om bostadsbidrag för år 1992

Proposition 1990/91:110

Regeringens proposition
1990/91: 110

om bostadsbidrag för år 1992

Prop.

1990/91:110

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade
utdrag ur regeringsprotokollet den 14 februari 1991.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar av reglerna för bostadsbidrag. Ändringarna
föreslås gälla fr.o.m. den 1 januari 1992.

För barnfamiljer innebär ändringarna att inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag höjs med 10 000 kr. till 91 000 kr. per år. De gränser över
vilka hushållets sammanlagda förmögenhet skall påverka den bidrags-
grundande inkomsten höjs till 180 000 kr. för ensamboende och till 360 000
kr. för makar/samboende.

Den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 400 kr. per månad till
3 900 kr. för familjer med ett barn och till 4 400 kr. för familjer med två
barn samt med 500 kr. per månad till 5 000 kr. för familjer med tre eller flera
barn. Samtidigt höjs gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad
med 100 kr. för samtliga barnfamiljer.

Bostadsbidragen till ungdomar och studerande anpassas till löne- och
prisutvecklingen genom att dels inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag
höjs, dels gränserna för den bidragsgrundande bostadskostnaden höjs.

Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn anpassas till löneutvecklingen
genom att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs.

Vidare föreslås vissa ändringar som främst syftar till att förenkla admini-
strationen av bostadsbidragen.

1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 110

Propositionens lagförslag

Prop. 1990/91: 110

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 9, 11, 14, 19-21 och 30-33 §§ lagen (1988:786)
om bostadsbidrag1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9§

Bostadsbidrag lämnas med lägst
det bidragsbelopp som följer av 19
och 20 §§, om den bidragsgrun-
dande inkomsten inte överstiger
81 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 20
procent av den överskjutande
inkomsten.

11

Om bidragssökanden och sådana
barn under sjutton år som avses i
3 § första stycket 1 eller andra
stycket har en sammanlagd förmö-
genhet som överstiger 90 000
kronor eller, i fråga om makar, om
makarna och barnen har en samman-
lagd förmögenhet som överstiger
180 000 kronor, skall den bidrags-
grundande inkomsten höjas med en
femtedel av det överskjutande
beloppet.

Bostadsbidrag lämnas med lägst
det bidragsbelopp som följer av 19
och 20 §§, om den bidragsgrun-
dande inkomsten inte överstiger
91 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 20
procent av den överskjutande
inkomsten.

Om bidragssökanden och sådana
barn under sjutton år som avses i
3 § första stycket 1 eller andra
stycket har en sammanlagd förmö-
genhet som överstiger 180 000
kronor eller, i fråga om makar, om
makarna och barnen har en samman-
lagd förmögenhet som överstiger
360 000 kronor, skall den bidrags-
grundande inkomsten höjas med en
femtedel av det överskjutande
beloppet.

1 Lagen omtryckt 1990:792.

14 §2

Är bidragssökanden och dennes
make under bidragsåret under 29 år
lämnas bostadsbidrag med lägst det
belopp som följer av 21 § första
stycket, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger 31 000
kronor för en ensamboende och
44 000 kronor för makar. Om den
bidragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet min-
skas med en tredjedel av den över-
skjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller dennes
make fyllt 29 år eller uppnår någon
av dem denna ålder under bidrags-
året lämnas bostadsbidrag med lägst
det bidragsbelopp som följer av
21 § andra stycket, om den bidrags-
grundande inkomsten inte överstiger
66 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 10
procent av den överskjutande in-
komsten.

Är bidragssökanden och dennes
make under bidragsåret under 29 år
lämnas bostadsbidrag med lägst det
belopp som följer av 21 § första
stycket, om den bidragsgrundande
inkomsten inte överstiger 33 000
kronor för en ensamboende och
47 000 kronor för makar. Om den
bidragsgrundande inkomsten är
högre, skall bidragsbeloppet min-
skas med en tredjedel av den över-
skjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller dennes
make fyllt 29 år eller uppnår någon
av dem denna ålder under bidrags-
året lämnas bostadsbidrag med lägst
det bidragsbelopp som följer av
21 § andra stycket, om den bidrags-
grundande inkomsten inte överstiger
70 000 kronor. Om den bidrags-
grundande inkomsten är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 10
procent av den överskjutande in-
komsten.

Prop. 1990/91: 110

Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det, skall bo-
stadsbidrag lämnas enligt andra stycket under förutsättning att det är förmån-
ligare för denne.

Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det, skall bo-
stadsbidrag lämnas enligt första stycket under förutsättning att det är förmån-
ligare för den sökande och att denne eller dennes make uppbär studiemedel.

