Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

asylsökande i Storbritannien

Skriftlig fråga 2000/01:1628 av Artin, Murad (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-08-28
Besvarad
2001-09-06
Anmäld
2001-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 28 augusti

Fråga 2000/01:1628

 av Murad Artin (v) till utrikesminister Anna Lindh om asylsökande i Storbritannien

Enligt uppgifter från Tidningarnas Telegrambyrå hungerstrejkade 30 asylsökande från olika länder i ett fängelse i Cardiff, Wales. De protesterade för att de, i sin egenskap av asylsökande, fängslats. Förutom de 30 asylsökande finns ytterligare 20 asylsökande i Cardiffängelset. I hela Storbritannien finns sammanlagt 500 fängslade asylsökande. Det är inte första gången som asylsökande hungerstrejkar mot den kränkande behandling de fått i Storbritannien. En liknande aktion genomfördes förra året i Liverpool. Såvitt jag vet är det inte ett brott att söka asyl. Däremot vet jag att man tas i fängsligt förvar som straff för att man begått grova brott. Jag finner det märkligt att ett EU-land som Storbritannien, som undertecknat Genèvekonventionen, vilken innehåller bestämmelser om hur asylsökande bör behandlas, bryter mot denna konvention och behandlar flyktingar på ett sätt som man kan återfinna i exempelvis Turkiet.

Jag vill fråga utrikesministern:

Vad avser utrikesministern att göra för att andra länder inom EU, exempelvis Storbritannien, följer Genèvekonventionen och behandlar asylsökande på ett anständigt och värdigt sätt?

Svar på skriftlig fråga 2000/01:1628 besvarad av

den 6 september

Svar på fråga 2000/01:1628 om asylsökande i Storbritannien

Statsrådet Maj-Inger Klingvall

Murad Artin har frågat utrikesminister Anna Lindh vad hon avser att göra för att andra länder inom EU, exempelvis Storbritannien, följer Genèvekonventionen och behandlar asylsökande på ett anständigt och värdigt sätt. Murad Artin anger som bakgrund till frågan nyhetsuppgifter om att asylsökande i Wales hungerstrejkat i protest mot att de fängslats i sin egenskap av asylsökande. Murad Artin finner det märkligt att Storbritannien, som är medlem i Europeiska unionen (EU) och som har ratificerat 1951 års Genèvekonvention, bryter mot konventionen.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Låt mig först säga att jag inte känner till de närmare omständigheterna kring de nyhetsuppgifter som Murad Artin hänvisar till. Jag delar dock givetvis Murad Artins uppfattning att alla asylsökande ska behandlas på ett humant och värdigt sätt oavsett i vilket land i EU de vistas. Att söka asyl får självfallet aldrig anses som något brottsligt.

Inledningsvis skulle jag vilja dra några paralleller till svenska förhållanden. Man bör hålla i minnet att när man talar om frihetsberövade asylsökande i Sverige talar man om en mycket liten del av de asylsökande som vistas här. Under år 2000 var i snitt 17 943 personer registrerade i Migrationsverkets mottagandesystem. Av dessa var 97 personer förvarstagna. I det närmaste alla asylsökande har således full rörelsefrihet och kan vistas var de vill i landet.

Att som asylsökande bli frihetsberövad är en mycket långtgående åtgärd som endast bör tillämpas ytterst restriktivt inom ramen för ett rättssäkert och humant regelverk. Enligt den svenska lagstiftningen gäller som huvudregel att förvarstagna asylsökande ska vistas i särskilda lokaler och inte vara placerade i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest. I undantagsfall får asylsökande placeras i kriminalvårdsanstalt om det med hänsyn t.ex. till säkerheten i förvarslokalen föreligger synnerliga skäl.

När det gäller internationella instrument finns det rättssäkerhetsgarantier för frihetsberövanden i form av bestämmelser avseende bl.a. rätten till överprövning av beslut om frihetsberövande. Jag kan i det avseendet hänvisa till den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Däremot finns det inga bestämmelser i Genèvekonventionen, Europakonventionen eller annan internationell rätt som hindrar att medlemsländerna i EU har nationella regler om att asylsökande kan frihetsberövas eller regler om hur asylsökande som är frihetsberövade bör placeras, även om de nationella regelverken självfallet måste uppfylla bl.a. Europakonventionens rättssäkerhetskrav. Som nämnts tidigare i detta svar innehåller även den svenska utlänningslagen bestämmelser om frihetsberövande av asylsökande (förvar).

I EU pågår för närvarande ett arbete med att skapa gemensamma miniminormer för medlemsstaternas asyl- och migrationspolitik. Migrations- och asylpolitiken är ett av de områden inom EU som är föremål för mest utvecklingsarbete. När det särskilt gäller frihetsberövanden av asylsökande, kan nämnas att Europeiska kommissionen har presenterat förslag till direktiv om asylprocedurer och mottagandevillkor för asylsökande. Båda förslagen innehåller bestämmelser om vilka förutsättningar som ska gälla för förvarstagande. Från förslaget om mottagandevillkor kan nämnas att det föreslås en uttrycklig bestämmelse som anger att medlemsstaterna i ett normalt asylärende inte får hålla kvar asylsökande i förvar endast av det skälet att dennes asylansökan måste prövas. I asylprocedurförslaget finns förslag på närmare reglering av förutsättningarna för beslut om frihetsberövanden av asylsökande och regler om omprövning av sådana beslut.

Den svenska regeringen stöder strävandena mot en human och rättssäker reglering av asylpolitiken i EU, innefattande bestämmelser om förutsättningarna för frihetsberövanden av asylsökande. Det är av stor vikt att i det arbetet framhålla att frihetsberövanden ska få förekomma endast i speciella undantagsfall och då under noggrant reglerade former som garanterar den enskilde individens rättssäkerhet. Liksom Murad Artin anser den svenska regeringen att frågorna om humanitet och de asylsökandes värdighet är hörnstenar i det fortsatta förhandlingsarbetet och i dialogen med de andra medlemsländerna med anledning av kommissionens förslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.