Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

brott och ursprung

Skriftlig fråga 2003/04:1400 av Linna, Elina (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2004-07-01
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Besvarad
2004-08-12
Anmäld
2004-09-14
Svar anmält
2004-09-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 1 juli

Fråga 2003/04:1400

 av Elina Linna (v) till justitieminister Thomas Bodström om brott och ursprung

Ändamålet helgar medlen tycks vara Brottsförebyggande rådets devis när de i höst ska presentera en rapport om invandrares och deras barns brottslighet. I den debatt som uppstått anger BRÅ att det finns goda skäl att göra en studie som visar hur brottsligheten ser ut relaterat till födelselandet eftersom det kan tillbakavisa fördomar samt ge indikation på hur integrationen fungerat. Tanken må vara god men upplägget vittnar i stället om motsatsen det vill säga att föreställningen är den att etnicitet ger indikation på brottslighet. I annat fall skulle till exempel andragenerationen vara ganska ointressant som enskilt studieobjekt. Det ger också upphov till frågeställningen om när en person kan betraktas som svensk.

Regeringen har högt uppsatta mål för att motverka diskriminering på grund av etnicitet och det är bra. Men det måste också visas i handling och genomsyra de myndigheter som har att verka för att dessa mål uppnås. Vi ska inte ha ambitionen att skapa så kallat ministerstyre men det kan finnas skäl att handla och kommentera myndigheters arbete när det allvarligt hotar grundläggande principer.

Jag vill fråga ministern:

Avser ministern att vidta några åtgärder med anledning av Brottsförebyggande rådets rapport om brottslighet i relation till etnicitet?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:1400 besvarad av

den 12 augusti

Svar på fråga 2003/04:1400 om brott och ursprung

Justitieminister Thomas Bodström

Elina Linna har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder med anledning av Brottsförebyggande rådets rapport om brottslighet i relation till etnicitet.

Som Elina Linna mycket riktigt påpekar har regeringen högt uppsatta mål för att motverka etnisk diskriminering. Regeringen har vidtagit flera åtgärder i syfte att nå dessa mål. Förra året förstärktes skyddet mot diskriminering genom en ny lag, lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering. Det lokala utvecklingsarbetet mot diskriminering har också förstärkts och en utredning med uppgift att identifiera strukturell diskriminering har tillsatts.

Genom de styrmedel som regeringen förfogar över, såsom till exempel förordningar och regleringsbrev, sätter regeringen upp mål för myndigheterna. Självklart är det inte aktuellt för mig som justitieminister att lägga mig i eller försöka påverka ett enskilt forskningsprojekt som bedrivs av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Jag har fullt förtroende för att BRÅ genomför den specialstudie om invandrares brottslighet som de själva initierat på ett vetenskapligt korrekt sätt.

I detta sammanhang vill jag passa på att framföra hur angeläget jag tycker att det är med kunskap och forskning om viktiga frågor i samhället. Det krävs till exempel kunskap om brottsligheten och dess orsaker för att riksdag och regering ska kunna fatta beslut på välgrundat faktaunderlag i kriminalpolitiska frågor. Invandrares brottslighet är en omdebatterad fråga där det finns ett stort behov av utvecklad kunskap, inte minst för att kunna nyansera den förenklade bild av invandrare och brottslighet som vi så ofta möter.

I just det projekt som Elina Linna tar upp har BRÅ valt att inte dela upp den löpande statistiken i invandrare och svenskar. I stället väljer man att göra en specialstudie för att få möjlighet att göra en djupare analys och belysa flera faktorer som man vet påverkar brottsligheten, till exempel åldersfördelning, socialgruppstillhörighet, boende i stad eller landsbygd etcetera. Att flytta från ett land till ett annat innebär många gånger stora påfrestningar. Som grupp betraktad lever tyvärr invandrare ofta under sämre levnadsvillkor än infödda svenskar vilket kan leda till problem av olika slag, såsom ökad risk för arbetslöshet, ohälsa och kriminalitet. Ökad kunskap om dessa frågor är enligt min mening en viktig beståndsdel för att veta vilka åtgärder som bör vidtas.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.