2 Senaste lydelse 1990:976.

1* Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 110

19 §

Prop. 1990/91: 110

Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 1 000 kronor samt

2. med 75 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
för

familjer med ett barn överstiger

1 800 kronor men inte 2 400
kronor,

familjer med två barn överstiger
7 500 kronor men inte 2 800
kronor,

familjer med tre eller flera barn
överstiger 1 200 kronor men inte
3 200 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i första stycket
2, lämnas bostadsbidrag med 50
procent av den överskjutande bo-
stadskostnaden per månad upp till

3 500 kronor för familjer med ett
barn,

4 000 kronor för familjer med två
barn,

4 500 kronor för familjer med tre
eller flera barn.

Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 1 000 kronor samt

2. med 75 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
för

familjer med ett barn överstiger
7 900 kronor men inte 2 400
kronor,

familjer med två barn överstiger
7 600 kronor men inte 2 800
kronor,

familjer med tre eller flera barn
överstiger 7 300 kronor men inte
3 200 kronor.

Om bostadskostnaden överstiger
de belopp som anges i första stycket
2, lämnas bostadsbidrag med 50
procent av den överskjutande bo-
stadskostnaden per månad upp till

3 900 kronor för familjer med ett
barn,

4 400 kronor för familjer med två
barn,

5 000 kronor för familjer med tre
eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas, om
bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och
socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek med-
delas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 §

Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till familjer med
barn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrarna inte bor tillsam-
mans men har gemensam vårdnad om barnet, skall bidraget tillfalla den av
föräldrarna som barnet är kyrkobokfört hos.

Är föräldern under bidragsåret
under 29 år och får denne inte bidrag
enligt första stycket, skall bidrag en-
ligt 19 § första stycket 2 beräknas
på den del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 800 kronor
eller för den som får studiemedel
7 500 kronor.

Är föräldern under bidragsåret
under 29 år och får denne inte bidrag
enligt första stycket, skall bidrag en-
ligt 19 § första stycket 2 beräknas
på den del av bostadskostnaden per
månad som överstiger 900 kronor
eller för den som får studiemedel
7 600 kronor.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf får
lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eller innehar med
hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upp- Prop. 1990/91: 110
låtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gruppbostad för flera famil-
jer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

21 §

Är bidragssökanden och dennes
make under bidragsåret under 29 år,
lämnas bostadsbidrag med 75 pro-
cent av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 800
kronor men inte 2 300 kronor för
ensamboende och 2 900 kronor för
makar. För hushåll där någon får
studiemedel lämnas bostadsbidrag
dock endast för den del av bostads-
kostnaden per månad som överstiger
1 500 kronor.

Är bidragssökanden och dennes
make under bidragsåret under 29 år,
lämnas bostadsbidrag med 75 pro-
cent av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger 900
kronor men inte 2 500 kronor för
ensamboende och 3 100 kronor för
makar. För hushåll där någon får
studiemedel lämnas bostadsbidrag
dock endast för den del av bostads-
kostnaden per månad som överstiger
1 600 kronor.

Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 år
eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbi-
drag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som över-
stiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket får beak-
tas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämn-
den har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek med-
delas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

30 §

Vid omprövning av bidragsbeslut
skall 23 § andra stycket tillämpas.
Omprövning pä grund av ändrad in-
komst eller ändrad bostadskostnad
får dock avse endast tiden från
kvartalsskiftet närmast före den dag
dä ansökan om omprövning kom in
till kommunen.

Vid omprövning av bidragsbeslut
skall 23 § andra stycket tillämpas.

31 §

Kommunen skall besluta om återbetalning av bostadsbidrag helt eller del-
vis, om bidragstagaren genom oriktiga uppgifter eller på något annat sätt har
förorsakat att bidrag felaktigt har lämnats eller lämnats med för högt belopp.
Detsamma gäller om bidrag i annat fall felaktigt har lämnats eller lämnats med
för högt belopp och bidragstagaren skäligen borde ha insett detta.

Krav på återbetalning får inte Prop. 1990/91: 1 10
framställas mot bidragstagaren se-
nare än tre är efter utgången av det
kalenderår då bidraget lyftes. 1 de
fall den taxering som avses i 10 och
15 §§ har överklagats får dock tiden
utsträckas till ett är efter utgången av
det kalenderår dä taxeringen vunnit
laga kraft.

Om kommunen har ålagt en bidragstagare återbetalningsskyldighet enligt
första stycket, får kommunen vid senare utbetalning till denne hålla inne ett
skäligt belopp i avräkning på vad som har betalats ut för mycket. Om återbe-
talningsskyldigheten inte fullgörs på detta sätt, skall kommunen vidta de åt-
gärder som behövs för att driva in fordringen.

Om det finns särskilda skäl, får kommunen efterge belopp som skall åter-
betalas.

32 §

För bostadsbidrag som kommunen har lämnat enligt denna lag får kom-
munen statsbidrag med 50 procent av sina kostnader. Bidraget lämnas i efter-
skott för ett kalenderår i sänder.

Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.

Ansökan om statsbidrag skall
lämnas in till länsbostadsnämnden.
Plan- och bostadsverket sköter utbe-
talningen av statsbidrag.

Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

Ansökan om statsbidrag skall
lämnas in till länsbostadsnämnden.
Boverket sköter utbetalningen av
statsbidrag.

33 §

Kommunens beslut enligt denna lag får överklagas hos länsbostadsnämn-

den.

Länsbostadsnämndens beslut får
överklagas hos plan- och bostads-
verket.

Plan- och bostadsverkets beslut
får inte överklagas.

Länsbostadsnämndens beslut får
överklagas hos boverket.

Boverkets beslut får inte över-
klagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första gången i fråga
om bostadsbidrag för år 1992.

Bostadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 14 februari 1991.

Prop. 1990/91: 110

Närvarande: statsministern Carlsson, statsråden Hjelm-Wallén,

S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström,

Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,

Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om bostadsbidrag för år 1992

1 Gällande regler

Bestämmelser om bostadsbidrag finns i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
och i bostadsbidragsförordningen (1988:787). Fr.o.m. bidragsåret 1991 läm-
nas bostadsbidrag till barnfamiljer, ungdomar och studerande samt andra
hushåll utan barn.

Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp, dels av ett
belopp som beror av bostadskostnadens storlek och antalet barn.

Det fasta beloppet är för närvarande 1 000 kr. per månad oberoende av
hur många barn det finns i familjen.

Det bostadskostnadsberoende bidragsbeloppet grundas på bostadskostna-
den mellan en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta in-
tervall lämnas bidrag med 75 eller 50 % av bostadskostnaden. Bostadskost-
nadsgränsema framgår av följande sammanställning.

Familjer med	Lägsta bidrags-	Bidrag med 75%	Bidrag med 50%
	grundande	upp till en	upp till en
	bostadskostnad	bostadskostnad	bostadskostnad
	(kr ./mån)	av (kr./mån)	av (kr./mån)

1 bam	1 800	2 400	3 500
2 bam	1 500	2 800	4 000
3 eller flera bam	1 200	3 200	4 500

Bidragen är inkomstprövade och reduceras med ett belopp som svarar mot
20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 81 000
kr. per år.

Bostadsbidrag enligt reglerna för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas
även till sådana ensamboende och makar/samboende som har s.k. umgänges-
rättsbarn. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av
bostadskostnadens storlek och antalet barn.

Bostadsbidrag till hushåll utan barn består av ett belopp som beror av bos- Prop. 1990/91: 110
tadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas på bostadskostnaden mellan
en nedre och en övre gräns för bostadskostnaden. Inom detta intervall lämnas
bidrag med 75 % av bostadskostnaden till ungdomar och 30 % av bostads-
kostnaden till andra hushåll utan barn. Bostadskostnadsgränsema för hushåll
utan bam framgår av följande sammanställning.

Hushållstyp

Lägsta bidrags-
grundande
bostadskostnad

(kr./mån)

Högsta bidrags-
grundande
bostadskostnad
(kr./mån)

Bidragsandcl

(%)

Ungdomar 18-28 i
M akar/sam boende

med studiemedel	1 500	2 900	75
utan studiemedel	800	2 900	75
Ensamboende
med studiemedel	1 500	2 300	75
utan studiemedel	800	2 300	75
Andra hushåll utan bam	1 600	3500	30

Även detta bidrag är inkomstprövat. Det reduceras för ungdomar mellan
18 och 28 dr med ett belopp som svarar mot en tredjedel av den del av den bi-
drugsgrundande inkomsten som överstiger 31 000 kr. per år för ensambo-
ende och 44 000 kr. per år för makar/samboende. För andra hushåll utan
barn reduceras bidraget med ett belopp som svarar mot 10 % av den del av
den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 66 (XX) kr. per år.

Om bidragstagaren eller dennes make uppbär studiemedel lämnas bidrag
enligt reglerna för bostadsbidrag till ungdomar även till dem som är äldre än
28 år. Till ungdomar kan bostadsbidrag lämnas enligt reglerna för andra hus-
håll utan barn om det är förmånligare för bidragstagaren.

2 Översyn av reglerna för inkomstprövning av
bostadsbidrag

Regeringen uppdrog den 21 juni 1990 åt boverket att mot bakgrund av för-
ändringarna i skattesystemet och inom en oförändrad finansiell ram se över de
bestämmelser om prövning av bostadsbidrag som avser värderingen av in-
komster och bostadsutgifter. Boverket överlämnade den 6 december 1990 en
rapport med anledning av uppdraget.

