Till innehåll på sidan

Det minskade intresset för sjöbefälsutbildningarna

Skriftlig fråga 2017/18:220 av Johan Hultberg (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-11-03
Överlämnad
2017-11-06
Anmäld
2017-11-07
Svarsdatum
2017-11-15
Sista svarsdatum
2017-11-15
Besvarad
2017-11-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

 

De senaste fyra åren har både antalet sökande och antalet antagna till sjöbefälsutbildningarna minskat kraftigt. Sjöbefälsutbildningarna finns dels vid Linnéuniversitet i Kalmar, dels vid Chalmers i Göteborg, och i dag har båda lärosätena tomma platser på sina program. På Linnéuniversitetet är till exempel bara en tredjedel av platserna på sjöingenjörsprogrammet fyllda, och antalet sökande till sjökaptensprogrammet har minskat från 518 sökande 2014 till 200 i år. Situationen på sjöbefälsutbildningarna är bekymmersam för svensk sjöfarts framtida kompetensförsörjning.

Med anledning av ovan vill jag fråga statsrådet Helene Hellmark Knutsson följande;

 

Avser regeringen att vidta några åtgärder för att höja intresset för sjöbefälsutbildningarna och för karriärer till sjöss?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:220 besvarad av Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Dnr U2017/04397/UH

Utbildningsdepartementet

Ministern för högre utbildning och forskning

Till riksdagen

Svar på fråga 2017/18:220 av Johan Hultberg (M) Det minskade intresset för sjöbefälsutbildningarna

Johan Hultberg har frågat mig om regeringen avser att vidta några åtgärder för att höja intresset för sjöbefälsutbildningen och för karriärer till sjöss.

En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att öka den svenska exporten till nya tillväxtmarknader samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Regeringens ambition är att en större andel av de långväga godstransporterna ska gå på järnväg och via sjöfart. Regeringen har under 2017 påbörjat ett arbete med att ta fram en nationell godstransportstrategi. Syftet är att bidra till att de transportpolitiska målen nås, stärka näringslivets konkurrenskraft, samt främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Regeringen avser att presentera strategin under det första halvåret 2018.

Det finns två sjöfartsutbildningar inom högskolan: utbildning till sjöingenjörsexamen och sjökaptensexamen. Utbildningarna ges vid Linnéuniversitet och vid Chalmers tekniska högskola. De senaste årens utflaggning av svenskregistrerade fartyg har bland annat fått till följd att antalet praktikplatser till sjöfartshögskolornas studenter har minskat. Praktikplatserna ombord på fartyg är avgörande för att studenten ska få ut sin behörighet och därigenom kunna söka jobb. Fördelningen av praktikplatser på fartyg till studenter från Sveriges två sjöfartshögskolor ombesörjs av Sjöfartens Utbildningsinstitut (SUI). För att förbättra tillgången till praktikplatser inom sjöfartsutbildningarna tillförde regeringen de två lärosätena sammanlagt 1,4 miljoner från och med 2015.

Även om regeringen vidtagit vissa åtgärder för att förbättra förutsättningarna för sjöbefälsutbildningen är det viktigt att understryka att huvudansvaret för utbildningarna ligger på lärosätena. Universitet och högskolor har det huvudsakliga ansvaret för att planera och dimensionera sina utbildningar. Planeringen av utbildningsutbudet ska ske utifrån bland annat studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Regeringen anser att det är viktigt att det finns en välfungerande dialog och samverkan med arbetsmarknaden och kommande arbetsgivare i detta arbete.

Regeringen har också tillsatt Styr- och resursutredningen (U2017:5) som ska göra en samlad översyn av universitetetens och högskolornas styrning. I utredningens uppdrag ingår b.la. att föreslå hur ansvaret för dimensioneringen av utbildningsutbudet ska fördelas mellan regeringen och lärosätena för att säkerställa kompetensförsörjningen och andra samhällsbehov.

Stockholm den 15 november 2017

Helene Hellmark Knutsson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.