Effekterna av den nya postlagen

Skriftlig fråga 2018/19:461 av Mikael Larsson (C)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-03-28
Överlämnad
2019-03-28
Anmäld
2019-03-29
Svarsdatum
2019-04-10
Sista svarsdatum
2019-04-10
Besvarad
2019-04-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Anders Ygeman (S)

 

Efter en dom i EU-domstolen 2015 slogs det fast att Sverige måste upphöra med att ta ut moms på posttjänster för de aktörer som ålagts att tillhandahålla samhällsomfattande tjänster. Sverige har en omfattande definition av dessa tjänster som inte endast inkluderar brev utan även paket upp till 20 kilo. Detta har bidragit till farhågor om att en momsbefrielse för konkurrensutsatta tjänster skulle kunna snedvrida konkurrensen, något som Centerpartiet också tidigare lyft i en kommittémotion.

I den utredning som ligger till grund för den nya postlagen framgår att flera aktörer på området för pakettjänster är oroliga för att den ändrade momslagstiftningen kommer att leda till en skev konkurrens. I bland annat Finland är endast brev inkluderat i den samhällsomfattande tjänsten eftersom man anser att konkurrensen på paketmarknaden är god och den finska posten således inte bör ges en särställning på marknaden.

Antalet paketförsändelser har ökat stadigt de senaste tio åren. Särskilt för gles- och landsbygdsområden har e-handel varit en viktig del, och flera leverantörer har utvecklat ombudsnät och tjänster direkt riktade till konsumenterna. I dag råder det sund konkurrens mellan olika aktörer på marknaden och denna är viktig att bibehålla för att nya lösningar och en god servicenivå ska vara möjlig i hela landet.

Den nya postlagen och Postnords tillståndsvillkor gäller från och med den 1 april 2018 till och med den 31 mars 2020, såvida inga ändringar meddelas. I samband med det görs en översyn kring vad den samhällsomfattande tjänsten omfattas av och hur det kommer att se ut i framtiden. 

Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Anders Ygeman:

 

Hur ser den politiska processen för denna översyn ser ut, och är frågan om att undanta samhällsomfattande tjänsten på paketmarknaden aktuell?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:461 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)



N2019/01481/D

Infrastrukturdepartementet

Energi- och digitaliseringsministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:461 av Mikael Larsson (C)
Effekterna av den nya postlagen

Mikael Larsson har frågat mig hur den politiska processen för denna översyn ser ut, och är frågan om att undanta samhällsomfattande tjänsten på paketmarknaden aktuell.

Jag vet inte vad det är för översyn som Mikael Larsson syftar på men jag redogör gärna för hur ansvarsfördelningen ser ut när det gäller att utse en tillhandahållare för den samhällsomfattande posttjänsten. Post- och telestyrelsen (PTS) är utsedd av regeringen att vara tillståndsmyndighet enligt postlagen (2010:1045) och postförordningen (2010:1049) vilket gör att det är PTS som ska meddela tillstånd och tillståndsvillkor för landets postoperatörer samt bedriva tillsyn över dessa. PTS har möjlighet att efter en analys av marknaden välja att inte utse någon eller några tillhandahållare på hela eller delar av den samhällsomfattande posttjänsten men endast under förutsättning att myndigheten bedömer att kraven på den samhällsomfattande posttjänsten tillgodoses av marknaden. Sedan 1 april 2018 har PTS utökade möjligheter att samla in den informationen som krävs för att göra dessa analyser av paketmarknaden. Det är alltså ingen politisk process bakom analysen. Omfattningen av den samhällsomfattande posttjänsten bestäms dock inte av PTS utan följer av 3 kap. 1 § postlagen.

Stockholm den 10 april 2019

Anders Ygeman

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.