Utjämning av kommunalskatten

Motion 1989/90:Fi305 av Marianne Stålberg m.fl. (s)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Fi305

av Marianne Stålberg m.fl. (s)
Utjämning av kommunalskatten

Reglerna för utjämning av kommunalskatten har vid åtminstone två tillfällen
under 70- och 80-talen reviderats. Syftet har varit att uppnå en likvärdig
kommunalskatt vid samma serviceutbud i landets kommuner. De vidtagna
förändringarna har emellertid endast marginellt utjämnat skattesatserna och
under hela tiden har skillnaden mellan den lägsta och högsta kommunalskatten
uppgått till 6 å 7 kr.

Bristerna i det nuvarande systemet har särskilt accentuerats i samband
med den nu pågående skatteomläggningen. Den nu befintliga skillnaden
motsvarar hela sänkningen av marginalskatten 1990. Invånarna i högskattekommunerna
får en sammanlagd skattesats på 33 resp. 53 % medan invånare
i lågskattekommunerna kan erhålla en sammanlagd skattesats på 26
respektive 46 %. För en inkomsttagare med 150 000 kr. i beskattningsbar
inkomst utgör skillnaden 10 500 kr.

För att uppnå samma privatkonsumtion som inkomsttagaren i en lågskattekommun
måste vederbörande öka sin inkomst med 10 500 kr. netto eller
ca 16 000 kr. brutto vilket i sin tur motsvarar ca 10 kr. av timlönen.

Det torde icke heller vara så att den högre kommunalskatten motiveras
av en högre kommunal service. Snarast finns det indikationer på motsatsen.
Dessutom kan det antagas att de kommunala taxorna är högre i högskattekommunerna
än i "lågskattekommunerna.

En av orsakerna till att de hittillsvarande översynerna av skatteutjämningssystemet
icke givit ett tillfredsställande resultat kan bero på att de bara
omfattat en mindre del av transfereringarna från staten till kommunerna.
Den större delen som utgörs av specialdestinerade statsbidrag har icke ingått.
Så länge samma skattebidrag utgår till t.ex. utbildningskostnaderna
oavsett kommunens egen skattekraft torde det därför vara svårt att uppnå
en tillfredsställande utjämning. En ny översyn bör därför också omfatta de
specialdestinerade statsbidragen.

Dessutom bör nya uppgifter för kommunerna beaktas i ett nytt system. I
det nuvarande systemet har t.ex. icke hänsyn tagits till skillnaderna i kommunernas
kostnader för att bereda sina invånare sysselsättning eftersom arbetsmarknadspolitik
ansetts vara en statlig uppgift. Detta till trots är sysselsättningsåtgärder
av olika slag en betungande kostnad för många kommu

Mot. 1989/90
Fi305

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att en översyn av det kommunala skatteutjämningssystemet
skyndsamt bör tillsättas och att den bör omfatta även de specialdestinerade
statsbidragen.

Stockholm den 25 januari 1990

Marianne Stålberg (s)

Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s)

ner. Dessutom bör prövas om de nya reglerna för resor i tjänsten i särskilt
hög grad fördyrar kommunernas kostnader i glesbygdslänen.

Det framstår mot bakgrund av vad som redovisats vara nödvändigt med
en ny prövning av skatteutjämningssystemet.

15