De svenska storbankernas lån i Baltikum och svensk ekonomi
Skriftlig fråga 2008/09:517 av Eriksson, Birgitta (s)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2009-01-23
- Anmäld
- 2009-01-23
- Besvarad
- 2009-01-28
- Svar anmält
- 2009-01-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 23 januari
Fråga
2008/09:517 De svenska storbankernas lån i Baltikum och svensk ekonomi
av Birgitta Eriksson (s)
till finansminister Anders Borg (m)
De två storbankerna SEB och Swedbank har lånat ut 450 miljarder i de tre baltiska staterna. Även Nordea har varit aktivt. Dessa tre banker står för 85 procent av utlåningen i Estland, 52 procent av utlåningen i Lettland och 62 procent av utlåningen i Litauen. Utlåningen företer uppenbarligen vissa likheter med den utlåning som sänkt bankerna på Island. Konsekvenserna av en ekonomisk kollaps i Baltikum för de tre storbankerna förefaller mindre väl diskuterade – offentligt i alla fall. Vi spekulerar alltså i en situation av att ränta på lånen och återbetalning av hela lånebeloppet inte kan ske samt att värdet för säkerheten för lånen fallit drastiskt, alltså att stora delar av de 450 miljarderna blir kreditförluster för två av storbankerna och att även övriga två gör förluster. Det finns också osäkra lån i andra krisdrabbade stater.
Givetvis kommer medborgarna i Baltikum att drabbas hårdast men frågan är också hur detta påverkar svensk ekonomi.
Vilka analyser har gjorts och vilka åtgärder utifrån dessa analyser avser finansministern att göra?
Svar på skriftlig fråga 2008/09:517 besvarad av Finansminister Anders Borg
Svar på fråga
2008/09:517 De svenska storbankernas lån i Baltikum och svensk ekonomi
Statsrådet Mats Odell
Birgitta Eriksson har frågat finansministern avseende analyser av storbankernas lån i Baltikum och påverkan på svensk ekonomi och vilka åtgärder finansministern avser att vidta. Arbetsfördelningen i Regeringskansliet är sådan att det är jag som ska besvara frågan.
Att bankerna har långsiktig stabilitet samt kan upprätthålla en sund kreditgivning till företag och hushåll är centralt för den ekonomiska aktiviteten och sysselsättningen. Staten har ett betydande ansvar för stabiliteten i det finansiella systemet och för att grundläggande finansiella funktioner kan upprätthållas. Regeringen och ansvariga myndigheter har under hösten genomfört ett flertal åtgärder i syfte att dels underlätta bankernas löpande finansiering, dels ha god beredskap att snabbt ingripa vid eventuella allvarliga risker för det finansiella systemets stabilitet. Detta är ytterst åtgärder för att begränsa påverkan på den reala ekonomin.
Den rådande internationella finanskrisen och konjunkturnedgången medför att bankerna internationellt och i Sverige står inför ökande kreditförluster. De svenska bankerna uppges därtill möta en ökad kreditefterfrågan då bland annat internationella finansiärer försvunnit från den svenska marknaden.
För att stärka sin utlåningskapacitet mot bakgrund av såväl det ökade kreditbehovet som förväntade stigande kreditförluster kan bankerna förutses behöva mer kapital. Det kreditutrymme som behöver täckas kan primärt sägas bero på att de större företagens tidigare internationella lånekanaler sinar i spåren av finanskrisen även om en kreditåtstramning kan komma att märkas mer allmänt i näringslivet. Vad gäller kreditförlusterna är utvecklingen i Baltikum viktig men naturligtvis också konjunkturnedgången generellt. I syfte att möta ovanstående problematik finns det därför starka skäl att överväga åtgärder för att i första hand stödja bankernas behov av kapital för att upprätthålla utlåning och ekonomisk aktivitet. Vi analyserar fortlöpande behovet och möjligheterna att på lämpliga vägar bistå bankerna i detta avseende.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.