Boverket föreslår en genomgripande förändring av inkomstprövningssys-
temet. Fr.o.m. bidragsåret 1992 bör enligt förslaget den bidragsgrundande
inkomsten fastställas med hänsyn främst till sökandens beräknade för-
värvsinkomst under bidragsåret och inte som i dag på grundval av den sam-
manräknade inkomsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bi-
dragsåret. Tillägg görs för förmögenhet samt för sökandens beräknade kapi-

talinkomst såvida inte inkomsten härrör från en realisationsvinst från försälj- Prop. 1990/91: 1 10
ning av en permanentbostad som återinvesterats i sökandens aktuella bostad.
En avstämning av det gångna årets bidrag bör enligt boverket ske mot den
preliminära taxeringen som skall vara klar senast den 30 juni året efter in-
komst/bidragsåret. För högt bidrag skall kunna krävas tillbaka och för lågt
bidrag betalas ut i efterskott.

Med hänsyn till förslagens betydande administrativa konsekvenser har bo-
verkets rapport skickats på en snabbremiss. Yttrande har lämnats av riks-
skatteverket, Svenska kommunförbundet, Stockholms, Flens, Malmö,
Göteborgs och Örnsköldsviks kommuner samt av Föreningen Kommunala
Förmedlingsorgan.

Frågan om vilket inkomstbegrepp som skall ligga till grund för inkomst-
prövningen av bostadsbidrag har utretts vid ett flertal tillfällen, senast av bo-
stadsbidragskommittén (SOU 1982:58) och av bostadskommittén (SOU
1986:5). Bostadsbidragskommittén studerade utförligt olika möjligheter att få
fram ett mer aktuellt inkomstmått som uppfyller rimliga krav på säkerhet och
hanterlighet. Både bostadsbidragskommittén och därefter bostadskommittén
fann emellertid att inkomstprövningen i allt väsentligt måste grundas på in-
komstuppgifter från taxeringen.

Remissinstanserna är överlag positiva till tanken att gå över till en aktuell
inkomst, men flera kommuner, bl.a. Stockholm och Malmö, framhåller att en
sådan ändring kräver en betydligt mer ingående analys av konsekvenserna än
den som boverket har genomfört. Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan
framhåller att det råder skilda uppfattningar bland handläggarna i denna fråga.
Hälften vill behålla taxeringsåret som utgångspunkt för inkomstprövningen
och hälften är beredda att pröva bidragsårets beräknade inkomster som bi-
dragsunderlag. Svenska kommunförbundet och Malmö kommun förordar ett
statligt övertagande av hela bostadsbidragshanteringen, dvs. att staten bör ta
hela det ekonomiska ansvaret för bidragshanteringen inklusive ett över-
tagande av den kommunala personalen och kostnaderna för administrationen.

Remissinstanserna har genomgående framhållit att en förändring i enlighet
med boverkets förslag inte går att genomföra inför bidragsåret 1992. Kom-
munförbundet och flera av kommunerna anser därför att nuvarande system
bör tillämpas även för bidragsåret 1992. I så fall kommer det att finnas tid till
att utarbeta ett genomarbetat förslag.

Jag delar denna uppfattning. Innan man tar ställning till om en så genom-
gripande förändring av inkomstprövningssystemet kan göras måste flera frå-
gor studeras närmare, bl.a. mot bakgrund av de svårigheter som påtalats av
de tidigare utredningarna. 1 samband med en sådan översyn måste också stu-
deras effekterna av de ändringar av bostadsbidragen som genomfördes inför
bidragsåret 1991. Jag är därför inte nu beredd att överväga en ändring av
reglerna för inkomstprövningen.

3 Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1992

3.1 Bostadsbidrag till barnfamiljer

Prop. 1990/91: 1 10

3.1.1 Bostadskostnadsgränser

Mitt förslag: Den övre bostadskostnadsgränsen höjs per månad med

400 kr. till 3 900 kr. för familjer med 1 barn,

400 kr. till 4 400 kr. för familjer med 2 barn och

500 kr. till 5 000 kr. för familjer med 3 eller flera bam.

Gränsen för lägsta bidragsgrundande bostadskostnad höjs med

1 (X) kr. per månad för samtliga barnfamiljer.

Skälen för mitt förslag: Det mål som riksdagen ställde upp år 1987
(prop. 1986/87:48, BoU20, rskr.248) innebär att bostadsbidragen på sikt
skall byggas ut så att även de familjer som är beroende av bostadsbidrag skall
kunna hålla sig med modema bostäder med ett eget mm för varje bam. För att
detta skall gälla även dem som bor i nyare bostäder har de kostnadsgränser
inom vilka bidrag lämnas höjts väsentligt under senare år. Inför bidragsåret
1991 genomfördes en särskilt kraftig utbyggnad av bostadsbidragen i högre
bostadskostnadslägen för att möta effekterna av skatteomläggningen. De övre
bostadskostnadsgränserna höjdes sålunda med mellan 900 och 1 300 kr. i
månaden för familjer med 1-3 bam. Om målet för bidragsgivningen skall nås
är det dock nödvändigt att höja de övre bostadskostnadsgränserna ytterligare
inför år 1992. För att en sådan justering skall kunna genomföras bör emeller-
tid även gränsen for den lägsta bidragsgrundande bostadskostnaden höjas.

