetens verksamhet. Energimyndigheten har tagit fram en generell modell för bedömning av nättariffer, den så kallade nätnyttomodellen, som numera används av myndigheten i dess tillsynsarbete.
Min ambition är att vi ska ha en mycket säker elförsörjning i Sverige och regeringen har under de senare åren lagt stor vikt vid denna fråga. Regeringen har genom ändrad lagstiftning ökat fokus på leveranskvalitet. Ellagen tillåter sedan 2002 att priset påverkas av nätföretagens leveranskvalitet. Det kraftiga oväder som drog in över Sverige helgen den 8 och den 9 januari 2005 visar dock att läget är så allvarligt att det nu är dags att ta till ytterligare lagstiftning för att säkra eldistributionen i Sverige. Regeringen har därför givit Energimarknadsinspektionen inom Energimyndigheten i uppdrag att utreda och lämna förslag till förändringar i ellagstiftningen för att säkerställa en driftsäker överföring av el. I uppdraget ingår även att lämna förslag till hur regler för ersättning till kunder som drabbas av strömavbrott ska utformas. Den nya ersättningsmodellen ska syfta till att ge drabbade kunder en rimlig ersättning för långa elavbrott. Modellen ska också skapa ett starkt incitament för nätföretagen att bygga och driva driftsäkra elnät. Det är därför viktigt att ersättningsnivåerna ger korrekta styrsignaler och driver på elnätbolagens arbete med att skapa driftsäkra elnät. Det ska inte vara ekonomiskt fördelaktigt för nätföretagen att åsidosätta leveranssäkerhet för att öka avkastningen.
Energimyndighetens tillsynsroll har stärkts genom att Energimarknadsinspektionen bildades den 1 januari 2005. Avsikten var att ge tillståndsmyndigheten en mer fristående roll för att därigenom skapa en självständig och stark myndighet och ytterligare öka fokus på tillsyn av elnätsverksamhet. Jag avser att ytterligare stärka Energimyndigheten i dess roll som tillsynsmyndighet genom att utreda möjligheten att myndigheten ska göra en förhandsprövning av nätbolagens tariffer för överföring av el eller de metoder som tarifferna är baserade på. Jag avser att återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.
Regeringen har således vidtagit en rad åtgärder för att stärka konsumenternas ställning och öka fokus på leveranssäkerhet. Jag vill också betona att jag har fullt förtroende för att Energimyndigheten i sin tillsyn bevakar konsumenternas intresse av låga och stabila priser och att det i sin tur motverkar oskäligt höga vinster på bekostnad av leveranssäkerheten.
Med de åtgärder som planeras kommer vi att ta ytterligare ett steg på vägen mot en trygg och säker elförsörjning. Jag lägger stor vikt vid denna fråga och är beredd att vid behov vidta ytterligare åtgärder.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.