Antibiotikaresistens

Skriftlig fråga 2017/18:466 av Åsa Coenraads (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-12-12
Överlämnad
2017-12-13
Anmäld
2017-12-14
Svarsdatum
2017-12-27
Sista svarsdatum
2017-12-27
Besvarad
2017-12-27

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Annika Strandhäll (S)

 

Antibiotikaresistensen sprider sig över världen och är ett eskalerande hot mot den moderna sjukvården. Sjukdomar som i dag är möjliga att behandla och bota riskerar att bli dödliga på sikt, vilket i sig hotar välfärden i en bredare bemärkelse. På grund av vår internationellt sett låga användning av antibiotika har Sverige än så länge haft ett bättre läge än många andra länder, både inom sjukvården och inom djurhållningen. Men utbrotten ökar.

Frågan är åter högaktuell med anledning av de nyligen uppkomna fallen av multiresistenta bakterier i form av VRE-bakterier på Västmanlands sjukhus Västerås. Antalet smittade ökar och fler fall kommer sannolikt att hittas då tidigare inlagda och behandlade patienter nu undersöks. Genom att hantera utbrottet har sjukhuset skaffat sig en kompetens på området som bör tas till vara nationellt.

Arbetet med antibiotikaresistensen måste fortsätta för att nå ett hållbart och säkert samhälle, och det måste ske på flera nivåer och tvärsektoriellt. I dag har Folkhälsomyndigheten och Statens jordbruksverk fått uppdraget att ansvara för den nationella samverkan och ta fram ett nationellt handlingsprogram.

Bland det viktigaste för sjukvården att göra regionalt, förutom att minska utskrivningen av antibiotika, är att öka sitt arbete inom hygienen för att minska smittspridningen. Resistensen är dock en sak som måste hanteras nationellt. Att regeringen tar frågan på allvar och fortsätter arbetet mot antibiotikaresistensen utöver den nationella handlingsplanen är av största vikt.

Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Annika Strandhäll:

 

Hur kommer ministern och regeringen ta till vara Region Västmanlands erfarenheter i det fortsatta arbetet mot antibiotikaresistens?

Svar på skriftlig fråga 2017/18:466 besvarad av Socialminister Annika Strandhäll (S)




Svar på fråga 2017/18:466 av Åsa Coenraads (M)
Antibiotikaresistens

Åsa Coenraads har frågat mig hur jag och regeringen kommer ta tillvara Region Västmanlands erfarenheter i det fortsatta arbetet mot antibiotikaresistens.

Till att börja med vill jag återigen understryka att antibiotikaresistens är ett växande globalt hälsohot och en prioriterad fråga för regeringen. Det relativt goda resistensläget i Sverige är resultatet av ett aktivt engagemang inom olika sektorer och nivåer under lång tid. För att behålla den förhållandevis gynnsamma situationen krävs ett fortsatt aktivt och långsiktigt arbete.

Regeringen framhåller vikten av arbetet mot antibiotikaresistens nationellt, internationellt och inom Europeiska unionen. Det framgår bl.a. av regeringens strategi för arbetet mot antibiotikaresistens från 2016. Strategins mål fokuserar bl.a. på starka förebyggande åtgärder och ansvarsfull användning av antibiotika. Vårdhygieniska åtgärder är grundläggande dels för att förebygga infektioner och därmed minska antibiotikaanvändningen, dels för att förhindra spridning av resistenta bakterier. Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan och en viktig patientsäkerhetsfråga.

I syfte att främja ett samordnat tvärsektoriellt arbete med utgångspunkt i den svenska strategin gav regeringen under 2017 ett flertal myndigheter ett förnyat uppdrag angående arbetet mot antibiotikaresistens. Uppdraget omfattar att delta i arbetet med en nationell samverkansfunktion, att ta fram en nationell handlingsplan och att verka för att planen genomförs.

Folkhälsomyndigheten har, inom ramen för myndighetens ordinarie instruktion, i uppdrag att verka för minskad smittspridning och att möjligheten att effektivt använda antibiotika bevaras. Det ska t.ex. ske genom att myndigheten ska samla in, analysera och aktivt förmedla kunskap. Myndigheten ska också främja insatser på lokal och regional nivå i frågor som rör rationell antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens.

Socialstyrelsen har genom sin instruktion i uppdrag att ansvara för kunskapsutveckling och kunskapsförmedling inom hälso- och sjukvårdens område. Myndigheten analyserar och stödjer t.ex. den nationella utvecklingen inom patientsäkerhetsområdet. Socialstyrelsen har på regeringens uppdrag och i samarbete med andra aktörer utvecklat ett samlat stöd till hälso- och sjukvården inom patientsäkerhetsområdet och har fortsatt i uppdrag att vidareutveckla detta stöd.

Regeringen stödjer även genom den nationella kompetensgruppen Strama hälso- och sjukvårdens arbete mot antibiotikaresistens. Under flera år har regeringen också gett medel till Sveriges Kommuner och Landsting för systematiskt patientsäkerhetsarbete i samarbete med landstingen.

Inom antibiotikaresistensområdet finns behov av att löpande utveckla verksamheter inom olika sektorer och på olika nivåer. Av beskrivningen ovan framgår att det finns en struktur inom vilken erfarenheter från landsting kan omhändertas.

Stockholm den 20 december 2017

Annika Strandhäll

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.