barn i missbrukarfamiljer

Skriftlig fråga 2003/04:409 av Rådström, Britta (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-12-05
Anmäld
2003-12-05
Besvarad
2003-12-10
Svar anmält
2003-12-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 december

Fråga 2003/04:409

av Britta Rådström (s) till statsrådet Morgan Johansson om barn i missbrukarfamiljer

Nu när alkoholkonsumtionen är den högsta på över hundra år i Sverige, kan man anta att fler barn än tidigare far illa av föräldrarnas eller andra nära anhörigas missbruk. Någon statistik kring detta finns dock inte tillgängligt. Socialtjänsten har ingen skyldighet att centralt rapportera in till exempel anmälningar om barn som far illa och vilka orsaker som ligger bakom detta.

Det borde ligga i samhällets intresse att skaffa sig information om hur många barn det är som lever i familjer med missbruk, inte minst med tanke på just den ökande alkoholkonsumtionen under de senaste åren. Genom att följa utvecklingen har man beredskap att skydda de utsatta barnen.

Jag vill fråga statsrådet vilka åtgärder han avser att vidta för att skydda barn som far illa i familjer, där någon eller båda föräldrar missbrukar alkohol eller andra droger.

Svar på skriftlig fråga 2003/04:409 besvarad av

den 10 december

Svar på fråga 2003/04:409 om barn i missbrukarfamiljer

Statsrådet Morgan Johansson

Britta Rådström har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att skydda barn som far illa i familjer, där någon eller båda föräldrarna missbrukar alkohol eller andra droger.

Det är rätt som Britta Rådström konstaterar att vi inte har statistik över hur många barn som lever i familjer där det förekommer missbruk. Vad vi vet är att missbruk hos föräldrar är den vanligaste orsaken till att barn omhändertas. Det är också väl känt att barn till missbrukare lever med en hög stressnivå då deras tillvaro präglas av oförutsägbarhet och att de behöver uppmärksammas och få del av samhällets stöd på olika sätt. Barn som lever i utsatta situationer måste uppmärksammas oavsett vilket skäl som ligger bakom.

De lagändringar som genomfördes i socialtjänstlagen från och med den 1 juli 2003 syftar till att stärka skyddet för barn i utsatta situationer. Bland annat har det införts hänvisningar till anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen i relevant lagstiftning bland annat skollagen och hälso- och sjukvårdslagen. Samverkan mellan olika myndigheter har också lagfästs.

Vår medvetenhet om att barn till missbrukare behöver särskilt stöd har ökat under hela 1990-talet och det finns i dag verksamma metoder för att ge barn stöd till exempel genom att delta i gruppverksamheter. Samtliga kommuner har inte satsat på sådan verksamhet, men den förekommer på många håll och fungerar väl.

Under flera år har länsstyrelserna fördelat medel till kommunerna för att utveckla missbrukarvården. Bland annat har 100 miljoner kronor under åren 2000@2003 fördelats till utveckling av verksamheter för barn till missbrukare och barn i familjer där våld och övergrepp mellan vuxna förekommer. Sammanlagt 196 verksamheter som riktar sig till barn i missbruksmiljöer har fått stöd. Såväl Alkoholkommittén som kommittén Mobilisering mot narkotika arbetar målinriktat med frågor som rör barn till missbrukare. Det handlar dels om metodutveckling, dels om kunskapsöversikter.

Den parlamentariska kommittén med uppgift att ta fram underlag till en nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (dir. 2003:76) har bland annat i uppdrag att göra en samlad analys av den sociala barn- och ungdomsvårdens mål, innehåll, resultat och organisation. Kommittén kommer att beröra frågor som rör barn till missbrukare.

Sammanfattningsvis är det ändå så att den bästa insatsen för barn till missbrukare är att hjälpa föräldern, eller föräldrarna, ur sitt missbruk. Därför är det min ambition att göra en särskild satsning för att rusta upp och stärka missbrukarvården under mandatperioden.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.