amnesti
Skriftlig fråga 2000/01:744 av Nyström, Elizabeth (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-19
- Besvarad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:744
av Elizabeth Nyström (kd) till statsrådet Maj-Inger Klingvall om amnestiI Ekots lördagsintervju den 10 februari ställde sig statsrådet inte helt främmande till att gömma flyktingar. Jag tolkar detta som en möjlig omsvängning till frågan om amnesti.
När avser regeringen lägga fram ett förslag till riksdagen om amnesti för gömda flyktingar?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:744 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:744 om amnesti
Statsrådet Maj-Inger Klingvall
Elizabeth Nyström har frågat mig när regeringen avser att lägga ett förslag till riksdagen om amnesti för gömda flyktingar.
Först och främst vill jag göra klart att alla som är flyktingar har rätt till uppehållstillstånd i Sverige. En person som har bedömts vara flykting behöver alltså inte gömma sig. Flykting är en person som känner välgrundad fruktan för förföljelse och som grundar sitt behov av skydd på orsaker som anges i 1951 års Genèvekonvention.
När Elizabeth Nyström talar om amnesti för gömda personer utgår jag från att hon egentligen menar personer som har ansökt om asyl, men där skyddsbehoven eller de andra skälen för uppehållstillstånd inte har bedömts vara skäl för att de ska få stanna i Sverige.
Jag vill först och främst betona att jag anser att det är olyckligt att personer håller sig gömda. Det kan ofta få allvarliga konsekvenser för de enskilda och särskilt tänker jag här på barnens situation. Regeringen har särskilt uppmärksammat de gömda barnens levnadsförhållanden och även gömda barn har sedan en tid rätt till samma fullständiga hälso- och sjukvård som andra barn.
En grundläggande tanke bakom den svenska utlänningslagstiftningen är att den som fått sina skyddsbehov prövade i Sverige och som har fått avslag ska återvända till sitt hemland. Den svenska lagstiftningen ger skydd åt dem som riskerar sådan förföljelse som avses i Genèvekonventionen och till dem som riskerar tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Uppehållstillstånd beviljas också på humanitära och andra grunder som anges i utlänningslagen.
Frågan om att gömma asylsökande som fått avslag måste ställas i relation till vilket samhälle man lever i. I stater som saknar en rättssäker prövning av asylsökandes skäl och som inte beviljar asyl kan det finnas humanitära och medmänskliga skäl till att gömma flyktingar. I Sverige är den rättssäkra asylprocessen en hörnsten. Den innebär att sökandens individuella asylskäl prövas noggrant och därför ska ingen behöva gömma sig. Många får stanna, antingen för att de är skyddsbehövande, eller för att det finns humanitära skäl. Det bör påpekas att det är viktigt att fortsätta arbetet med att stärka rättssäkerheten i asylprocessen och sträva efter att handläggningstiderna hos myndigheterna ska bli kortare.
Tankar på en amnesti för gömda asylsökande som fått avslag kommer upp ibland i den offentliga debatten. Det är olyckligt om förhoppningar om en amnesti gör att fler personer håller sig gömda. Även om en amnesti kan upplevas som human är det stor risk att den uppfattas som orättvis eftersom de allra flesta tidigare asylsökande faktiskt följer myndigheternas beslut och återvänder. Det är vidare så att lika fall så långt möjligt ska behandlas lika och om inte den svenska lagstiftningen ska upplevas som orättvis måste myndigheternas beslut som fattas med tillämpning av lagstiftningen också respekteras. Annars finns risken att tilltron till lagstiftningen och de tillämpande myndigheterna undergrävs.
Sammanfattningsvis är svaret på Elizabeth Nyströms fråga att regeringen inte tänker lägga fram något förslag om en amnesti för de personer som efter avslag på ansökan om uppehållstillstånd håller sig gömda.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.