Den bostadskostnadsgräns där bidragsandelen sänks från 75 till 50 % av
bostadskostnaden bör däremot hållas oförändrad. Detsamma gäller det bi-
dragsbelopp om 1 000 kr. per månad som saknar direkt anknytning till hus-
hållets bostadskostnad.

Mot bakgrund av vad jag nu har anfört förordar jag att maximalt oreduce-
rat bostadsbidrag till barnfamiljer fr.o.m. den 1 januari 1992 skall utgöras av
dels ett belopp på 1 000 kr. per månad oavsett hushållets bostadskostnad och
antal barn, dels ett belopp som beror på hushållets bostadskostnad och antal
bam. Det senare beloppet lämnas inom de gränser och med de bidragsandelar
som framgår av följande sammanställning.

10

_____Prop. 1990/91: 110

Familjer med	Lägsta bidrags- grundande bostadskostnad (kr./mån)	Bidrag med 75% upp till en bostadskostnad av (kr./mån)	Bidrag med 50% upp till en bostadskostnad av (kr./mån)
1 bam 2 bam 3 eller flera bam	1 900  (+ 100) 1 600 (+ 100) 1 300  (+ 100)	2 400   (oförändrat) 2 800   (oförändrat) 3 200   (oförändrat)	3 900 (+ 400) 4 400 (+400) 5 (XX) (+ 500)

Mitt förslag föranleder ändringar i 19 § lagen om bostadsbidrag. Med
dessa förändringar kommer de maximala bostadsbidragen för hushåll med
bam att uppgå till följande belopp.

Familjer med	Bostadsbidrag år 1992 (kr./år)	Ändring från år 1991 (kr./år)
1 bam	25 500	+1 500
2 bam	32 400	+ 1 500
3 eller flera bam	39 900	+2 100

Jag vill i detta sammanhang även ta upp en fråga som rör beräkningen av
bidragsgrundande bostadskostnad för de hushåll som bor i kooperativ hyres-
rätt.

Fr.o.m. bidragsåret 1991 får räntor på lån för förvärv av bostadsrätts-
lägenhet räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden om lånet har
tagits upp i direkt anslutning till förvärvet av lägenheten och bostadsrätten är
pantförskriven som säkerhet för lånet. Kommunstyrelsen i Stockholms stad
har begärt att även räntor för lån till insats i kooperativ hyresrätt får beaktas
vid beräkningen av bostadsbidrag. Enligt min mening finns det inte anledning
att i detta sammanhang göra åtskillnad mellan de olika upplåtelseformerna.
Även räntor for lån till insats eller liknande kapitaltillskott i kooperativ hyres-
rätt bör därför få räknas in i den bidragsgrundande bostadskostnaden. Det
krav som i fråga om bostadsrätter gäller om pantsättning kan dock inte utgöra
en förutsättning för att räntorna skall beaktas i dessa fall. Ändringen bör gälla
för bidrag till såväl barnfamiljer som ungdomar och andra hushåll utan bam.
Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bo-
verket att meddela närmare föreskrifter i frågan.

11

3.1.2 Inkomstgränser m.m.

Prop. 1990/91: 110

Mitt förslag: Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs med
10 OCX) kr. till 91 000 kr. per år.

De gränser över vilka hushållets sammanlagda förmögenhet skall på-
verka den bidragsgrundande inkomsten höjs till 180 000 kr. för en-
samboende och till 360 000 kr. för makar/samboende.

Skälen för mitt förslag: Bostadsbidragen är behovsprövade i den me-
ningen att bidragets storlek beror på det enskilda hushållets inkomster och
förmögenhet. Under bidragsåret 1991 reduceras bidraget med 20 % av den
del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger 81 000 kr.
Inkomstprövningen grundas på 1990 års taxering, dvs. 1989 års inkomster.
De bostadsbidrag som lämnas under år 1992 kommer att grundas på in-
komsterna för år 1990. För att stödet inte skall urholkas måste inkomstpröv-
ningen anpassas till löneutvecklingen mellan åren 1989 och 1990. Det betyder
en uppräkning av gränsen för oreducerat bidrag med ca 10 000 kr. Jag för-
ordar alltså att gränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs till 91 000 kr. För
inkomster över denna gräns bör bidraget, liksom nu, reduceras med 20% av
den överskjutande inkomsten.

Vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten skall för närvarande en
femtedel av den del av hushållets sammanlagda förmögenhet som överstiger
för ensamboende 90 OCX) kr. och för makar/samboende 180 OCX) kr. läggas
till inkomsten. Även barns eventuella förmögenhetstillgångar beaktas därvid.
Boverket har föreslagit, bl.a. mot bakgrund av att nya taxeringsvärden gäller
för egnahem fr.o.m. inkomståret 1990, att dessa gränser höjs till 180 OCX)
resp. 360 OCX) kr. inför bidragsåret 1992. Även jag anser att gränserna bör
höjas. Jag förordar en höjning av förmögenhetsgränserna i enlighet med bo-
verkets förslag.

