Till innehåll på sidan

demokratiska värderingar och extrema djurrättsaktivister

Skriftlig fråga 2003/04:85 av von Sydow, Henrik (m)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-10-16
Anmäld
2003-10-16
Besvarad
2003-10-22
Svar anmält
2003-10-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 16 oktober

Fråga 2003/04:85

av Henrik von Sydow (m) till statsrådet Mona Sahlin om demokratiska värderingar och extrema djurrättsaktivister

De extrema djurrättsaktivisternas dåd och hot mot enskilda människor utgör en växande andel av vår tids politiska våld. Antalet anmälda brott med koppling till djurrättsaktivister ökade starkt i fjol. Trenden är att brotten nu riktar sig mot enskilda näringsidkare, deras familjer och deras egendom.

Att systematiskt använda våld, vandalism eller hot mot människor för att tränga sina uppfattningar på andra utmanar det demokratiska samhället och respekten för andra människor. Dåden och hoten är exempel på hur de aktivister som säger sig kämpa för en bättre värld i själva verket bidrar till en sämre värld. I kampen för "djurens rätt" drar de sig inte för att kränka mänskliga rättigheter och utmana demokratins ideal.

Mot bakgrund av ovanstående vill jag ställa följande fråga:

Hur avser statsrådet att verka för att öka respekten för demokratiska värderingar bland extrema djurrättsaktivister och i de radikala djurrättsorganisationer?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:85 besvarad av

den 22 oktober

Svar på fråga 2003/04:85 om demokratiska värderingar och extrema djurrättsaktivister

Statsrådet Mona Sahlin

Henrik von Sydow har frågat mig hur jag avser att verka för att öka respekten för demokratiska värderingar bland extrema djurrättsaktivister och i de radikala djurrättsorganisationerna.

Jag vill inledningsvis understryka att de individer och grupper som, i ett mer eller mindre uttalat politiskt syfte, systematiskt och med våld saboterar demokratiska processer eller gör sig skyldiga till skadegörelse är ett hot mot demokratin. Jag reagerar kraftigt mot personer som med påstådd djuromsorg som förevändning trakasserar och hotar människor samt saboterar djurhållning med stort djurlidande som följd. I de fall de gör sig skyldiga till lagbrott ska de också lagföras.

Det är emellertid viktigt att inte stämpla en hel idéburen rörelse såsom våldsverkare och vandaler. Den stora majoriteten av aktiva i djurrättsrörelsen bedriver traditionellt folkrörelsearbete. Gemensamt för flera människor som engagerar sig i nyare politiska rörelser är dock att de uppger att det rådande systemet upplevs som odemokratiskt och att de inte blir lyssnade på. Det är därför angeläget att vi som företrädare för det etablerade politiska systemet kontinuerligt för en dialog med dessa grupper. Regeringen har bland annat inrättat ett särskilt forum för dialog mellan regeringen och föreningslivet, det så kallade folkrörelseforumet. Regeringen arbetar också mer allmänt för ett bredare deltagande i den politiska processen. Här kan bland annat nämnas möjligheten att lämna så kallade medborgarförslag.

Eftersom de som är aktiva i dessa nyare politiska rörelser ofta är unga vill jag särskilt framhålla skolans betydelse både som arena och som förmedlare av kunskap om grundläggande demokratiska värderingar och spelregler. Myndigheten för skolutveckling har fått i uppdrag att ta fram riktlinjer kring skolans möjligheter att samverka med politiska partier, deras ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade organisationer utifrån den demokratiska värdegrund som ska prägla hela skolans arbete. Uppdraget redovisas senast den 15 november 2003.

När det gäller att förmedla kunskap om vårt demokratiska system är skolans ansvar tydligt och klart reglerat i de styrdokument som riksdag och regering fastställt. Skolan ska i sin undervisning sträva efter att eleven ska bli förtrogen med sina rättigheter och skyldigheter som medborgare i ett demokratiskt samhälle. Skolan ska utveckla elevernas förmåga att argumentera och uttrycka ståndpunkter samt deras tilltro till den egna förmågan att aktivt delta i samhällslivet och påverka samhällsutvecklingen. Skolan ska också sträva efter att eleverna praktiserar demokratins värdegrund. I detta ingår att förstå att demokratiskt deltagande inte är entydigt med att alltid få sin egen vilja igenom. Respekten för demokratiskt fattade beslut, hur starkt man än ogillar dem, är grundläggande.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.