digitalt förtal
Skriftlig fråga 2004/05:699 av Lindström, Torsten (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-01-11
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Anmäld
- 2005-01-17
- Besvarad
- 2005-01-20
- Svar anmält
- 2005-01-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 11 januari
Fråga 2004/05:699
av Torsten Lindström (kd) till justitieminister Thomas Bodström om digitalt förtalDigitalt förtal kan ske i olika former. Det kan handla om att skicka hotfulla eller kränkande meddelanden via sms på anonyma mobiltelefoner med kontantkort eller mejl, att förtala en person via sändlistor eller på hemsidor och diskussionsforum på Internet. Förtalaren kan skriva kränkande saker i offrets gästbok. Förtalaren kan också använda sin egen eller tredje persons hemsida för att förtala offret. Det kan också handla om att förnedra en person genom att ta bilder med kameramobiler till exempel i duschen och sedan lägga ut dessa bilder på Internet eller sätta upp dem på skolan.
För den som är utsatt för digitalt förtal är det svårt att få hjälp. Polisanmälan leder ingen vart eftersom "det inte går att bevisa vem som tryckte på knapparna". Ett annat juridiskt hinder är att påföljden för det anmälda brottet måste vara minst två års fängelse för att polisen ska kunna kräva att få uppgifter om bland annat IP-nummer från serveransvarig.
Mot bakgrund av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att bekämpa digitalt förtal?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:699 besvarad av
Svar på fråga 2004/05:699 om digitalt förtal
Justitieminister Thomas Bodström
Torsten Lindström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att bekämpa digitalt förtal.
Inledningsvis vill jag betona vikten av att brott bekämpas oavsett hur de begås. Förtal, ofredande och olaga hot ska naturligtvis beivras också när de begås genom användning av bland annat Internet. Samtidigt kan lagstiftningen behöva anpassas för att möta den tekniska utvecklingen.
Torsten Lindström har anfört att påföljden för det anmälda brottet måste vara minst två års fängelse för att polisen ska kunna få uppgifter om bland annat IP-nummer från serveransvarig. I anledning av detta vill jag säga följande.
Enligt lagen om elektronisk kommunikation räcker det med att brottet kan medföra fängelse för att polisen ska få uppgift om ett abonnemang. Är det fråga om information om teletrafik krävs att minst två års fängelse är föreskrivet för brottet. Beredningen för rättsväsendets utveckling utreder för närvarande möjligheten för de brottsbekämpande myndigheterna att inhämta trafikuppgifter.
Hemlig teleövervakning får användas för att hämta in uppgifter om telemeddelanden vid misstanke om brott för vilket är föreskrivet fängelse minst sex månader. Sedan den 1 oktober 2004 får teleövervakning användas även i fråga om barnpornografibrott och dataintrång samt omfatta historiska uppgifter.
Regeringen uttalade i samband med dessa ändringar att det i och för sig kan vara av intresse att ta del av teleadresser även i andra fall, till exempel då olaga hot eller ofredande begås genom telemeddelanden. Regeringen konstaterade dock att de brottsbeteckningarna rymmer ett stort antal fall där hemliga tvångsmedel inte bör användas. Dessutom kan hemlig teleövervakning redan användas vid till exempel grovt olaga hot.
Regeringen har under våren 2004 tillsatt den parlamentariskt sammansatta Integritetsskyddskommittén som bland annat ska se över skyddet för den personliga integriteten i IT-samhället. Kommittén ska överväga om det vid sidan av befintlig lagstiftning behövs generella bestämmelser till skydd för integriteten.
Jag vill avslutningsvis tillägga att jag givetvis följer utvecklingen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.