Mina förslag till ändringar av inkomst- och förmögenhetsgränser föran-
leder ändringar i 9 och 11 §§ lagen om bostadsbidrag.

Jag vill i detta sammanhang ta upp en fråga som rör förmögenhetstill-
gångar som bam får genom testamente eller försäkring efter avliden förälder.
Det förekommer att sådana tillgångar är spärrade och inte kan disponeras för
barnets räkning. Enligt gällande bestämmelser skall även dessa förmögen-
hetstillgångar beaktas vid beräkning av hushållets bidragsgrundande inkomst.
Detta kan innebära att bostadsbidrag inte lämnas eller lämnas med ett väsent-
ligt lägre belopp än vad som svarar mot familjens ekonomiska förhållanden i
övrigt. En sådan effekt bör enligt min mening undvikas. Det kan lämpligen
ske genom att barns spärrade förmögenhetstillgångar inte skall beaktas vid
beräkningen av den bidragsgrundande inkomsten om den bidragssökande be-
gär det och om det finns särskilda skäl. Det bör ankomma på regeringen, eller

12

den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela de närmare föreskrif- Prop. 1990/91: 110
ter som behövs.

De ändringar som jag nu har förordat bör tillämpas för bidrag
som lämnas fr.o.m. den 1 januari 1992.

3.1.3 Förslagens effekter

De sammanlagda effekterna av mina förslag för hushåll med olika inkomster
och bostadskostnader belyses genom följande exempel. De avser ensambo-
ende med ett bam och makar/samboende med tre bam. Exemplen visar hur
bidragen förändras mellan åren 1991 och 1992 vid genomsnittliga ökningar
av löner och bostadskostnader. För hushåll med en familjeförsörjare har i ex-
emplet antagits att bidragsförskott lämnas för barnet.

Bostadsbidrag år 1992 och ändring från år 1991 (kr.lmån)

Ensamboende med ett bam

Förvärvsinkomst          Bostadsbidrag vid en bostadskostnad

år 1990 (kr./år)              (kr./m ån) år 1992 på

2 700      3 100     3 500    >3 900

80 000	1 510	1 710	1 910	2 110
	(+60)	(+70)	(+80)	(+210)
110 000	1 010	1 210	1 410	1 610
	(+30)	(+35)	(+45)	(+175)
130 000	675	875	1 075	1 275
	(+10)	(+20)	(+25)	(+160)

Makar/samboende med tre bam

Förvärvsinkomst           Bostadsbidrag vid en bostadskostnad

år 1990 (kr./år)              (kr./mån) år 1992 på

	3 500	4 000	4 500	>5 000
90 000	2 575	2 825	3 075	3 325
	(+45)	(+55)	(+65)	(+225)
130000	1 925	2 175	2 425	2 675
	(+25)	(+35)	(+45)	(+210)
160 000	1 425	1 675	1 925	2 175
	(+10)	(+15)	(+20)	(+175)

Mina förslag om ändringar av reglerna för bostadsbidragen till barnfamiljer
innebär att de totala kostnaderna för bostadsbidrag till dessa hushåll för bi-
dragsåret 1992 kan beräknas uppgå till ca 4 200 milj.kr. Hälften av detta be-
lopp betalas av staten och hälften av kommunerna.

13

3.2 Bostadsbidrag till hushåll utan bam

3.2.1 Inkomst- och bostadskostnadsgränser

Mitt förslag: Bostadsbidragen till ungdomar anpassas till löne- och
prisutvecklingen.

Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs

med 2 000 kr. till 33 OCX) kr. per år för ensamboende och
med 3 000 kr. till 47 000 kr. per år för makar/samboende.

Den nedre bostadskostnadsgränsen per månad höjs med 100 kr. per
månad,
för dem som inte har studiemedel till 900 kr. och
för dem som har studiemedel till 1 600 kr.

Den övre bostadskostnadsgränsen höjs med 200 kr. per månad,
för ensamboende till 2 500 kr. och
för makar/samboende till 3 100 kr.

Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn anpassas till
löneutvecklingen. Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs
med 4 000 kr. till 70 000 kr. per år.

Skälen för mitt förslag: Bostadsbidragen till hushåll utan barn lämnas
till ungdomar , studerande och andra hushåll utan bam. Bidragens storlek be-
ror på bostadskostnaden och den inkomst som hushållet har. Boverket har,
av förenklingsskäl, föreslagit att bostadsbidrag skall lämnas till samtliga hus-
håll utan barn efter enhetliga regler, dvs. att samma inkomst- och bostads-
kostnadsgränser samt bidrags- och reduktionsandelar skall tillämpas vid be-
räkning av bostadsbidrag till dessa hushåll.

