antisemitism i skolan
Skriftlig fråga 2003/04:1273 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-05-28
- Anmäld
- 2004-05-28
- Besvarad
- 2004-06-02
- Svar anmält
- 2004-06-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 maj
Fråga 2003/04:1273
av Birgitta Ohlsson (fp) till statsrådet Mona Sahlin om antisemitism i skolanFlera rapporter från det senaste året visar på att antisemitismen åter ökar i Europa. Synagogor skändas, judar fruktar för sin säkerhet och antisemitiska schabloner framträder allt oftare. Inte heller Sverige är förskonat när judehatet åter visar upp sitt fula tryne. Våren 2004 har visat på flertalet incidenter på exempelvis svenska skolor och i Malmö attackerade ett ungdomsgäng en judisk butik och dess 85-årige innehavare. Antisemitiska glåpord, grova hot och förnekande av Förintelsen tillhör inte längre ovanligheterna i en del kretsar. I Sydsvenska Dagbladet har vi kunnat läsa att judiska lärare och ungdomar håller tyst om sin bakgrund av rädsla för repressalier efter att ha fått höra att judarna är jordens avskum som alla borde dödas.
Exempelvis har i kartböcker sidorna som visade Israel varit utrivna och i religionsböckerna sidorna om judendomen.
Vad avser statsrådet Mona Sahlin att göra för att bekämpa den tilltagande antisemitismen i svenska skolor?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1273 besvarad av
den 2 juni
Svar på fråga 2003/04:1273 om antisemitism i skolan
Utbildningsminister Thomas Östros
Birgitta Ohlsson har frågat vad statsrådet Mona Sahlin avser att göra för att bekämpa den tilltagande antisemitismen i svenska skolor. Arbetet är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Jag är precis som Birgitta Ohlsson allvarligt oroad över antisemitismen i Sverige och Europa. Precis som jag svarade Cecilia Wikström tidigare i år, får vi inte tillåta antisemitismen att öka genom tystnad, genom att bagatellisera problemet eller genom att sopa judehatet under mattan. Vi måste hela tiden hålla historien levande och stå upp för det vi lärt av Förintelsen. Vi måste föra kunskaperna vidare till nya generationer av elever i den svenska skolan.
I regeringens skrivelse 2000/01:59 En nationell handlingsplan mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering varnades för en mer uttalad och aggressiv rasism och främlingsfientlighet. Rapporten Det förnekade hatet @ Antisemitism bland araber och muslimer i Sverige (2003), av Mikael Tossavainen vid Lunds universitet, visar också att antisemitismen i det svenska samhället blivit tydligare under senare år.
För närvarande pågår en undersökning som Forum för levande historia genomför i samarbete med Brottsförebyggande rådet (BRÅ). De kartlägger genom enkätfrågor och djupintervjuer ungdomars attityder, utsatthet och delaktighet i fråga om rasism, antisemitism, homofobi och islamofobi. Resultatet kommer att presenteras under sommaren 2004.
Det är viktigt att tydligt och med kraft markera mot alla former av intolerans och rasism. Det har effekt. För att skolan ska kunna fullgöra sitt uppdrag att förmedla och förankra de grundläggande demokratiska värdena måste alla rasistiska kränkningar och tendenser tas på fullaste allvar. Värdegrunden är en ständigt aktuell och högprioriterad fråga för regeringen. Flera viktiga och betydelsefulla insatser och åtgärder genomförs för att läroplanernas övergripande mål och värden ska få genomslag fullt ut i skolans verksamhet. Ändringar har gjorts i skollag, läroplaner och kursplaner för att betona och förtydliga verksamheternas ansvar för de grundläggande demokratiska värdena. Kompetensutveckling av skolledare, lärare, förvaltningschefer och politiker i värdegrundsfrågor har genomförts.
Statsminister Göran Persson tog 1997 initiativet till projektet Levande historia om Förintelsen för att lyfta frågor om medmänsklighet, demokrati och alla människors lika värde. Tidigare nämnda kartläggning följer upp den attitydundersökning som gjordes av Centrum för invandrarforskning (CEIFO) och BRÅ 1997 och som delvis låg till grund för statsministerns initiativ Levande historia. Boken . om detta må ni berätta. beställdes av regeringen för att fördjupa allmänhetens och elevernas historiemedvetande. Boken har fått stort genomslag i Sverige och internationellt. Kommittén för Levande historia gav inför Förintelsens minnesdag 2003 ut tidningen 27 januari @ att minnas för framtiden för elever i grund- och gymnasieskolan. Även den har fått stor spridning.
Hösten 2003 invigdes den nya myndigheten Forum för levande historia och nyligen inrättades även Centrum mot rasism.
Regeringen har stött nationella värdegrundscentrum vid Göteborgs respektive Umeå universitet under perioden 2000@2003 med sammanlagt 12 miljoner kronor. Centrumens arbete har lett till en ökad medvetenhet om vikten av att arbeta med att förmedla, förankra och gestalta de grundläggande demokratiska värdena i skolan. Värdegrundscentrum vid Umeå universitet (VGC) fortsätter verksamheten.
Statens skolverks redovisning (2000) av regeringsuppdraget att granska undervisningen i nutidshistoria visade på brister. Regeringen tilldelade därför 2001 Samtidshistoriska institutet vid Södertörns högskola, Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord vid Uppsala universitet och Svenska Filminstitutet sammanlagt 9,2 miljoner kronor. Syftet var att utveckla kompetenshöjande kurser för lärare och lärarstuderande samt material som stöd för undervisningen i nutidshistoria. Flera lärarseminarier om Förintelsen har genomförts och en mängd material tagits fram som lärarhandledningar, läromedel och facklitteratur.
Regeringen föreslår i Kunskap och kvalitet @ elva steg för utvecklingen av gymnasieskolan (prop. 2003/04:140) historia som nytt kärnämne om 50 poäng. Oavsett studieinriktning ska alla elever få en gemensam kunskapsbas för att de ska kunna följa och delta i samhällsdebatten.
I regeringens kvalitetsprogram för skolan Alla skolor ska vara bra skolor (våren 2003) redovisas utgångspunkterna för ett stärkt kvalitetsarbete på alla nivåer i utbildningssystemet. Skolverkets uppdrag har skärpts. I utbildningsinspektionen ingår även granskning av och tillsyn över skolornas arbete med värdegrunden. Skolverkets samlade erfarenheter från den systematiska tillsynen visar att granskade kommuner och skolor aktivt arbetar med området kränkande behandling, även om de i varierande grad lever upp till författningarnas samtliga krav.
Skolansvarsutredningen (dir. 2003:114) tillsattes hösten 2003. Den redovisade sitt uppdrag till regeringen den 26 april 2004. Utredningen föreslår i sitt betänkande Skolans ansvar för kränkningar av elever (SOU 2004:50) en ny lag om förbud mot kränkningar av elever. Lagen ska främja elevers lika rättigheter samt motverka diskriminering av elever på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Utredningen föreslår att skolan ska få ett ansvar för att förebygga åtgärder mot kränkningar. En skola ska vara skyldig att utreda omständigheterna och i förekommande fall vidta alla åtgärder som rimligen kan krävas för att förhindra fortsatta trakasserier. I annat fall kan skolan bli skadeståndsskyldig. Skolan ska ha en handlingsplikt. Lagförslaget är tänkt att träda i kraft under 2005.
Regeringen anser att ett målmedvetet, uthålligt och brett upplagt arbete, i likhet med vad som beskrivits, är en förutsättning för att nå framgång i kampen mot intolerans i alla dess former.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.