Till innehåll på sidan

Återinförandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen

Skriftlig fråga 2017/18:496 av Johan Forssell (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2017-12-15
Överlämnad
2017-12-18
Anmäld
2017-12-19
Sista svarsdatum
2018-01-02
Svarsdatum
2018-01-10
Besvarad
2018-01-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Den 14 december 2017 uppmanade riksdagen regeringen att återkomma till riksdagen med ett lagförslag som återinför den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

Hur ser tidsplanen ut för ministern när det gäller återinförandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen i enlighet med riksdagens uttalade vilja?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:496 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)




Svar på fråga 2017/18:496 av Johan Forssell (M)
Återinförandet av den bortre tidsgränsen

Johan Forssell har frågat mig hur tidsplanen ser ut för mig när det gäller återinförandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen i enlighet med riksdagens uttalade vilja.

Den bortre tidsgränsen infördes av alliansregeringen i syfte att minska sjukfrånvaron. Utfallet visar att åtgärden endast hade en marginell effekt på antalet långa sjukfall, utöver det rent statistiska. Under tiden den bortre tidsgränsen verkade steg sjukpenningtalet med 4,8 dagar eller drygt 80 procent. Jag kan konstatera att sedan borttagandet av tidsgränsen har sjukpenningtalet minskat. Försäkringskassan räknar med fortsatt nedgång under de kommande åren. Nedgången gäller också de långa sjukfallen, detta samtidigt som antalet nybeviljade sjukersättningar är på en låg nivå. Jag har därför svårt att se några positiva effekter av den bortre tidsgränsen.

Den bortre tidsgränsen innebar också att människor utförsäkrades från sjukförsäkringen vid 130 000 tillfällen. Den absoluta majoriteten av dem som utförsäkrades återvände till sjukförsäkringen, vissa för att utförsäkras en andra eller en tredje gång. De gick inte till ordinarie jobb på den svenska arbetsmarknaden av det enkla skälet att människor inte slutar vara sjuka bara för att de kastas ut ur sjukförsäkringen. Människor hamnade också i försörjningsstöd eller tog ut tidig ålderspension i samband med utförsäkringen.

Jag ser att vi idag inte längre har stöd i riksdagen för det beslut vi fattade om att ta bort den ineffektiva bortre tidsgränsen. Jag kommer att analysera tillkännagivandet och återkomma till riksdagen i frågan om den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen.

Stockholm den 10 januari 2018

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.