Bostadsbidragen till ungdomar och studerande är avsedda att ge det eko-
nomiska stöd som är nödvändigt för att också de som har låga inkomster skall
kunna efterfråga en bostad. Dessa bidrag ger främst ett högkostnadsskydd.
Bostadsbidragen till andra hushåll utan barn riktas till dem som till följd av
låga inkomster endast får begränsat utbyte av sänkningen av den statliga in-
komstskatten.

Bostadsbidragen till ungdomar och till andra hushåll utan barn har således
skilda syften. Enligt min mening bör någon ändring i denna del inte göras.
Jag är därför inte beredd att biträda boverkets förslag om att lämna bidrag till
samtliga hushåll utan barn efter enhetliga regler. Mina förslag begränsas till
sådana justeringar som krävs för att anpassa stöden till ändrade inkomster och
bostadsutgifter.

För att bostadsbidragen till ungdomar inte skall urholkas bör de anpassas
till inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen. Jag förordar att inkomstgrän-
sen för oreducerat bostadsbidrag höjs, för ensamboende med 2 000 kr. till

Prop. 1990/91: 110

14

33 000 kr. per år och för makar/samboende med 3 000 kr. till 47 000 kr. per Prop. 1990/91: 1 10
år. Jag förordar vidare att den nedre bostadskostnadsgränsen per månad höjs
med 100 kr. för dem som inte har studiemedel till 900 kr. och för dem som
har studiemedel till 1 6(X) kr. samt att den övre bostadskostnadsgränsen höjs
med 200 kr. för ensamboende till 2 500 kr. och för makar/samboende till

3 100 kr.

Bostadsbidragen till andra hushdll utan barn avser, som jag tidigare redo-
visat, att i huvudsak kompensera för de samlade effekterna av skatteomlägg-
ningen. Med hänsyn härtill finns det inte-skäl att göra några justeringar av
bostadskostnadsgränserna. Det maximala bostadsbidraget under år 1992 för
andra hushåll utan barn bör därför vara oförändrat i förhållande till inneva-
rande bidragsår (6 840 kr ./år). För att bidragen inte skall urholkas bör dock
gränsen för oreducerat bidrag anpassas till inkomstutvecklingen. Jag förordar
att inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag höjs med 4 000 kr. till
70 000 kr. per år.

De ändringar som jag nu har förordat, och som föranleder ändringar i 14
och 20-21 §§ lagen om bostadsbidrag, bör tillämpas för bidrag som lämnas
fr.o.m. den 1 januari 1992.

3.2.2 Förslagens effekter

Mina förslag i det föregående innebär att de maximala bostadsbidragen för
ungdomar mellan 18 och 28 år kommer att uppgå till följande belopp.

	Bostadsbidrag år 1992 (kr./år)	Ändring från år 1991 (kr./år)
Makar/samboende
med studiemedel	13 500	+900
utan studiemedel	19 8CX)	+900
Ensamboende
med studiemedel	8 100	+900
utan studiemedel	14 400	+900

15

Effekterna av mina förslag i fråga om ungdomar kan vidare belysas genom Prop. 1990/91: 110
följande exempel.

Bidragsgrundande
inkomst (kr./år)

Bostadsbidrag vid en bostadskostnad
(kr./mån) år 1992 på

1 500       2 000      2 500       >3 100

Utan studiemedel

Ensamboende

-33 000	450	825	1 200	1 200
50 000	-	355	730	730
60 000	-	-	450	450
Sam boende
-47 000	450	825	1 200	1 650
70 000	-	185	560	1 010
90 000	-	-	-	455
Med studiemedel
Ensamboende
-33 000	-	300	675	675
50 000	-	-	205	205
60 000	-	-	-	-
Samboende
-47 000	-	300	675	1 125
70 000		-	-	485
90 000	-	-	-	-

Effekterna av mina förslag i fråga om andra hushåll utan barn kan belysas
genom följande exempel.

Bidragsgrundande inkomst (kr./år)	Bostadsbidrag vid en bostadskostnad (kr./mån) år 1992 på
	2500	3 000	>3 500
-70 000	270	420	570
95 0(X)	-	210	360
110 000	•		235

Jag beräknar kostnaderna för bostadsbidrag till hushåll utan barn enligt
dessa regler under bidragsåret 1992 till ca 310 milj.kr. Hälften av detta be-
lopp betalas av staten och hälften av kommunerna.

Som jag tidigare har redovisat beräknas de totala kostnaderna för
bostadsbidragen till barnfamiljer under bidragsåret 1992 uppgå till ca 4 200
milj.kr. De sammanlagda kostnaderna för bostadsbidragen under år 1992
beräknas således uppgå till ca 4 500 milj.kr.

16

4 Vissa administrativa frågor

Mitt förslag: Reglerna i 23 § andra stycket lagen om bostadsbidrag
om den tidigaste tidpunkt från vilken bostadsbidrag lämnas görs till-
ämplig även vid omprövning av beviljat bidrag på grund av ändrad in-
komst och ändrad bostadskostnad.

