Den svenska försörjningsberedskapen

Skriftlig fråga 2022/23:231 av Mikael Larsson (C)

till Statsrådet Carl-Oskar Bohlin (M)

Sverige är helt beroende av handel med vår omvärld för vårt välstånd och för att kunna upprätthålla en fungerande industriproduktion och få avsättning för våra exportvaror men också för exempelvis livsmedel, drivmedel och andra helt avgörande produkter för en fungerande försörjningsberedskap. Handeln är helt avgörande i fredstid och måste fungera i alla fall på en grundläggande nivå även under kriser och i värsta fall under höjd beredskap. Frågan om att bygga upp en stark försörjningsberedskap är mycket viktig för Sveriges möjligheter att klara sig i händelse av kris och krig. Inte minst den senaste tidens händelser med pandemin, kriget i Ukraina, samt händelser i vårt närområde har visat på vikten av fungerande försörjningskedjor. Det handlar om att allt från livsmedels- och läkemedelsförsörjning till transporter och energiförsörjning måste fungera.

För en fungerande svensk handel är sjötransporter helt avgörande. För detta behövs både en marin med en förmåga att säkerställa öppna handelsleder till och från Sverige såväl som en egen svensk handelsflotta som kan upprätthålla vissa bastransporter som en miniminivå.

Den svenska handelsflottan har dock trendmässigt minskat under senare år till följd av sämre näringsvillkor i Sverige än i våra närmaste grannländer. Handelsflottan är numera på en oroande låg nivå både för försörjningsberedskapen och enligt branschen även för att kunna upprätthålla den nationella kompetensförsörjningen inom sjöfartsområdet. Ur ett försörjningsperspektiv finns således behov av både fler fartyg och fler svenska sjömän.

Frågeställningen har lyfts i flera sammanhang och flera olika åtgärder har framhållits som nödvändiga för att vända utvecklingen, inte minst inom det näringspolitiska området. Några av dessa kräver vidare beredning, men i samband med Transportstyrelsens sjöfartsseminarium 2022 i Göteborg påpekades dock att regeringen redan har ett utrett och remitterat förslag på bordet om införande av ett så kallat bareboatregister. Därigenom skulle möjligheten att hyra in fartyg som registreras i det svenska registret, och därmed kommer att betraktas som svenska, tillskapas. Åtgärden skulle, under förutsättning att det finns fartyg att tillgå, möjliggöra en snabb inflaggning av fartyg till Sverige i händelse av krig eller kris. Införandet av en sådan möjlighet skulle dessutom underlätta för rederierna att hyra in och ut fartyg och därmed bidra både till en ökad redundans, vid exempelvis driftsstörningar, och till en allmän förbättring av näringsvillkoren för rederier med verksamhet i Sverige.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin:

Avser statsrådet att ta initiativ till genomförandet av det förslag om införande av ett så kallat bareboatregister som en av flera åtgärder för att säkerställa den svenska försörjningsberedskapen?