Äldreomsorgslyftet
Skriftlig fråga 2021/22:861 av Martina Johansson (C)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-20
- Överlämnad
- 2022-01-21
- Anmäld
- 2022-01-25
- Svarsdatum
- 2022-02-02
- Sista svarsdatum
- 2022-02-02
- Besvarad
- 2022-02-02
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Det är bra att det finns statliga stöd till våra kommuner för att de ska kunna utveckla sin verksamhet. Det som kan vara en nackdel är när de statliga stöden är alltför detaljerade så att de inte i praktiken går att använda fullt ut. Det är ofta de minsta kommunerna som drabbas av detta, samtidigt som det ofta är små kommuner som har störst behov av stödet.
I Äldreomsorgslyftet har det gått ut riktade medel till kommunerna för att kunna vidareutbilda sin personal. Pengarna är knutna till ett specifikt år. De kommuner som till exempel av kapacitetsskäl väljer att låta sin personal varva studier och arbete behöver längre tid på sig att genomföra utbildningen eftersom deltidsutbildning går över flera terminer. Behövs det även språkutbildning så kan det ta ännu längre tid.
Vissa kommuner riskerar att behöva betala tillbaka statsstöd som de behöver på sikt eftersom de inte kan förbruka alla kronor under aktuellt verksamhetsår.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra så att statsstöd som kommer kommunerna till del blir mer användbart till det som är tänkt?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:861 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
Svar på fråga 2021/22:861 av Martina Johansson (C)
Äldreomsorgslyftet
Martina Johansson har frågat mig vad jag avser att göra så att statsstöd som kommer kommunerna till del blir mer användbart till det som är tänkt.
Som huvudmän för äldreomsorgen liksom för hälso- och sjukvården är kommuner och regioner ansvariga för bemanning, kompetens och arbetsförhållanden. Staten stödjer kommuner och regionerna genom att verka för att de har goda förutsättningar att genomföra sina uppdrag.
Äldreomsorgslyftet presenterades av regeringen i maj 2020 och innebär att staten finansierar kostnaden för den tid en anställd inom äldreomsorgen är frånvarande på grund av studier inom berättigade utbildningar enligt Socialstyrelsens anvisningar. Kommunerna rekvirerar medel enligt en fördelningsnyckel som beslutas varje år. Varje kommun får därmed en ny möjlighet att rekvirera medel så länge satsningen pågår. Satsningen stärker förutsättningarna att verksamheterna bemannas med utbildad personal och attraherar förhoppningsvis fler att söka sig till dessa yrken. Kompetenssatsningen bedöms även bidra till att underlätta reformen skyddad yrkestitel för undersköterskor som planeras träda i kraft den 1 juli 2023.
Regeringen avsatte ca 3,4 miljarder kronor under 2021 för att säkerställa att alla kommuner som skapade utbildningsplatser och lät sin personal studera på arbetstid skulle få full kostnadstäckning. Regeringen beräknar att Äldreomsorgslyftet sammanlagt kommer att ha omfattat drygt 7,2 miljarder kronor under 2020–2023.
Det finns inget som hindrar kommunerna att använda egna medel, eller medlen från regeringens både generella och riktade statsbidrag, såsom t.ex. Äldreomsorgslyftet, till personalens kompetensutveckling. Bara det generella statsbidraget till kommunerna har under mandatperioden höjts permanent med 17,85 miljarder kronor och utöver detta har stora ekonomiska stöd tillförts sektorn för att ge goda ekonomiska förutsättningar trots de enorma påfrestningar som pandemin inneburit.
Stockholm den 2 februari 2022
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.