Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

demokratiutredningen och marginalisering

Skriftlig fråga 2002/03:1069 av Skånberg, Tuve (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-06-05
Anmäld
2003-06-05
Besvarad
2003-06-11
Svar anmält
2003-06-11

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 juni

Fråga 2002/03:1069

 av Tuve Skånberg (kd) till statsrådet Mona Sahlin om Demokratiutredningen och marginalisering

Etniska och religiösa grupper liksom folkrörelser med flera uttrycker sin stora frustration över att bli marginaliserade i det socialdemokratiska samhällsbygget. Nu senast skrev företrädare för baptistsamfundet i SvD den 1 juni 2003 om sin upplevelse av hur den socialdemokratiska regeringen sätter trossamfunden på undantag, medan till exempel idrottsrörelsen favoriseras.

Demokratiutredningens förslag är att fördjupa demokratin och göra fler grupper och individer delaktiga av den demokratiska processen, just för att undvika den marginalisering som baptistsamfundets företrädare vittnar om.

Med anledning av det ovan anförda vill jag fråga statsrådet:

Hur avser demokratiministern att leva upp till Demokratiutredningens förslag?

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1069 besvarad av

den 11 juni

Svar på fråga 2002/03:1069 om Demokratiutredningen och marginalisering

Statsrådet Mona Sahlin

Tuve Skånberg har frågat mig hur jag avser att leva upp till Demokratiutredningens förslag.

De frågor som Tuve Skånberg lyfter om gruppers och individers delaktighet i den politiska processen är viktiga. När propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) överlämnades var det mot bakgrund av att regeringen bedömde att demokratin måste stärkas. I propositionen, som delvis bygger på bedömningar och förslag från Demokratiutredningens betänkande (SOU 2000:1), anges ett antal mål för demokratipolitiken. Ett av dessa är att medborgarna ska ha bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen.

Bland annat behöver olika medborgarsammanslutningars förutsättningar och möjligheter att påverka den politiska processen utvecklas. Därför har regeringen tagit initiativ till återkommande så kallade folkrörelseforum för dialog mellan å ena sidan regeringen och dess förvaltningsmyndigheter och å andra sidan företrädare för folkrörelser, föreningar och andra medborgarsammanslutningar. Syftet är bland annat att förbättra förutsättningarna för dessa organisationer att utgöra en samlad samhällsröst i för demokratin väsentliga frågor.

Under hösten 2002 påbörjades arbetet med ett första folkrörelseforum. Den arbetskommitté som genomför forumet består av företrädare för folkrörelserna, däribland idrottsrörelsen och organisationer bildade på etnisk grund, företrädare för kristna trossamfund samt tjänstemän från Regeringskansliet och Svenska Kommunförbundet. Under våren har tre tematiska seminarier genomförts och till hösten anordnas en konferens inom ramen för folkrörelseforumet. Ett brett spektrum av folkrörelser, föreningar och trossamfund bjuds in till dessa möten som behandlar generella villkor för organisationerna. Ur dialogen dras viktiga slutsatser om föreningslivets förutsättningar när det gäller frågor kring lagstiftning, finansiering och inflytande.

Det finns därutöver ett stort antal mer eller mindre formaliserade samrådsformer mellan regeringen och företrädare för olika typer av medborgarsammanslutningar. Ett exempel på detta är regeringens råd för etnisk jämlikhet och integration, vari ingår representanter för bland annat trossamfunden och invandrarnas riksorganisationer. Ett annat exempel är de samtal jag har fört det senaste året med trossamfunden kring kvinnors och barns rättigheter. På myndighetsnivå vill jag nämna den dialog som Ombudsmannen mot etnisk diskriminering och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning för med trossamfunden.

Dessa samrådsformer, som förutsätter en aktiv medverkan från alla berörda aktörer, främjar möjligheterna för olika typer av organisationer att delta i den politiska processen. I detta sammanhang vill jag dessutom poängtera att även folkrörelserna, föreningarna och trossamfunden har ett ansvar för att värna om demokratin och de grundläggande demokratiska värderingarna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.