Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

bristande jämställdhet i vården

Skriftlig fråga 2004/05:1287 av Linna, Elina (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-21
Anmäld
2005-03-22
Besvarad
2005-03-31
Svar anmält
2005-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 21 mars

Fråga 2004/05:1287

 av Elina Linna (v) till statsrådet Ylva Johansson om bristande jämställdhet i vården

Hur många rapporter krävs det innan åtgärder vidtas för att undanröja diskrimineringen i hälso- och sjukvården? Vi har i Vänsterpartiet vid flera tillfällen debatterat, motionerat och interpellerat med anledning av larmrapporter om att kvinnor får mindre eller sämre vård än män. De svar vi oftast får är att frågan utreds eller att nu när resultaten från rapporterna om jämställdheten i vården finns så kommer huvudmännen själva att agera.

Den senaste i raden av rapporter om brister i vården för kvinnor är Karin Schenk-Gustafssons studie om att män får bättre hjärtvård än kvinnor. I rapporten visas det att kvinnor kan få vänta upp till en timme längre än män på att få komma till sjukhus vid en infarkt, uppgifter som kommer från Riks-HIA, det svenska kvalitetsregistret över hjärtintensivvård i landet.

Jag frågar mig när gränsen är nådd för regeringen. Själv anser jag att vi passerat den för länge sedan och att vi nu måste vidta krafttag mot att vården diskriminerar hälften av Sveriges befolkning. Gränsen kanske nås när Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd få sina första ärenden om diskriminering på grund av kön.

Min fråga till statsrådet blir därför:

Avser statsrådet att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med diskrimineringen av kvinnliga patienter i hälso- och sjukvården?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1287 besvarad av

den 31 mars

Svar på fråga 2004/05:1287 om bristande jämställdhet i vården

Statsrådet Ylva Johansson

Elina Linna har frågat mig om jag avser att vidta några konkreta åtgärder för att komma till rätta med diskrimineringen av kvinnliga patienter i hälso- och sjukvården.

Jämställdhetsperspektivet måste ges särskild uppmärksamhet för att uppnå målet att hälso- och sjukvården ska ge tillgång till en god hälso- och sjukvård på lika villkor oavsett till exempel kön. Jag förstår Elina Linnas otålighet över att det fortfarande finns skillnader i jämställdhet inom hälso- och sjukvården. Det pågår ett arbete hos huvudmännen, internt i Regeringskansliet samt hos berörda myndigheter för att åtgärda detta. Det är dock viktigt att vi även tillåter oss att noggrant analysera de kunskapsunderlag som finns rörande brister inom jämställdhetsområdet samt att vid behov inhämta ytterligare kunskaper.

Som Elina Linna väl känner till lämnade Socialstyrelsen i mars 2004 rapporten Jämställd vård? @ Könsperspektiv på hälso- och sjukvården. Denna och andra rapporter visar att det fortfarande finns brister avseende kunskap och behandlingspraxis när det gäller mäns och kvinnors olika behov och tillgång till hälso- och sjukvård.

För regeringens interna arbete utgör Socialstyrelsens rapport en central del i arbetet med att integrera jämställdhetsperspektivet på hälso- och sjukvårdens verksamhetsområde. Ett konkret exempel på detta är att regeringen i regleringsbrevet för 2005 har gett Läkemedelsverket i uppdrag att undersöka behovet av att förbättra informationsinsatserna om eventuella könsrelaterade skillnader i läkemedlens verkningsgrad eller bieffekter. I dag redovisar man inte alltid i den vetenskapliga sammanfattningen eller i produktresumén om sådana studier är genomförda. Läkemedelsverket kommer även att ta upp en diskussion på EU-nivå för att få en förbättrad könsspecifik information även i de EU-gemensamma dokument som är grunden för produktresuméer och patientinformation.

Vidare avser Socialstyrelsen att tydligare integrera könsspecifika aspekter vid utveckling av riktlinjer och föreskrifter till hälso- och sjukvården, samt vid utvärderingar och analyser av vårdens resultat och kvalitet.

Vad gäller vårdens aktörer inom utbildning och forskning kan konstateras att vårdutbildningarna i dag ska beakta genusperspektivet. Jämställdhetsfrågor ska numera dessutom alltid beaktas i forskningsansökningar till Vetenskapsrådet, där informationsfrågor, könsspecifika skillnader i symtom och sjukdomsbild ska kartläggas. Inrättandet av forskningscentra med genusmedicinsk inriktning har inneburit nya förutsättningar framför allt för den kliniska forskningens inriktning. Detta har inneburit ökade kunskaper men det finns fortfarande områden med utrymme för fortsatta studier.

Under de fortsatta insatserna på jämställdhetsområdet kommer jag fortlöpande att föra en dialog med berörda aktörer inom hälso- och sjukvårdssektorn för att säkerställa att de fördjupade kunskaper vi nu har tas till vara och följs upp i den praktiska verksamheten samt verka för att kunskap tas fram där det finns behov.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.