Barns skydd mot att utsättas för sexualbrott
Skriftlig fråga 2019/20:1218 av Juno Blom (L)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2020-04-20
- Överlämnad
- 2020-04-21
- Anmäld
- 2020-04-22
- Svarsdatum
- 2020-04-29
- Sista svarsdatum
- 2020-04-29
- Besvarad
- 2020-04-29
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
En minderårig flicka utsattes i förra veckan enligt medieuppgifter för en grov våldtäkt i Norrköping. Detta är en händelse som inte ska få inträffa i Sverige, där barn ska leva fria och trygga liv utan rädsla för grova våldsbrott. Den person som polisen häktat misstänkt såväl för våldtäkten som för övergrepp i rättssak skulle egentligen sitta fängslad när brottet begicks, uppger medierna. Han dömdes nämligen för grovt sexuellt utnyttjande av barn år 2018, men blev villkorligt frigiven efter två tredjedelar av straffet.
Jag begär givetvis inte att statsrådet ska yttra sig om den enskilda händelsen, men jag vill peka på en rad rättspolitiska reformer som påtagligt skulle öka skyddet för barn från att drabbas av brott liknande det som beskrivs ovan. Ordningen med näst intill automatisk villkorlig frigivning efter två tredjedelar av fängelsetiden måste tas bort. Villkorlig frigivning ska vara en möjlighet, men inte en rättighet. Den som dömts för grova brott mot närstående eller grova sexualbrott och vägrar delta i behandlingsprogram ska aldrig vara aktuell för villkorlig frigivning. Dessutom bör minimipåföljden för våldtäktsbrott av normalgraden höjas, något som nu är föremål för en utredning. Liberalernas ståndpunkt är att minimistraffet bör höjas från två till tre år. Vidare bör det göras en översyn av preskriptionstiderna för sexualbrott. Den 1 maj 2020 avskaffas preskriptionstiden för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begås mot barn. Nu är det dags att gå vidare och ta bort preskriptionstiden även för andra sexualbrott mot barn under 18 år, eftersom det allmänna har ett särskilt ansvar att skydda barns sexuella integritet.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Vilka åtgärder avser ministern och regeringen att vidta för att skydda barn från att utsättas för sexualbrott av villkorligt frigivna förövare?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:1218 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2019/20:1218 av Juno Blom (L) Barns skydd mot att utsättas för sexualbrott
Juno Blom har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen avser att vidta för att skydda barn från att utsättas för sexualbrott av villkorligt frigivna förövare.
Sexualbrott mot barn tillhör de allvarligaste brotten och kampen mot dessa brott har högsta prioritet för regeringen.
Regeringen har reformerat sexualbrottslagstiftningen och Sverige har nu den strängaste lagstiftningen vi någonsin haft. Genom reformen höjdes bl.a. minimistraffet för grov våldtäkt mot barn från fängelse i fyra år till fängelse i fem år.
Arbetet med att skapa ett heltäckande och tydligt straffrättsligt skydd mot alla typer av sexuella kränkningar har därefter fortsatt. Regeringen gav i januari 2020 en särskild utredare i uppdrag att överväga ytterligare åtgärder i skärpande och förtydligande riktning när det gäller sexuella kränkningar. Uppdraget innebär bl.a. att utredaren ska se över straffskalorna för sexual-brotten, inklusive våldtäkt mot barn, och lämna förslag på de förändringar som kan behövas för att dessa i tillräcklig mån ska spegla brottens allvar.
Det är angeläget att allvarliga brott inte förblir ostraffade, i synnerhet om brottet riktar sig mot ett barn. Lagföring måste i dessa fall kunna ske även om det har gått lång tid. På regeringens initiativ avskaffas den 1 maj 2020 preskription för våldtäktsbrott och könsstympningsbrott som begåtts mot barn. Detta gäller också för brott som begåtts före lagändringen men som då inte hade preskriberats. Regeringen avser även att inom kort tillsätta en utredning med uppdrag att se över hela den straffrättsliga regleringen om preskription.
Regeringen vidtar också flera åtgärder för att strama upp regelverket kring villkorlig frigivning. Det är bl.a. dags att ställa högre krav på den som sitter i fängelse att sköta sig och visa motivation till att förändra ett skadligt beteende.
Vi avser att före sommaren besluta om en lagrådsremiss som förändrar regelverket kring villkorlig frigivning. Förslaget innebär att den som inte deltar i vård eller behandling i fängelset ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och alltså få sitta längre tid i fängelse än idag. Detta är särskilt viktigt för den som t.ex. dömts för sexualbrott.
Den 1 juli i år träder vidare nya regler i kraft som innebär att Kriminalvården får fler verktyg för att motverka återfall i brott efter det att någon villkorligt frigetts från ett fängelsestraff. Förutom längre övervakningstider och utökade möjligheter att ta drogtester på den frigivne, införs en möjlighet för Kriminalvården att övervaka den villkorligt frigivne med fotboja.
Genom elektronisk övervakning med fotboja av en villkorligt frigiven effektiviseras kontrollen av den frigivne. Till exempel kan bevakning med fotboja säkerställa att personen inte befinner sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor. Vi skärper också straffet för den som inte sköter sig under sin villkorliga frigivning. Möjligheterna att förverka villkorligt medgiven frihet och återta den frigivne i anstalt vid misskötsamhet utökas från två veckor i taget till tre månader åt gången.
Stockholm den 29 april 2020
Morgan Johansson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.