En särskild preskriptionstid om tre år införs i fråga om återkrav av
felaktigt utbetalat bostadsbidrag.

Boverket: Verket har lämnat vissa förslag till ändringar av bidrags-
reglerna som inte har direkt samband med förslaget till nytt inkomstpröv-
ningssystem utan som främst syftar till att förenkla administrationen av bo-
stadsbidragen. Bl.a. har verket föreslagit att den särskilda retroaktivitets-
regeln i 30 § lagen om bostadsbidrag slopas och att en preskriptionsregel in-
förs vid krav på återbetalning av felaktigt utbetalat bostadsbidrag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak inte haft några
erinringar eller har inte behandlat förslagen.

Skälen för mitt förslag: Enligt huvudregeln i 23 § lagen om bo-
stadsbidrag lämnas bostadsbidraget från och med månaden efter den då rätt
till bostadsbidrag har uppkommit. Bidrag lämnas dock inte för längre tid till-
baka än tre månader före den månad då ansökan om bidrag gjordes. Vid om-
prövning på grund av ändrad inkomst och ändrad bostadskostnad får enligt
bestämmelserna i 30 § bidrag endast avse tiden från kvartalsskiftet närmast
före den dag då ansökan om omprövning kom in till kommunen.

För den enskilde bidragstagaren är det svårt att förstå varför det nya bidra-
get inte gäller för hela den tid som den högre bostadskostnaden eller ändrade
inkomsten avser. Enligt boverket försvårar denna särskilda retroaktivitets-
regel handläggningen av bidragsärendena i kommunerna. Verket föreslår där-
för att regeln slopas av förenklingsskäl. Jag delar verkets uppfattning och
förordar att den särskilda bestämmelsen som nu gäller vid omprövning på
grund av ändrad inkomst och ändrad bostadskostnad slopas i 30 §. Reglerna
för omprövning av bidragsbeslut kommer härigenom att bli enhetliga.

Enligt 31 § skall kommunen besluta om återbetalning av bostadsbidrag
som har lämnats felaktigt eller med för högt belopp. För närvarande finns
ingen särskild tidsfrist angiven inom vilken ett återkrav måste aktualiseras.
Återkrav torde därför vara underkastade vanliga regler om tio års preskrip-
tion.

Det förekommer i dag enligt boverket att kommunerna ställer krav på åter-
betalning många år efter bidragsårets utgång. För egen del anser jag att krav
på återbetalning bör framställas skyndsamt. För fordringar i vanliga konsu-
mentförhållanden gäller sedan några år en preskriptionstid på tre år. Jag anser
att en motsvarande preskriptionstid bör införas i fråga om krav på återbetal-
ning av felaktigt utbetalat bostadsbidrag. Jag förordar därför att det införs en

Prop. 1990/91: 110

17

särskild preskriptionsregel om att krav pä återbetalning förfaller om det inte Prop. 1990/91: 110
framställs inom tre år efter utgången av det kalenderår då bidraget lyftes. I de
fall taxeringen har överklagats bör dock tiden kunna utsträckas till ett år efter
utgången av det kalenderår då taxeringen vunnit laga kraft. En regel av denna
innebörd bör tas in i 31 § lagen om bostadsbidrag.

I detta sammanhang vill jag också ta upp frågan om på vilka grunder
eftergift bör lämnas. Enligt 31 § tredje stycket lagen om bostadsbidrag får
kommunen efterge belopp som skall återbetalas om det finns särskilda skäl.
Boverket har efterlyst riktlinjer för denna prövning. I dag tillämpas i praxis
riksskatteverkets regler för existensminimum i förhållande till hushållets in-
komst- och förmögenhetsförhållanden pä längre sikt. Verket anser emellertid
att detta mått inte är något bra mått på återbetalningsförmågan utan föreslår att
prövningen i stället utgår från konsumentverkets riktlinjer för skälig konsum-
tion.

Enligt min uppfattning kan det finnas skäl att inte längre göra bedöm-
ningen av om eftergift skall lämnas med utgångspunkt i reglerna för exi-
stensminimum. I likhet med boverket menar jag att det i stället kan vara moti-
verat att utgå från konsumentverkets riktlinjer för skälig konsumtion. Det kan
dock bli nödvändigt att göra avvikelser i enskilda fall. Jag anser därför inte att
det är lämpligt att i lagtext ange någon bestämd riktlinje. Det får liksom hittills
överlämnas åt rättstillämpningen att avgöra när en bidragstagare bör slippa
s.k. återbetalningsskyldighet.

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har det inom bostadsdepartementet upp-
rättats ett förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.
Förslaget innefattar även ändringar föranledda av riksdagens beslut om
boverkets namn (prop. 1990/91:34, Boll 4, rskr.92).

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) om
bostadsbidrag.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att ge-
nom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har
lagt fram.

18

gotab 98070. Stockholm 1991