brist på yrkeslärare

Skriftlig fråga 2003/04:306 av Lindström, Torsten (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-11-20
Anmäld
2003-11-20
Besvarad
2003-11-26
Svar anmält
2003-11-26

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 20 november

Fråga 2003/04:306

av Torsten Lindström (kd) till utbildningsminister Thomas Östros om brist på yrkeslärare

Lärarbristen är för närvarande ett stort problem och problemen tenderar till att bli större för varje läsår som passerar. Särskilt allvarlig är situationen för yrkeslärarna enligt Skolverkets lägesbedömning för 2003. Fram till 2010 kommer det att behövas utexamineras drygt 8 000 yrkeslärare för att nå full behörighet. Under de senaste fem åren har dock endast 1 500 yrkeslärare utexaminerats och trenden är nedåtgående. Antalet utexaminerade yrkeslärare har mer än halverats jämfört med läget i början av 1990-talet.

Utöver detta krävs det omfattande yrkeserfarenhet för att få tillträde till yrkeslärarutbildningen. Detta kan avskräcka en hel del studenter samtidigt som medelåldern för lärarkåren höjs. Den ekonomiska situationen försvåras också eftersom tiden att betala tillbaka studielånet förkortas liksom att många vid denna ålder kanske har bildat familj och har svårare att leva på studielån.

Det är helt uppenbart att något måste göras för att öka attraktiviteten för yrkeslärarutbildningen. En uppvärdering av de praktiska ämnena samt införandet av ett lärlingsprogram skulle kunna vara vägar att nå det målet. Kanske också undersöka möjligheterna att lätta på reglerna för att få tillträde till utbildningen.

Med hänvisning till ovanstående vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Thomas Östros:

Vad avser ministern att vidta för åtgärder för att höja attraktiviteten för yrkeslärarutbildningen?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:306 besvarad av

den 26 november

Svar på fråga 2003/04:306 om brist på yrkeslärare

Utbildningsminister Thomas Östros

Torsten Lindström har frågat mig vad jag avser att vidta för åtgärder för att höja attraktiviteten för yrkeslärarutbildningarna.

Frågan om rekryteringen till yrkeslärarutbildningen har uppmärksammats på olika sätt. Vid en konferens som Utbildningsdepartementet anordnade våren 2003, för lärosäten med den nya lärarutbildningen, uppmärksammades lärosätena särskilt på behovet av lärare för yrkesundervisningen.

Detta skedde mot bakgrund av den prognos som Torsten Lindström hänvisar till och som kom från Skolverket i början av juni i år. Denna prognos, som utgår från att samtliga lärare år 2010 ska vara behöriga, det vill säga ha en lärarexamen, redovisar ett behov på 8 000 yrkeslärare. För efterföljande period, det vill säga 2011@2015, är behovet återigen mindre med 900 lärare. För prognosperioden 2015@2020 är utbildningsbehovet 3 200 lärare.

Yrkeslärarkåren omfattar i dag ca 10 000 tjänstgörande lärare. Bristen på behöriga lärare varierar mellan olika program i gymnasiet. För lärare i handels- och kontorsämnen, omvårdnadsämnen samt barn- och ungdomsämnen är bilden ljusare än för t.ex. hantverksämnen, fordonstekniska ämnen och livsmedelstekniska ämnen.

För att bland annat minska bristen på yrkeslärare har Utbildningsdepartementet tagit initiativ till projektet Särskilda Lärarutbildningar ( 2001:740) förkortat SÄL. Genom insatserna i SÄL utbildas ett hundratal yrkeslärare i ett arrangemang där lärarstudier kombineras med arbete som lärare i skolan. Genom SÄL har ett förstärkt uppdrag att utbilda yrkeslärare utformats.

Inom ramen för SÄL arbetar de deltagande lärosätena med en förbättrad och utvidgad validering av yrkeskunskaperna. Samtidigt utvecklas inom projektet kurser som möter utbildningsbehovet inom de yrkestekniska ämnena.

Vid ett av SÄL-lärosätena, Umeå universitet, utvecklas en utbildning som bygger på att kombinera en högskoleingenjörsutbildning med en lärarutbildning och på det sättet ge studenterna dubbla examina.

Jag bedömer mot bakgrund av de projekt jag tagit del av valideringsinstrumentet som det starkaste vapnet för att anta och utbilda flera lärare i yrkesämnen. Flera lärosäten arbetar mycket seriöst med detta, bland annat i samverkan med näringslivets branschorganisationer.

Regeringen avser att i regleringsbrevet för år 2004 till lärosäten med lärarutbildning ånyo påminna om behovet av att utbilda och examinera yrkeslärare och kommer att noga följa lärosätenas arbete med denna lärarkategori.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.